Ribbåt och havsörn

I dag vaknade vi upp till ett ganska mulet väder. Campingen var helt död när hundarna fick en morgonrastning innan frukosten, sjusovarfasoner här alltså 😉 När vi käkade frukost satt vi och funderade på vad vi skulle göra med dagen och när jag googlade lite och kollade på kartan så blev jag sugen på att åka lite båt.

I Svolvær finns flera företag som tar en ut på havet men jag fastnade för XXLofoten som erbjöd en tur till Trollfjorden med ribbåt för att få se havsörn. När Henrik inte kunde svara ja eller nej på om vi skulle boka tog jag ett eget beslut och bokade helt enkelt två platser och konstaterade att vi var tvungna att rasta hundarna ordentligt innan. Sagt och gjort vi klädde på oss och tog med hundarna ut på en timmes promenad på en av lederna bakom campingen. Nöjda hundar travade glatt på och fick även ta ett dopp i en liten sjö. Efteråt fick hundarna lägga sig i husvagnen för att vila medan vi då åkte i väg till hamnen i Svolvær.

Väl på plats fick vi klä på oss en värmedräkt, flytväst, mössa, vantar och skyddsglasögon, snygga som tusan blev vi 😛 Sedan bar det av ut till båtarna, vi var två båtar som åkte ut tillsammans, 12 personer i varje plus personen som körde båten då 😉

Själv är jag ju barnsligt förtjust i båtar som går fort och hade helt ärligt gärna sett att vi kört ännu fortare än vad vi gjorde 😛 Efter en bit ut på fjorden så stannade vi för att se om vi kunde lura dit en havsörn. Och jodå, det tog inte många sekunder innan en havsörn dök upp och gjorde lite dykningar kring oss samt hämtade sin utkastade fisk. Jag hann lagom få upp kameran för att kunna fånga en bild på när örnen hade nappat åt sig fisken.


Örn med fisk. Alltså det är var verkligen inte lätt att fånga de här fåglarna på bild men några gånger lyckades jag skapligt.


Maffiga fåglar de där örnarna!

Vi fortsatte sedan en bit till och stannade för att kika lite på en fiskfarm där laxen hoppade som tusan i sina inhägnader. Sedan vidare igen tills vi då kom till Trollfjorden. En smal fjord med höga berg kring, häftigt! Vi fick se flera havsörnar inne i fjorden men ingen som dök efter frisk på samma sätt som den första. Efter en stund vände vi ut igen och precis när vi skulle lämna fjorden så börjar 4 havsörnar att dyka runt våra båtar 🙂 Här blev vi alltså kvar en liten stund och kikade.


Så här såg vi ut, ja alltså det här är ju inte båten vi åkte med då men vi såg ju likadana ut 😉

Vi stannade på ytterligare ett ställe för att försöka få se ytterligare örnar och efter lite tveksamheter så kom det tre stycken som även de kom riktigt nära. Där efter var det full fart tillbaka till hamnen och äntligen blev det lite buskörning 😉


Sista platsen vi såg örn på.

Två timmar gick gräsligt fort och det var helt klart värt både pengarna och att vi åkte i väg för att göra det här 🙂 Men sedan åkte vi raskt i väg för att se om det lilla monstret kanske hade ätit upp hela vagnen för oss? Det hade han nu inte utan alla fyra har nog legat och sovit ganska djupt. Vi käkade en snabb lunch och sedan bestämde vi oss för att åka en liten sväng på den norra delen av Lofoten. Tyvärr var vädret inte speciellt trevligt så det blev mest att just åka runt, inte stanna och gå ut och fota eller kika runt.

Tillbaka vid vagnen igen så behövde jag en ordentlig promenad igen för att vakna till. Odden fick ta en lite kortare runda med Henrik på asfalt med jag och de andra tre grabbarna gick en nästan 5 km lång runda i spåren bakom campingen igen. Så skönt att traska i väg med en podd i öronen. Hur det nu än är så just de där ordentliga promenaderna blir det ju lite si och så med på semestern när man är i väg på det här sättet. Många km varje dag blir det ju på semestern också men det blir ju oftast uppdelat på flera korta i stället för som i dag, två lite längre rundor.

I morgon ska det tyvärr bli ännu sämre väder här på Lofoten så vi kommer nog att lämna öarna och dra oss in mot fastlandet igen och påbörja färden söder ut.

Henningsvær och stränder

I går vaknade vi upp till skapligt fint väder och kunde ta det lite lugnt och beskedligt. Hundarna rastades på en av lederna som finns här i anslutning till campingen och alla andra morgonbestyr som man har. Men fram på förmiddagen bestämde vi oss för att åka en sväng. Vi beslutade oss för att åka ut till Henningsvær som är en liten fiskeby som ligger inte jättelångt från campingen där vi står.

Vägen ut till byn går på en liten slingrande väg över broar, oerhört vackert! Man passerar också en sådan där magisk strand med kritvit sand och turkost vatten. Det är lite som att befinna sig på en annan planet mellan varven faktiskt. Väl i byn parkerade vi på anvisad plats och betalade parkeringsavgift. Vi trodde att den skulle vara ganska dyr men den visade sig bara kosta 10 nkr? Vi lastade ur hundarna och började traska runt i byn.


Grabbarna poserar på en av bryggorna längst in i byn. Och bergen där bakom, alltid dessa vackra berg i närheten

Byn i sig var ganska mysig, det finns lite restauranger och fiksamt några bodar med souvenirer och annat. Ja och så är ju så klart naturen runt i kring underbar! Som vanligt väcker dock hundarna lika mycket uppmärksamhet som själva sevärdheterna 😛 I dag var det en som frågade varför inte våra St Bernard inte hade kagge runt halsen. Då fick jag ju först förklara att de inte är några St Bernard som vi har och om våra hundar gick med kagge runt halsen skulle vi inte ta oss många meter åt gången innan vi blev stoppade 😉 Ungefär som nu alltså 😉

Grabbarna på en brygga längst ut i byn. Ungefär fem personer till fotade hysteriskt grabbarna när jag satte dem här…

Vi kikade på ställningarna där man hänger upp skreifiskarna om våren. Häftigt det här med torrfisk men jag är sorgligt dålig på allt som hör till det. Jag kanske lär mig lite nu kommande dagar då får vi hoppas 🙂

När vi kände oss färdiga med Henningsvær gick vi tillbaka till bilen igen, det var ganska varmt så hundarna ville ha vatten. På parkeringen var det ganska kaosaktigt nu, det var fullt med folk och bilar överallt och jag är glad att vi kom så tidigt som vi gjorde så att vi slapp trängas med alla 😉

Vi åkte i alla fall tillbaka till vagnen och käkade lite lunch och funderade på vad vi skulle göra med resten av dagen? Efter lite om och men bestämde vi oss för att åka till Lofoten akvarium som ligger bara någon kilometer från campingen. Hundarna fick hänga med och ligga i bilen medan vi gick in. Akvariet var helt okej, men kanske lite litet. Men det är intressant att se ”vanliga” fiskar som lax, öring, havskatt, sej och annat och inte en massa tropiska varianter. Dessutom fick vi se söta sälar som också fanns där. Knubbsälar är verkligen gräsligt söta. Vi såg även en film om Lofoten, den var verkligen helt värdelös! Typ alla filmer på Youtube om Lofoten är både bättre filmade och bättre klippta än den här skakiga saken som de visade. Nåja sedan var tanken att vi skulle se på sälmatningen men då började det att ösregna och även åska. Inte för att våra hundar brukar bry sig men Kilo har senaste året visat lite fundersammhet när det åskat så vi bestämde oss för att skippa sälmatning och gå till hundarna i stället. Nu låg alla fyra och sov så inte gick det någon nöd på dem men nu åkte vi tillbaka till vagnen igen och ägnade kvällen åt att laga middag och att kika på Eventyrsjenter på NRK.


Snygg (?) fisk 


Mys i vagnen på kvällskvisten, alla får plats så klart 🙂

I dag vaknade vi upp till finväder! Det passade ju utmärkt eftersom planen var att utforska södra delarna av Lofoten och där ingår att besöka några vackra stränder 🙂

Efter vanliga morgonbestyr så gav vi oss av och siktet var inställt på Haukland Beach eftersom  vädret enligt prognos skulle bli sämre senare på dagen. Dit kom vi fram på förmiddagen och alltså så fint! Härlig strand med visserligen ganska mycket folk men det gick absolut att gå undan och få vara nästan helt i fred. Hundarna fick blaska i vattnet, gräva i sanden och vara strandhundar igen 🙂


Grabbarna på Haukland strand. Så vansinnigt vackert! 


Kilo på väg ut för ett dopp i det turkosblåa vattnet.

Vi hängde på stranden en stund och jag försökte att ta lite bilder på hundarna, vilket inte alls gick?? Alltså mina grabbar brukar vara rätt bra intrimmade på att sitta/ligga tillsammans och se pigga och alerta ut men i dag vet jag inte vad det var som var galet. Ingen lyssnade, ingen tittade åt rätt håll och både Kilo och Frisken satt som hösäckar och såg allmänt bedrövade ut. Jaja de kan ju inte alltid vara på topp de heller. Att fota här på Lofoten har blivit lite antiklimax, alltså jag och landskapsbilder är verkligen inte kompatibla. Det är liksom inte i närheten att mina bilder visa verkligheten. Ja och då blir det ju att jag inte tar så många bilder utan i stället ägnar jag mig åt att ta in allt vackert med ögonen och får använda hjärnan för att minnas.

När vi kände oss klara med stranden så bestämde vi oss för att följa en led en bit för att rasta hundarna. Leden går mellan Haukland och Uttakleiv och jag hade gärna gått hela leden men den var lite för lång och det var alldeles för varmt för hundarna. Men vi gick som sagt kanske 2 km innan vi vände och gick samma väg tillbaka. Leden var lättgången på typ en grusväg som gick en bit upp på berget och får betade både här och där, trevligt helt enkelt 🙂


Lite motion har ingen dött av, men det blev i varmaste laget för hundarna faktiskt så det blev ingen lång tur. Här är vi på väg tillbaka till Haukland och bilen.

Vid bilen fick hundarna vatten och de var rejält törstiga. Dels pga värmen så klart men säkert även för att havsvattnet är salt och det hindrar dem inte att dricka medan de badar 😉

Om man åker genom tunneln vid Haukland kommer man ut vid nästa strand, Uttakleiv. Här fick man betala för att parkera och det var av den orsaken betydligt mycket färre folk här. Ska jag vara ärlig så kändes Uttakleiv finare och härligare på något sätt, men jag skulle gärna vilja veta vad det är som avgör om en strand ska vara gratis att få stå vid eller om man ska betala för det? Hundarna såg i alla fall lite fundersamma ut när vi efter bara någon minuts körning tog ut dem igen på en annan strand? De hade nog räknat med att få sova en stund där i bilen. Vi var inte kvar jättelänge vid Uttakleiv, det blåste en hel del på den här sidan och så började vi bli lite hungriga också. Så jag googlade och hittade ett ställe som verkade trevligt, bara det att det var en bra bit från där vi var. Nåja vi rullade i väg och hoppades på det bästa.

Kilo vid Uttakleivstranden. Jag gillade alla rundade stenar som fanns vid den här stranden 🙂

Lunch intog sedan enligt plan vid Anitas seafood. Här kan man köpa fiskburgare med tillbehör för hutlösa priser, men gott var det, fin utsikt fick vi och solen den sken så vi betalade glatt och njöt i fulla drag 🙂


Det gjorde inte ont att sitta här och äta lunch 🙂


Dyr men riktigt god fisburgare!


Utanför restaurangen fanns en bil med torrfisk. Som sagt en lite märklig men spännande sak tycker jag. Tydligen kan den torskade fisken hålla så länge som upp mot 10 år om den inte utsätts för någon fukt! Och eftersom den är torkad så behåller den alla näringsämnen och ska tydligen vara en delikatess att äta efter att den blötts upp. Någon gång ska jag testa!

Efter lunchen rullade vi vidare till Reine som visserligen är en mysig by men som vi inte stannade vid någon längre stund. Jag hade så klart gärna gått upp på Reinebringen men mer än 400 höjd meter på någon kilometer nä det är inget för Odden, eller för den delen Best, att traska även om det numera finns trappsteg hela vägen upp. Det var däremot gott om folk som gick denna tur för det stod bilar överallt och kom folk gående från alla håll och kanter. Vi valde i stället att åka hela vägen ut till Å där vägen liksom slutar. Det i sig är väl inget direkt att se men vädret var strålande och vi passade på att rasta hundarna här genom att gå ut till sista udden som man utan bekymmer kommer till. Lofoten fortsätter visserligen lite mer söder ut än så här men då får man klättra i berg eller om man möjligen kan ta sig dit med båt? Här var i alla fall jättefint och vi blev sittande en bra stund och  njöt i solen.


Längst ut vid Å i strålande väder, Lofoten har verkligen visat sig från sin bästa sida denna dag!

Även om det inte är mer än ca 12 mil från Å till campingen vi står på så tar det sina dryga två timmar att köra dessa 12 mil tillbaka. E10 är ingen stor europaväg om man säger så 😉 Vi rullade i alla fall sakta hem mot vagnen, passade på att stanna och handlade i Leknes och kände oss mycket nöjda med dagen. Vad vi ska göra i morgon har vi ingen aning om men det blir säkert en bra dag det med 🙂

Nä allt är inte alltid toppen, men Andøya ger vi tummen upp för!

I går var ju tanken att utforska Senja mera och förhoppningsvis få se ön i lite bättre väder. Så blev det inte! Det visade sig nämligen att campingen vi var på var helt bokad pga någon fotbollsturnering. Inte bara campingen vi var på, de flesta var fullbokade. Ja så efter att ha rastat hundarna, plockat i ordning, tagit en dusch osv så åkte vi helt enkelt vidare.

Det tar sin tid att åka med husvagn och det går absolut inte fortare när man är i Norge och deras små vägar 😉 Men vem har bråttom, vi har ju semester 🙂 Vid fem tiden hittade vi en camping på Västerålen som vi trodde skulle kunna vara något att ha. Den låg i slutet av en fjord med höga berg runt omkring, vad skulle kunna vara fel liksom? Men det var ett redigt bottennapp. Campingen var inte det mista charmig, utan sliten och tråkig. Inga platser utmärkta så folk stod huller om buller och vart man än ställde sig så tittade någon snett på en… Säsongscamparna såg mest ut som irländska asfaltsläggare, stökigt och skabbigt. Nä vi konstaterade snabbt att här blir vi bara kvar en natt!

Men vi orkade inte åka vidare så stödbenen kom ner, en liten hage till hundarna kom upp och sedan skulle hundarna rastas. Fast var liksom? Det fanns en liten stig på andra sidan vägen som vi testade men det var inte någon direkt lämplig mark att gå på. Det fick dock duga och hundarna fick i alla fall rasta av sig. Tillbaka vid vagnen så kom det in ett ösregn och vi orkade inte laga någon mat så vi värmde rester från gårdagen och käkade det. Nä inte alla dagar är bra dagar när man är ute på vift 😉


Det enda bra med campingen var att vi hittade ett litet vattenfall där på stigen på andra sidan vägen 😉

Eftersom vi inte hade någon orsak att stanna längre än nödvändigt på denna camping som förövrigt hette Gullfjords camping, så gick vi upp skapligt, rastade hundarna och fick i oss frukost innan vi snabbt packade i hop och redan klockan nio var vi på rull igen.

Dagens plan var att ta oss till Andøya och låta hundarna motionera på de vita stränderna uppe i norr. Husvagnen ställde vi på en parkering i trakten av Sortland och sedan for vi ut på Andøya. Alltså satan så vackert det är här ute på Västerålen! Andøya visade sig dessutom vara en ö som inte bara var branta fjäll utan det fanns en del flackare partier också. Men alla dessa vackra, vackra fjäll som hela tiden är i blickfånget, alltså vi sitter och ojar oss hela tiden över hur vackert det är! Ja och så kom vi till slut upp till Bleik och inte bara var det vackert, solen sken dessutom från en klarblå himmel och vi kunde knalla ner till en kritvit sandstrand och låta hundarna få sträcka ut. Rätt och slätt ljuvligt!

Ja vad ska man säga? Det blir liksom inte mycket bättre än så här!
Lite klantigt att inte ta med sig kameran kan man ju tycka men ja ja, vi ska förhoppningsvis få se fler lika vackra vyer när jag har kameran med mig.


Äckligt stora maneter här dock, lite skillnad mot de små vi har i Östersjön 😛

Efter att gårdagen inte bjöd på så mycket motion och dagen så här långt inte heller gjort det så var hundarna mycket nöjda med att nu få gå 5 km och kunna gå ner och blaska i havet när de ville. Kallt var det, Atlanten verkar inte vara direkt uppvärmd men hundarna bryr sig ju inte om det och jag hade aldrig fått för mig att bada bland dessa gigantiska maneter i alla fall kan jag säga.

När alla var nöjda med strandbesöket så åkte vi vidare en knapp mil till Andernes som ju ligger längst norrut på Andøya. Härifrån kan man åka på valsafari och det hade jag väldigt gärna gjort men det hade varit svårt att få till eftersom Henrik och jag hade fått åka varsin dag med tanke på hundarna, dessutom kostar det ju en ganska rejäl slant, men en annan gång kanske. I stället för valsafari blev det i stället lunch på en restaurang. Någon vidare meny hade de väl inte men mat i magen fick vi och mätta blev vi. Skönt att sitta ute i solen och käka dessutom, obegripligt att det var ganska många som valde att sitta inne? Hundarna rastades lite snabb sedan igen innan vi åkte söderut för att hämta upp vagnen igen, fortfarande konstant ojande över alla vackra vyer.

Ja och vi hade kanske kunnat åka lite mer på Västerålen men dels var en ö avstånd pga någon cykellopp? och dels var vi faktiskt nu ganska sugna på att få se Lofoten till slut. Jag som skulle varit där redan i februari liksom.

Vi har nu hamnat på Kabelvåg camping och den verkar riktigt trevlig av det vi sett. Det finns bra med leder att rasta hundarna på och det ligger bra till för att kunna kika runt lite i närheten i morgon och kanske någon dag till. Här stannar vi i alla fall minst två nätter 🙂

Senja

I dag var dagen att utforska Senja. Fast alltså Senja själv var inte alls på humör för det. Vädret har varit duggregn och dimmigt hela dagen. Molen har varit tunga och hängt nere vid fotknölarna typ. Nåja vi kan ju inte sitta i husvagnen hela dagen så när vi fått i oss frukost, hundarna var morgonrastade osv så satte vi oss i bilen och åkte i väg.

Vi rullade norrut för att ta oss till vägarna längs norra kusten och både jag och Henrik stönade lite när vi insåg hur fruktansvärt vackert det nog var här men nu fick vi liksom bara ana det. Vi åkte genom smala konstiga tunnlar, över någon bro, vi såg små, små byar, allt i ett ljusgrått filter. När vi hade varit i byn Torsken (ja byn hette verkligen så) så stannade vi för att rasta hundarna. På vägen ut till Torsken hade jag sett skyltar om en liten vandring så där stannade vi nu och det visade sig i alla fall vara ett lyckokast!

Vi följde en stig över fjällhed genom en dal och kom efter ca 1,5-2 km fram till en liten sjö där det var en smal sandremsa som strand och fanns ett litet vindskydd. Det var knäpptyst på fjället, inte ett prassel i några löv, inget kluckande i vattnet, bara helt tyst. Maffigt att få uppleva.

Hundarna var nöjda med att få röra på sig och snoka runt. Det lilla monstret snokar mer än de andra och lyckades hitta ett grisöra mitt på fjället? Hur liksom? Mycket tjurigt fick han lämna kvar det då man inte kan veta vad för otäckt ett grisöra som legat på fjället ett tag kan innehålla nu 😉


Kommer ni någon gång? 
Besten har bråttom, bråttom när han får sträcka ut på fjället 🙂


Framme vid Ballesvikvatnet (ja det hette faktiskt så). En trevlig liten sjö med en liten strand och så ett vindskydd.

Henrik roade sig med att skriva in oss i inte mindre än två gästböcker som fanns vid vindskyddet och sedan knallade vi tillbaka samma väg som vi kom.

Vi fortsatte sedan vår rundtur. Stannade och käkade medhavda plättar på en parkering och stannade på ett gäng andra ställen för att kika lite. Ja av det vi såg då 😉 Hundarna var med ut vid de flesta ställena och trots att det inte känns som att de fått mycket motion i dag så visar telefonen ändå att vi gått 10 km i dag så det är kanske inte så konstigt att de inte är rastlösa som de brukar vara när de fått ha en lugn dag.


Stopp vid en rastplats och vi passade på att gå ut på klipporna och försöka ta några bilder med de molnbeklädda bergen där bakom.

Vi var tillbaka vid husvagnen vid halv sex på kvällen och snodde då i hop en snabb middag och gav hundarna mat. Sedan har vi ägnat större delen av kvällen åt att ligga och titta på Monsen på NRK. Wifit på campingen är inte det bästa men det har ändå gått skapligt 😉

En trevligdag är snart slut, i morgon väntar nya äventyr 🙂

Trollsjön

Vi har bättre tur med vädret i Björkliden den här gången än förra så vi ju stötte på snöstorm…

I dag hade vi ett besök vid Trollsjön inplanerat. Utgångspunkten ligger ca 2 mil från Björkliden och skulle vara en ganska enkel tur på ca 10 km tur och retur vilket lät alldeles lagom. Vi tog lite sovmorgon i dag, det ska man väl få ha på semestern va? Trots det så var vi framme vid utgångsplatsen strax efter 10 på förmiddagen. Att få plats till bilen visade sig bli dagens svåraste del? Trollsjön har precis som många andra vandringsställen blivit jättehypade och de två parkeringsfickorna utmed E10 räcker helt enkelt inte längre till. Vi fick vad vi tyckte vara sista platsen, men när vi kom tillbaka några timmar senare så stod det ytterligare 10 bilar framför vår, dvs bilarna står parkerade på E10… Inte praktiskt och inte säkert men så är det alltså.

Nåja vi började knalla i väg från parkeringsfickan upp mot Låktatjokk tågstation. Två skyltar finns vid parkeringen, på den ena står det Trollsjön 6 km och den andra ca 3 meter därifrån står det Trollsjön 5 km på…. Som vanligt är skyltningen i fjällen inte helt tillförlitlig 😛 Efter tågstationen så börjar stigningen uppåt och även om det är skapligt många höjdmeter som man ska avverka så var det ändå inte speciellt jobbigt. Det var ganska många som gav sig av ungefär samtidigt som oss så vi valde att ta det riktigt lugnt i början och låta de andra springa i förväg. På så sätt var vi snart ensamma på fjället och kunde låta hundarna få trava på.

För Besten var ju det här första turen på fjället och han tyckte verkligen att det här var toppen!  Nyfiken höll han sig längst fram  och undersökte allt som kom i hans väg. De andra tre insåg ju direkt vad det var frågan om och såg till att spara på krutet, men det lilla monstret for runt i full fart. Han var duktig och kom när vi hojtade på honom så klart och därför fick han hållas.

Glad Best på väg uppför bergssidan.

Efter ca 1 timme hade vi tagit oss upp för det större delen av stigningen och nu planade stigen ut och vi kom in i själva Kärkesvagge som dalgången heter. Lättgånget och vackert! Fjällheden vad full av blommor och vi hade precis lagom vandringsväder, lagom för att gå i kortärmat men med lite vind så att myggen höll sig borta. Ganska tidigt så inser man vart själva sjön är, det är liksom stopp längst in i dalen och där måste ju alltså sjön vara. Det var dock en lite brantare nedgång och sedan brant uppför innan man belönas med sikten över sjön.

Här har vi kommit upp för den värsta uppförslutet och det planar ut och blir lättgången.


Kärkevagge och där i slutet finns Trollsjön.

Ja och jösses så mycket folk det var där! och av någon anledning ska alla vara på samma ställe dessutom. När man kommer med fyra stora björnar är trängas dock inget som man är speciellt sugen på, eller rent kasst, jag är aldrig sugen på trängas med andra 😉 Vi tog därför av mot den högra sidan av sjön och där fick vi en smatt för oss själva. Det blåste lite mer här när vi kom men undertiden vi var där avtog vinden allt mer för att till slut nästan mojna helt.

Framme vid sjön.

Vi använde strax över 2 timmar från parkeringen upp till sjön och hade redan innan bestämt oss för att ta en ordentlig lunchpaus där uppe så att både Besten och Odden skulle få vila lite. Naturligtvis var ingen av dem intresserade av att vila… Nåja vi kokade lite soppa på trangiaköket och lyxade till det med en bulle till efterrätt. Därefter satte vi oss för att vila lite och njuta av utsikten. Efter lite tillsägelser så la sig även Besten ner och somnade en stund.


Rast och vila vid sjön

Efter ca 1,5 timmar så var det dags att vända åter till bilen. Först lite fotografering vid sjön så klart och sedan vände vi tillbaka samma väg som vi kommit. Det är märkligt men trots att man precis gått stigen så får man en helt annan upplevelse när man ser dalgången från andra hållet. Faktum med att jag gillade det bättre på tillbakavägen än vägen upp.

Grabbarna vid Trollsjön. Riktigt blått vatten och siktdjupet ska vara det bästa i Sverige om man ska tro de som vet.


Påväg tillbaka genom Kärkevagge

Jag var lite tveksam till hur Oddens ben skulle fixa den här turen. Upp vet jag inte är några bekymmer men ner är värre. Odden skötte sig dock med bravur även om man han blev ganska stel när det var allt för brant. Lugnt och försiktigt tog vi oss alltså nedför och använde nästan lika lång tid på tillbakavägen som vi gjorde på vägen upp. På vägen ner sken dessutom solen ganska obarmhärtigt, jäklar vad det brände på! Som sagt vi hade bättre tur med vädret den här gången.

Trötta och nöjda hoppade vi in i bilen och åkte tillbaka till vagnen. Väl där kom det genast fram en man och undrade om vi hade möjlighet att skjutsa honom och frun till deras bil. De hade hamnat lite galet och missat att tåget inte gick som de trodde. Självklart hjälpte vi till att skjutsa dem till bilen efter att vi packat ur hundar och lite annat. Henrik körde dem dit de ville och det visade sig att de varit parkerade två bilar bakom vår hela dagen!

Hundarna har sedan sovit större delen av resten av dagen. Odden har varit rejält stel och mattehjärtat gör lite ont, kanske var det lite för häftigt för honom? Samtidigt så älskar han att få göra sådana här turer så… Nåja gjort är ju gjort och under kvällen har han fått två laserbehandlingar, en på insidan och en på utsidan av armbågen, vi har också kylt och så klart masserat lite också. Förhoppningsvis är han som ny i morgon igen.

Besten slog ihop som ett korthus och lär inte göra speciellt mycket mer väsen av sig i dag, speciellt inte efter att han fick sin kvällsmat. Kilo och Frisken sover så klart de med men är ju mer vana och framför allt är de ju okej i sina ben. Själv har jag varit jättetrött i kväll, fjälluften tar! Henrik har varit så trött att han somnade efter middagen.

I morgon är tanken att rulla vidare, vi har inte helt bestämt vart men in i Norge blir det i alla fall 🙂

Gällivare-Björkliden

Ja vi sov gott på den ocharmiga campingen i Gällivare i alla fall och efter att ha stökat undan frukost för både oss och hundarna samt gått en sväng med hundarna så rullade vi vidare norrut. I Kiruna blev det proviantering. Mat i Norge är dyrt och eftersom det även blir rejält dyrt att kuska runt så här många mil så storhandlade vi alltså i Sverige. Inte för att vi ska åka in i Norge riktigt än men några fler storköp lär vi inte passera 😉

Husvagnen fylldes med mat, så här mycket har vi nog aldrig haft i den tidigare och Besten fick sin lunch samt att alla fick rasta sig lite innan vi rullade vidare igen. Kiruna har vi ju varit i tidigare och kände inte att vi behövde stanna mer tid i. I stället rullade vi mot Abiskohållet. Först funderade vi på att ta en frinatt utmed alla parkeringsplaner som finns utmed E10 men sen bestämde vi oss för att det är rätt trevligt med dusch och el så i stället rullade vi uppför berget till Björkliden. 240 kr för en natt känns ju helt okej med tanke på att det ingår både el, dusch och tvättstuga i det priset. Platserna är visserligen på en grusplan men det funkar som sagt.

När vagnen var på plats, vi fått i oss sen lunch så rullade vi tillbaka till Absisko turiststation. Där var det fullt eftersom Fjällräven classic går av stapeln den här veckan. Nu var ju klockan ganska mycket på eftermiddagen så vi hittade en parkeringsplats och tog med oss hundarna ut på tur. Kilo och jag klev ju av tåget här för 5 år sedan när vi vandrade Abisko-Nikkaloukta men eftersom jag hade haft migrän hela tågnatten och dessutom hade vätskebrist (allt vatten jag hade på tåget gav jag till Kilo) så minns jag inget av det här stället 😛 Nåja nu tog vi igen det.

Vi valde att gå en kort sväng utmed Kungsleden främst för att kika på Abiskojåkka kanjonen. Häftigt värre är det! Dessvärre var det ju strålande sol och varmt så att fota gick så där, jaja. Det blev en ca 5 km som vi gick och med det var hundarna sedan nöjda.


Kilo vid kanjonen. Häftigt och vattnet är fullständigt klart.


Ja och som vanligt blir hundarna lika fotograferade som naturen, vare sig det är jag eller andra turister som fotar 😉

Tillbaka vid vagnen fick hundarna kvällsmat och sedan styrde vi upp middag åt oss själva. I bland ser man att folk frågar i diverse husvagnsgrupper efter vad folk lagar för mat i vagnen? Märklig fråga tycker jag som lagar mat precis som likadant hemma som i vagnen. I kväll blev det lammfärsbiffar med klyftpotatis och tzatsiki 🙂

Efter att ha slappat lite så bestämde jag mig för att ta med mig Frisken ut på en liten extra kvällsrunda och kameran fick hänga med. Vi har utsikt över lapporten härifrån och den är ett favoritobjekt eftersom jag tycker att det ser så maffigt ut. På raska ben traskade Frisken och jag i väg, uppför. Ja det blev rätt många höjdmeter denna kväll men det var det värt. Uppe vid hotellet fotade jag lite med lapporten som bakgrund och sedan knallade vi vidare uppåt. Uppe på en platå fick vi njuta av en fantastiskt vacker solnedgång och med fortsatt lätta fötter traskade vi sedan tillbaka till vagnen och de andra.


Frisken vid hotellet med lapporten bakom sig.

I morgon är tanken att vi ska göra en dagstur till Trollsjön om vädret är okej och hundarna, läs Odd, känns okej.

Böda

Ja så var vi tillbaka på Böda, vårt andra hem. Resan söderut från Åre fick bli en sväng hem då Odden visade sig vara riktigt dåliga i magen och redigt hängig. Vi stannade i Borlänge för att köpa lite goda bakterier åt honom men när vi sedan stannade igen utanför Fornåsa var han verkligen både dålig i magen och hängig så då bestämde vi oss för att en natt hemma skulle göra honom gott. Fast någonstans mellan Fornåsa och hemma så kickade det goda bakterierna in och Odden skuttade ur bilen hemma och var pigg och glad igen. Jaja nu blev det lite snabb urplockning av det som inte behövde hänga med till Öland, vi hann köra någon maskin tvätt och så kunde jag ge mot ut i skogen och plocka lite svamp också 😉

På torsdagen rullade vi i alla fall i väg söderut och den vägen kan vi ju vid det här laget… Segt ner men väl framme så är det alltid lika skönt. Ja med undantag för att vi ju då inte får stå där på campingen som vi vill… Nåja vi rullade i på plats 5214 och på bara några minuter så var lägret på plats igen. Vi rullade även ut markisen som är ny för oss, en längre variant än den vi haft tidigare. Vädret var varmt och sommaren var tillbaka 🙂 Det blev en promenad med hundarna på stranden och i tallskogen så klart och sedan satt vi ute resten av kvällen och njöt av att ha semester. Själv satt jag faktiskt ute till halv tolv utan att frysa det minsta, härligt! Och lite skillnad mot för bara någon dag sedan då vi hade 8-9 grader på kvällarna 😉

Fredagen vaknade vi dock till ösregn. Jag har nog aldrig varit med om så hårt regn på Öland tidigare? Det var så jag trodde att det skulle bli hål i taket på husvagnen när dropparna kastade sig ner. Ja hundarna måste ju rastas så det var bara att dra på sig regnjacka och ge sig ut. Kan väl inte direkt påstå att vare sig jag eller hundarna var riktigt lika nöjda över att vara på Öland just nu 😉

Regnet fortsatte till och från hela dagen och det blev inte mycket gjort, vi satt mest och slappade. Någon gång vid ett kom Nina och lilla Freija förbi och snackade lite i väntan på att hundduschen skulle bli ledig. Mysigt att få hänga lite med pälsbarnbarnet. Själv åkte jag i väg och handlade lite efter det och undertiden jag var borta rullade Lisbeth in. När jag kom tillbaka var regnet äntligen borta och då passade jag på att ta en runda med hundarna och Lisbeth hängde på. Det fick bli tallskogen och stranden även denna dag 😉 Efter det blev det bad och föning av Frisken och Kilo som ju faktiskt skulle ställas dagen efter. Inte optimalt att bada dem så nära utställningen men det var liksom inte så mycket att välja på.

Under kvällen hängde vi med Ann-Sofie och Eva och deras hundar vid vår vagn, käkade lite och hann avhandla en massa ämnen, bland annat döden, döden, döden….

Lördag och dags för utställning. Faktiskt den första SKK utställningen för min del den här sommaren? Ja för jag har faktiskt inte ställt på någon SKK under hela sommaren utan bara på specialer. Utställningen är förlagd till kvarter 2 och med andra ord långt att gå till. Så lite fult tog jag bilen bort. Åkte in med koden till stugorna och kunde parkera 50 meter från ringen. Frisken fick hoppa ut och vara med ute för att landa lite bland alla hundar i förhoppning om att den där svansen skulle lägga ner sig 😉

Freija gjorde debut denna dag, skoj att få vara med då. Hon skötte sig fint och blev placerad som trea med hp. Sen var det bara en junior och en unghund innan Frisken skulle in. Frisken är som vanligt enkel att ha att göra med och skötte sig fint. Eftersom det var domarelev med så fick vi inte veta vad domaren gav oss för kvalitetsbedömning utan vi gick direkt bort till domareleven och fick visa upp oss igen och få ytterligare en kritik skriven. Här skulle sedan ringsekreteraren kommit bort till mig för att berätta vad vi fått men det glömde hon tydligen bort.. Så när det ropades in till konkurrens så var jag fräck nog att ta föregivet att Frisken fått excellent och det hade han ju 🙂 Efter något varv placerade domaren om oss och Frisken blev tvåa i öppenklassen med ck, skoj 🙂

Sen var det Kilos tur, taggad till tänderna som vanligt… Han sköter sig visserligen i ringen men han blir som en ihopspänd fjäder som när som helst kan skjuta iväg. Själv tyckte jag att han rörde sig kort och trippigt, domen tyckte däremot att han rörde sig fint… Även Kilo slutade som tvåa i klassen med ck så då fick Ann-Sofie ta över honom och så gick vi in i bästahanklassen. Frisken blev där trea med r-cert och Kilo fyra, inte illa pinkat 🙂

Det har ju varit lite diskussion på fb om det här med cert och r-cert och att en del inte tycker att man ska få ta fler än två cert innan man är två år. Det är tydligen surt att få en massa r-cert? Själv anser jag ju att den hund som domaren anser är bäst för dagen och inte fullcertad ska ha certet, oavsett om hunden har 10 sedan innan. Jag är i alla fall jättenöjd med Friskens r-cert, det visar ju att domaren tyckte att han var näst bäst av ej fullcertade hanar i dag, det är väl jättebra!! 🙂

Självklart tittade jag på tikarna efter det och Henrik tog hand om hundarna och åkte tillbaka till vagnen med dem. När tikarna var klara knallade jag tillbaka till vagnen jag med och käkade frukost, för det hade jag inte fått i mig tidigare. Jag hann sedan ta en ordentlig promenad med grabbarna på stranden innan jag återvände till utställningsområdet och kikade på finalerna 🙂

Kvällen tillbringades återigen utanför vagnen tillsammans med Ann-Sofie och Eva och denna kväll goda hamburgare och så klart en massa snack igen. Henrik hann med att gå bort till bastun och hänga lite med Niina och Tobbe dessutom.

Söndag och Böda visade sig från sin bästa sida. Jag tog en ordentlig promenad med grabbarna innan frukost och sedan satt vi och njöt av vädret ett tag. Jag knallade ner på stranden tillsammans med Eva och Ann-Sofie och fotade deras hundar lite innan Henrik och jag tog bilen bort till vårt kvarter 1 och tog en promenad med hundarna. När vi kom ner på stranden visade det sig krylla av nakenfisar… Jag som hade kameran med mig och skulle fota lite, men vem vill fota med nakenfisar som dyker upp i bakgrunden liksom…

Sen var det dags att plocka ihop lägret och börja rulla hemåt. För Henriks del är semestern nu slut medan jag har en vecka kvar att njuta av.


Frisken i vassen.


Belle i tallskogen.


R-cert tilll Frisken på lördagen, inget vi är missnöjda med.


Nöjd Odd på stranden


Belle, Elsa och Tito är också nöjda över att få springa på stranden.


Vår fina treklöver ❤


Kilo, den ständiga strandraggaren 😉

Förhoppningsvis dröjer det inte jättelänge innan vi är tillbaka på Öland och Böda igen 😉

Turistande i Åre

Vi hade lite sovmorgon i morse, skönt att sova lite extra faktiskt. Vaknade upp till ett dimmigt landskap och det gjorde ju att jag blev nyfiken på hur fallen såg ut i dimman? Det blev alltså en morgonrastning längs samma stig som vi gick i går kväll.


Ja det ser ju rätt trevligt ut även i dimman konstaterade jag.

Efter frukost och lite plock så rullade vi i väg på en liten turistdag i Åretrakten. Första stoppet bestämde vi skulle vara Tännforsen. Båda har varit där förut men vi konstaterade att det nog var runt 20 år sedan sist… Herregud vad åren går!

Framme vid parkeringen fick jag hjälpa en familj som glömd plånboken och inte kunde betala för parkeringen, telefonen och swish hade de däremot så det var ju inga problem att fixa till det. Vi valde sedan att gå mostolsvarv och alltså börja nedströms från fallen. Jag måste säga att det kändes som en bra idé!


När vi stod längst ner så bröt solen igenom och på en klippa en bit upp mot fallen klev det ut en dam och herre. Jag såg att det skulle kunna bli en fin bild så jag skickade dit Henrik med hundarna för att försöka få till det så som jag ville. Det blev ju rätt bra 🙂


Ja fast på den första bilden syns ju faktiskt. inte själva tännfallet så vi gick så klart uppåt och fotade på fler ställen 😉 Klart att hundarna ska förevigas även här som överallt annars där jag är 😉

Vi lyckades fördriva över en timme vid fallen. Jag säger ju att de är fascinerande! Men till slut rullade vi tillbaka mot Åre igen. Vi parkerade nere vid stationen, hundarna fick ligga och sova i bilen en stund och så knallade vi runt ett varv inne i Åre. Gott om affärer är det ju med diverse friluftsklädesmärken men det är ju så jäkla dyrt så det fick räcka med fönstershopping. En lunch kostade vi dock på oss innan vi åkte vidare till Åre Chokladfabrik för att provsmaka lite och shoppa en del också så klart 😉 Därefter var det dags att låta hundarna få lite motion och jag hade hittat en liten led på ca 5 km som inte skulle vara så kuperad utan ganska lättgången. Den utgick från Fröå gruva så då åkte vi dit.

Leden hette Kanalleden och gick första halvan utmed en liten kanal som tydligen ska vara handgrävd en gång i tiden! Jättetrevlig stig att knata runt på och konstant tillgång till vatten att blaska i för hundarna.


Stig utmed kanalen. Enkel att knalla fram på och väldigt trevligt 🙂


Ganska fina vyer fick vi också då och då och grabbarna poserar gärna om matte har frolic i fickorna 😉

Sista delen av leden gick visserligen på en ganska tråkig grusväg men överlag var det en väldigt trevlig och lättsam led att gå om man mest vill ge lite motion och ändå få njuta lite av både historia och fina stigar.

När vi lämnade Fröå skulle vi förbi Såå för där fanns det en djurbutik och det behövde vi besöka eftersom hundarnas foder var så gott som slut. Snopet då att butiken var stängd? Ingen lapp om när den skulle vara öppen under denna vecka så vi fick åka tillbaka mot campingen med ogjort ärende där.

I morgon ska vi ut på fjället igen, ska bli riktigt härligt och vädret ser ut att bli fint dessutom!

Rista fallet

Nä i dag blev det inget rundat, hör och häpna 😉 I stället har vi haft en ganska lugn mellandag. Hundarna fick en ordentlig morgonrunda upp på Lisa och Jörgens berg men efter att Jörgen tryckt i oss frukost så vinkade vi hej då och rullade återigen norrut. Ja lite knasigt så klart att åka kors och tvärs på det här sättet men i bland får man kompromissa med vägvalet när man har olika intressen.

Målet denna dag var att ta oss till trakterna av Åre. Här har vi en liten vandring inplanerad om vädret tillåter, Tännforsen ska besökas och säkert några andra ställen också, Vart vi skulle ställa upp husvagnen var däremot inte klart. Vid Rista fallet vet jag ju att det är en camping men borde det inte vara ett jäkla oljud där med tanke på att campingen ligger precis vid forsen? Nåja vi konstaterade att den campingen låg bäst till för våra planer så det fick helt enkelt bli den, är det för jobbigt får vi väl byta nästa natt helt enkelt.

Hundarna har varit ganska nöjd med att ha en stillsam dag så när vagnen var på plats så slappade vi i solen som sken gött. Vi fixade sedan middag, färillakorv, stekt potatis och stekt ägg till Henriks stora glädje och så lite glass till efterrätt till min stora glädje.

Vid halv åtta tyckte vi ändå att det var dags att faktiskt ta och spana in Rista fallet. Jag har ju varit här tidigare men inte Henrik. Fallet är jättefint, vattenfalls fastast som jag är, och det är verkligen något trollbindande med vattenfall och eld, man kan liksom stå/sitta och titta på det hur länge som helst.

Henrik och grabbarna vid Rista fallet, bara ett knappt stenkast från campingtomterna.


Fallet sett från en bit nedströms.

Från campingen går det en liten stig utmed forsen i dryga kilometern så den knallade vi och lät hundarna rasta sig och jag fick utlopp för både vattenfall och fotograferande 😉 Vi vände sedan och gick samma sträcka tillbaka och fick se forsen från ett nytt håll. Som sagt, det är fascinerande med forsande vatten.


Kilo vid forsen.

Resten av kvällen har vi bara slappat och haft det gött. Det är rätt skönt med en lugn dag mellan varven också 😉

Regn, sol och guld!

Vaknade upp till et inte alls strålande Visbyväder. Jag hann dock vara ute en sväng med hundarna innan det började regna rejält. Det regnade och det regnade och det regnade, blä liksom. Prognosen var dock att det skulle spricka upp på eftermiddagen så hundarna fick nöja sig med att ta det lugnt i stället för den inplanerade långpromenaden.

Större delen av dagen tillbringades alltså inne i vagnen och även om den inte är stor så funkar det utan bekymmer. Något som inte funkade helt utan bekymmer vara däremot wifi på campingen… Denna dag var det ju sista dagen på ryttar EM i Göteborg och en solklar guldchans till Peder i hoppningen, det ville jag INTE missa. Det var dock ett fasligt hackande och hoppande på sändningen men det var ju inte mycket att välja på utan bara att stå ut.

Henrik tog en förmiddags lur och åkte sedan och handlade lite samt fixade med lunch hem. Hundarna fick gå ut när det blev uppehåll korta stunder och var nog lite tjuriga på att de inte fick ligga ute hela tiden men dyngsura hundar i en husvagn är inte speciellt mysigt så de fick finna sig i att ligga inne.

Ja och även om det sedan faktiskt klarnade upp så inte kunde jag gå ut, nu skulle det ju avgöras, guld eller inte guld?! Ja och guld blev det ju och jäklar så imponerad jag är av Peder och hans häst!


Hallå matte, vädret är fint nu, kan vi göra något undrar Odden?

Ja när hoppningen var klar så bestämde vi oss för att rasta hundarna. Denna eftermiddag/kväll tog vi oss an Ringmuren! Vi valde helt enkelt att följa muren på utsidan hela varvet runt. En tur som från campingen och tillbaka tog lite mindre än två timmar för oss med diverse stopp. Gött att få röra på sig, gött att få rasta och nosa tyckte hundarna och gött eftersom vi passade på att ta en mjukglass nere vid hamnen 😉


Vandring längs med ringmuren, rekommenderas, det var en trevlig tur 🙂


Grabbarna framför muren.


Henrik testade en av hängmattorna som finns utmed strandpromenaden, trevligt att det finns möjlighet att låna det och ligga och njuta av utsikten!

Hundarna var nöjda med sin promenad och la sig tillrätta i hagen efteråt och Henrik och jag kunde sitta ute och njuta av en ny vacker solnedgång. Det är helt klart en fördel med den här sidan av ön, att man får se fina solnedgångar om vädret är okej 🙂

Hoburgsgubben, ska det vara nått?

I dag lämnade vi Slite. En jättefin plats att campa på men med servicehus under all kritik. Jag är inte rädd för spindlar men i ett av duschrummen backade jag ut för hela taket formligen kryllade av spindlar, äckligt!

Nåja vi rullade vidare söder ut på den västra sidan och ganska snart passerade vi en strumpfabrik, där måste man så klart stanna! Inte så mycket strumpor i den fabriken men massor med fina andra stickade ullsaker. Fast dyrt… Nåja jag hittade en halsduk som jag kommer använda som en buff så ett litet inköp blev det i alla fall. Vi rullade vidare och hamnade i Ljugarn där det skulle finnas en camping.

Alltså vad är det med campingar på Gotland? Platserna är fina men allt annat är sunkigt? Virrig dam i receptionen men till slut fick vi en plats och jösses så liten den var? Knappt att vår vagn fick plats och då är ju inte vår vagn någon jätte direkt. Bussen fick vi ha på platsen bredvid och hagen till hundarna blev minimal? Nåja vi valde att fixa lite lunch och sedan åkte vi vidare en sväng söderut. På vägen åkte vi förbi en skylt som sa Strömma å och så vandringssymbol. Jag googlade snabbt och konstaterade att det lät som ett bra ställe att rasta hundarna på så så fick det bli.

Vilket flyt vi måste haft för den här kulturstigen visade sig vara en pärla 🙂 En fin stig som gick vid något som varit en å men som för tillfället var mest uttorkad. Utmed stigen fanns skyltar med lite olika uppgifter om både sägner och naturen. Hundarna var jättenöjda med att få sträcka ut ordentligt och utan koppel 😉


Mysig stig att knalla fram på.


Små skyltar berättade om sägner och annat och på ett ställe så berättade skylten om småfolket, hundarna hittade dem så klart 😉


Stigen gick både inne i skogen och utmed åkrar.


Vid ett vackert vetefält kunde jag inte låta bli att fota hundarna. Och den som är orolig för vetet, vi trampade naturligtvis inte ner någon säd för att ta foton utan vi gick i traktorspåren och Odden sitter också i ett sådant spår, no harm done to the field 😉

Där leden vände låg en gammal kvarn som man kunde gå in och kika i. Ett litet rum låg även mjölnaren själv och sova, Frisken var så klart tvungen att hälsa 😉

Leden var ca 3 km så inte speciellt lång men lagom för att rasta av hundarna så att de skulle vara lite nöjda en stund i bilen. Efter promenaden fortsatte vi söderut med siktet instället på Hoburgen och den kustväg som skulle gå att åka dit. Kustvägen visade sig vara fin, om än lite kort, och plötsligt var vi framme vid Hoburgen. Här klev vi så klart ut och skulle spana in Hoburgsgubben och naturen. Själva gubben var väl ett jäkla antiklimax? Vilket skräp! Om man måste måla på stenen för att folk ska fatta att det ska likna en gubbe så blir inte jag imponerad i alla fall! Men naturen runt omkring får tummen upp, jättefint även om vi hade lite otur och det blåste ordentligt, eller det kanske det alltid gör där?


Det blåste som sagt…


Odden framför Hoburgsgubben.


Hoburgsgubben, alltså inte mycket att se om ni frågar mig 😛

Vi fortsatte tillbaka mot campingen efter detta och åkte förbi några riktigt fina gårdar och ställen. Vi stannad och handlade lite i Hemse typ och jag lyckades tappa bort min telefon, hemska tanke det är ju hela mitt liv. Den måste dock ha ramlat ur fickan i samma stund som jag satte mig i bilen igen så det var ingen fara på taket 😉

Tillbaka vid vagnen så bestämde jag mig för att ta en ordentlig promenad med hundarna, Henrik valde att avstå den här gången 😉 Vi knallade i väg utmed vattnet mot ett raukområde som skulle ligga ca 1,5 km från campingen. Jag hade inga stora förhoppningar på stället men fick mina förväntningar ställda på skam för jösses vilket fint och fräsigt ställe. Folhammar heter stället och det rekommenderar jag verkligen att besöka! Vi knallade runt bland raukarna en stund och gav oss sedan av in i skogen där det enligt kartan skulle finnas en stig som man kunde gå runt på. Det visade sig dessvärre vara omöjligt då vi blev stoppade av staket och skyltar med skyddsobjekt. Först trodde jag att vi skulle kunna gå runt men det visade sig vara ett jätteområde så det var bara att ända…

Tillbaka vid vagnen var hundarna nöjda med sin dag och när de även fick varsitt märgben under tiden som vi käkade middag så var fredagslyckan total 😉

Resten av kvällen ägnade jag åt att försöka följa EM hoppningen, vilket går så där eftersom  wi-fi uppkopplingen inte är något vidare. Nåja, heja Sverige!

Fårö

Glömde ju berätta i går att vi här på Slite har haft grannar med berner! Vad var oddsen för det liksom? Två grabbar från Gävletrakten med matte och husse i husbil, trevligt med likasinnade 😉

Campingen här i Slite är väldigt vacker, ligger precis vid vattnet och platserna är raka och fina. Hur stora platserna är är dock ett mysterium? Det finns elstolpar till förbannelse och hur vi än räknar så får vi det inte att gå ihop, det finns för många elstolpar mot hur många ekipage det går att få in? Servicehuset är ju inte heller något man skriver hem om, sunkigt och slitet. Nåja vi är ju inte så mycket på campingen så det spelar faktiskt ingen större roll den här gången.

I dag tog jag en ordentlig rastrunda med hundarna på morgonen medan Henrik fick vakna till och fixa frukost. Vädret var strålande och prognosen sa att det skulle fortsätta hela dagen så vi beslöt oss för att besöka Fårö i dag.

Vi hade väl ett jäkla flyt då vi faktiskt inte ens behövde bromsa utan bara kunde åka rakt på färjan, en bil till bakom oss fick plats och strax efter att vi hade stannat så gick färjan, flyt som sagt! Vad vi skulle göra på Fårö var tämligen oplanerat, vi fick ta det som det kom i alla fall. Vi började med att åka västerut och när vi åkte förbi en sevärhetsskylt med Gamle Hamn så googlade jag och tvingade sedan Henrik att vända 😉 Mutter, mutter, kan du inte säga till innan och så vidare men vad tusan jag kan ju inte säga till om något jag inte vet finns?! I Gamle Hamn skulle det finnas en rauk med hål i, japp här med, klart att vi skulle se den med! 😉


Grabbarna med rauken ”Hunden” bakom sig, visst är den häftig?


Frisken uppflugen på en rauk.


Kilo sitter fint vid hunden.

Vi spatserade runt lite där vid raukarna och det som var Gamle Hamn en gång i tiden en bra stund innan vi åkte vidare. Bara en bit därifrån blev det dock ett stopp till då man passerade en insjö som hade alldeles fantastiskt turkost vatten! Klart vi var tvungna att kika lite närmare på det.


Grabbarna vid Farnavik, häftigt turkost vatten. Visserligen beror ju det på att sjön är övergödd men som sagt visuellt blir det vackert värre.

Vi fortsatte sedan norrut och följde vägen utmed kusten och Digerhuvud naturreservat som är ett flera km långt område med raukar. Häftigt men hundarna var så där lagom imponerade av all sten 😉 Vi fortsatte norrut och hamnade till slut vid Langhammers raukar. Här tog vi en längre tur och hundarna kunde få röra sig lite mer fritt bara men kom bort från de stora raukarna där det var mycket folk.


Häftig hög rauk vid Langhammers. Att hundarna ser så oerhört alerta ut är för att de passerar en liten bjäbbig sak lite högre upp 😉

Vid det här laget hade vi hunnit bli hungriga så vi åkte i väg och käkade någonetanns mitt på ön. Hundarna låg kvar i bilen med luckan öppen så klart och naturligtvis så måste folk fram och glo… Nåja Odden ser till att de inte kommer närmre än någon meter, det är oförskämt att glo hälsar han och när han tar till brösttonerna så brukar folk lyssna 😉 Kan ju förtydliga att Odden inte säger något om folk bara går förbi och tittar men när de ställer sig och glor, då berättar Odden högljutt hur ohyfsat det är.

Vi fortsatte sedan runt vid Sudersand och hamnade till slut vid Holmudden där det finns en fin fyr. Här blev det rastning av hundarna då vi hittade en trevlig stig. Men först så blev det blaskande i havet för både oss och hundarna, visserligen bara med fötter och ben men skönt var det och hundarna hade jätteskoj.


Odden vid fyren.

Stigen vi sedan gick på var nästan ruskigt lik våra älskade stigar i tallskogen på Böda. Om jag inte visste att vi var på Gotland hade jag nog kunnat lurats att tro att vi befann oss på Öland.  Efter detta mycket trevliga stopp fortsatte vi vägen runt och när vi passerade ett bageri blev det stopp igen. Saffranspannkaka måste man väl äta när man är på Gotland va? Henrik tog en bulle eftersom han inte äter mandel men jag lät mig väl smakas av saffranspannkakan 🙂 Vad är det med Gotland och saffran förresten, varför hänger det ihop, någon som vet?


Mums! Ingen Salmbärsylt dock eftersom den tydligen var slut, björnbärssylt funkar dock fint för min del, det gillar jag bättre 😉

Klockan började nu bli ganska mycket igen så vi valde att rulla ner mot färjan igen och fick vänta säkert några minuter innan vi fick åka på. Jag har sagt det förr och jag säger det igen, det är finns många fördelar med att ha sen semester!

Tillbaka vid campingen slappade vi lite innan det var dags att dra i gång grillen och fixa lite middag. Hundarna käkar ganska bra (läs Odden, de andra två äter i stort sätt alltid bra) och på kvällen tog vi en runda i Slite igen för att låta hundarna kvällsrasta sig.

I morgon har vi tänkt att vi ska byta camping men riktigt vart vi ska har vi inte bestämt ännu, vi får se helt enkelt 😀

Vi hamnade i Slite

I går började jag dagen med att som vanligt rasta hundarna men sedan bar det av till Norsholm för att låta kiropraktor Eva kolla igenom Odden igen. Sist märkte jag ju en jätteskillnad dagen efter att Eva lossat på höger bäcken och även om Odden inte längre vrider ut och belastar bara insidan av baktassarna längre så kändes det som att en genomgång skulle kunna få bukt med det där lilla som jag fortfarande ser. Eva tittade som vanligt på Odden i rörelser först och höll ju med mig om att det var en stor skillnad mot sist. Efter rörelsekollen så kände hon igenom Odden och på samma ställen som han var ”låst” sist fanns det fortfarande lite spänningar, dvs i höger bäcken samt i främre ländrygg på höger sida. Innan detta åtgärdades så blev det dock laser behandling och sedan lossade alltså Eva på de låsningar som hon hade hittat. Odden tycker att Eva är en helt okej typ och låter sig villigt hanteras och verkar inte tycka att det är speciellt obehagligt när Eva lossar på låsningarna, skönt.

Nöjda och glada åkte vi tillbaka hem där operation packa var i gång igen, suck. Alltså jag gillar ju att vara ute på resande fot och se andra och nya ställen än hemma men just packandet är ju verkligen så jäkla aptrist! Framåt fyra på eftermiddagen var vi klara och började rulla, dags för semester del 2!

Denna gång har vi husvagnen med oss och drog till Gotland. Det var minst 20 år sedan någon av oss var där senast så det var liksom på tiden. Färjan över gick bra, vi hade en kvällsfärja som gick strax efter nio och var framme vid halv ett på natten. Hundarna skötte sig på färjan och vi var nästan helt ensamma i djursalongen, skönt. Väl över på Gotland skulle vi hitta någonstans att slå ner stödbenen men det var inte helt lätt. En rastplats vi hittade var full och eftersom det var kolsvart ute så var det inte lätt att se eventuella stickvägar. Till slut hamnade vi bredvid en kyrka där vi bara raskt slog ner stödbenen, lät hundarna kissa av sig och sedan gick och la oss.

I dag vaknade vi ganska sent, eller jag vaknade skapligt tidigt men somnade om vilket var skönt. Jag tog ut och rastade hundarna medan Henrik sov lite till och vårt val av nattläger visade sig vara ett toppenställe!? Här fanns det en stor yta som hundarna kunde rasta sig på  och när jag tittade närmre så fanns det även en stig som yppade sig alldeles utmärkt till att rasta hundar på. Tillbaka vid vagnen så fick vi liv i Henrik och hundarna fick frukost, fast Odden var inte det minsta intresserad… Vi lånade toalett vid kyrkan och fick i oss lite yoghurt innan vi började titta på kartan vart tusan vi var någonstans? Det visade sig att vi åkt lite nordöst om Visby och när vi nu ändå var åt det hållet så bestämde vi oss hastigt och lustigt att åka mot Slite och se om vi kunde hitta någon camping. I Slite hittade vi mycket riktigt en camping och bestämde oss för att stanna några nätter här.

När vagnen var på plats gick vi en sväng med hundarna i Slite och sedan fixade vi lite lunch i vagnen. Strax efter ett åkte vi i alla fall i väg på lite sightseeing på ön vi har dålig koll på.

Vi började åka norrut och hamnade först i S:t Olofsholm. Här tog vi ut hundarna och gick en runda. Först hittade vi lite små raukar, det är väl ändå Gotland! Vi fortsatte runt på kalkstranden och kom till slut upp till vad som varigt ett gammalt kapell och en kvarn, jättefint ställe.


Grabbarna kikar ut från kapellet och i bakgrunden syns den gamla kvarnen också.

Från S:t Olofsholm fortsatte vi norrut mot Lergrav. Här skulle det finnas en ihålig rauk, det är grejer det tycker jag och ville så klart dit och se. Jo då Lergravsporten som rauken kallas gjorde mig inte besviken.


Lergravsporten, ser ni Frisken där upp på kullen?


Grabbarna fick så klart posera i själva porten också.

Vi passade även på att ta oss en glass på cafét som ligger precis vid raukarna innan vi fortsatte över till Furilden. Här åkte vi runt lite med bilen innan vi stannade vid ett ställe och gick en runda på ca 2 km.


Promenad i naturreservatet.

När vi hade knallat klart så insåg vi att klockan faktiskt var ganska mycket så vi vände tillbaka mot campingen igen. Hundarna fick kvällsmat och vi lagade middag till oss själva också. I dag blev det något så lyxigt som KarlJohansvamp risotto med kyckling och sallad, mums. Fint väder var det med på kvällen så vi satt ute och njöt av utsikten över havet och solen. På kvällen fick vi även ett härligt ljus över vattnet när solen var på väg ner så då fick hundarna hänga med ner och fotas.


Odden vid strandkanten på campingen, vår vagn ligger nog bara ca 50 meter härifrån.

Helgen i en annan del av Köping

Denna helg hängde vi i Köping och hade det trevligt, och varmt, och myggigt.

I fredags när Henrik kom hem från jobbet så drog vi raskt mot Köping och Malmöns camping. Vi hängde egentligen med på ett bananskal eftersom det var Annette som hade fixat och bokat allt och väl framme var det bara att installera sig på vår plats. Vi möttes av mygg i mängder men eftersom både vi och våra campingvänner hade en varsin thermacell så klarade vi oss skapligt.  Lite sura miner innan allt var på plats från alla håll och kanter tror jag men bara lägren var uppe så dök även det goda humöret upp 🙂 Annette och Anders fixade kvällens middag som intogs i deras vagn tillsammans med lite vin och glada skratt.


Lägret över helgen. Inte den mysigaste campingen vi besökt men för en helg funkade det fint.

På lördagsmorgonen rastade jag hundarna och fick i dem frukost innan det var dags att rulla i väg. Henrik fick skjutsa mig och Annette bort till utställningen medan han och hundarna sedan fortsatte mot Märsta för att kolla på en bil. Väl inne på utställningsområdet visade det sig bli varmt och bedömningen gick tämligen fort. Alltså det är ju för trist att det är så få anmälda på utställningarna. Nåja jag ska väl inte säga något som ju inte själv hade anmält någon av mina denna helg… 😉

Pia lät mig springa med Yrsa i dag och Yrsa skötte sig fint om än lite seg i värmen, vi får ladda med något riktigt smaskens att muta damen med tills vi ska till Danmark 😉 När berner var klara i ringen fick vi vänta en stund innan det var dags för en annan Pia att visa sina Galgo i samma ring. Jag hade lovat att ställa upp som hundhållare så det gjorde jag så klart. Mina bernervänner har mycket skojigt åt mig när jag står med dessa magra vovvar i stället för mina egna 😉


BIR Berntiers On Demand och BIM Nobelhalls Alfa Aquilae.

När även Galgona var klara blev det en shoppingrunda för mig och Annette. En ny klotång stod på min lista av saker jag måste ha och det hittade jag så klart rätt snabbt. Lite godis till grabbarna blev det också och så ett rengöringsmedel? Ja vi testar så får vi se om det är så bra som försäljaren påstod 😉

Jag höll sedan Pias hundar igen en stund så att hon också kunde kolla in shoppingen och hämta ut priser och sedan var det dags att bli upphämtad av Henrik och mina egna vovvar. Bilen hade tyvärr inte varit något för oss, skit också.

Tillbaka i vagnen blev det ett litet sitt innan det var dags att låta hundarna få rasta sig. Värmen var tryckande så att motionen inte blir som vanligt när man är hemma var det nog ingen av hundarna som direkt misstyckte. När hundarna låg utslagna i hagen igen så var det oerhört skönt att gå och duscha och bli av med all svett efter dagen.

Kvällen blev härlig då vi kunde sitta ute i t-shirt och shorts till midnatt. Henrik och jag stod för middagen denna kväll och det blev helt okej. Men kvällens överraskning blev våra nya grannar som mer eller mindre sladdade in på campingen, började backa in mot platsen, höll på att riva ett staket eftersom backandet inte gick så bra men flera grannar erbjöd sig att hjälpa till att putta in vagnen i stället så det slutade ju väl. Mannen lyckades sedan på två sekunder montera ihop en grill och tända den och de hade ätit färdigt för oss?!?

Söndag och det var dags att åka på utställning igen, i dag var det dags för Beccie att vänstervarva lite i stället för att jaga i skogen. På lördagskvällen skålade vi så klart för önskade resultat men jag får väl erkänna att mina medskålare var en aning skeptiska när jag drog till med cert och BIR? Men bubblornas kraft ska inte förringas, cert och BIR blev det mycket riktigt för Beccie 🙂


Nöjd matte, Beccie räcker ut tungan 😉

Under själva utställningen var vädret alldeles lagom men tillbaka vid vagnarna igen så var det värmebölja på nytt. Vi pustade och stånkade lite i värmen och sedan fixade Annette lite lunch i form av hamburgare innan det var dags att börja plocka i hop lägret. Det tog sin lilla tid i värmen men till slut var det klart och vi fick säga hejdå till Annette och Anders för den här gången.

 

Klättring, ingår det i vandring? ;)

Det blev sjukt varmt i vagnen i natt? Jag vaknade vid halv fyra av att någon hund flåsade och när jag insåg att det var Odden som typ aldrig flåsar så gick jag upp och släppte ut hundarna i hagen och lät dörren stå öppen en stund så att vi fick vädra ut. Efter 20 minuter var det betydligt svalare i vagnen igen och hundarna fick komma in och sova vidare med oss.

När vi sedan gick upp för dagen strålade solen och det var kanonfint väder, trevligt. Hundarna fick frukost och sedan tog jag med dem på en morgonrunda, kameran fick hänga med den också.


Morgon med väldigt fin väder och Vättern där bakom hundarna 🙂

Tillbaka vid vagnen så blev det frukost för mig och så slängde jag ihop bloggen om gårdagen. Tiden springer i väg när man är ledig och huxflux var det lunchtid och det fick bli lite korv med bröd i magen innan det var dags att åka i väg på äventyr igen 😉

En liten vandring på en led som jag hittat och fått rekommenderad gav vi oss alla i väg på. Västanåleden är 15 km men på kartan kunde vi se att den gick att korta ner till ca hälften och det lät lagom. Vi tog bilarna bort till Röttleby och knallade sedan glada i väg.


Spännande att man inte får vaska guld i Västanå naturreservat?! 😉

Först kom vi ner till hamnen, jättemysigt ställe, där det satt flera familjer och fikade och naturligtvis glodde storögt på oss när vi kom med fyra berner, en wachtel och en liten grek 😉 Strax därefter kom vi fram till Jerusalem kvarn och ett stort vattenfall, underbart!


På väg mot Jerusalems kvarn.


Odden med fallet bakom sig.

Leden fortsatte sedan utmed Vätterns kant på trevliga stigar. Lite upp och ner gick det men det var tämligen lättvandrat.


Härliga stigar att vandra på.

Vi pratade om ramslök häromkvällen och jag som aldrig hittat det hemikring fick plötsligt syn på blad som borde vara rätt. Efter att ha nypt av ett blad och luktat så var det ingen tvekan, vi hade hittat ramslök. Det blev stopp för att plocka för vi hade ju bajspåsar som vi kunde använda för att bära hem denna lilla växt. När vi hade pockat en hel del så fortsatte vi och insåg att vi hamnat i någon form av ramslöksnirvana?!?! Alltså det var helt sjukt mycket ramslök! Vi hade kunna fylla sopsäckar med blad om vi velat och doften var underbar.


Stigen genom ramslöksland! Helt sjuka mängder med ramslök!


A
nnette förevigar all ramslök, Tino tycker att hon är långsam
😉

Anders som gått i förväg och missat vårt plockande satt och väntade på oss och undrade vart vi tagit vägen? Vi visade våra fynd samtidigt som hundarna fick gå ner på stranden och dricka och svalka sig lite. Det var nog tur att de fick det för nu var det visst slut på finvandring 😉 Härifrån gick stigen nämligen uppför, rejält. Bitvis var det rep uppsatt som vi fick använda för att ta oss upp, så brant var det faktiskt. Annette var inte helt nöjd längre 😉 Henrik sa inget men hade som vanligt träskor på fötterna och var inte heller helt nöjd…

Strax innan det börjar gå uppför och vi är lyckligt ovetandes…


Som vanligt kan man inte få fram på bild hur brant det är. Men tittar man noga så ser man att Henrik och Anders håller i rep.


Uppe och tar en välförtjänt paus.

Nåja, upp kom vi och nu började leden gå tillbaka. Här och var gick vi ganska nära E:4an, fast vi var ju i skogen. Leden fortsatte att vara kuperad, gick upp och ner och vid ytterligare några tillfällen så var det rep som gällde. Lite på skrå fick man också knalla i bland, det tycker jag personligen är jobbigast. Hundarna däremot hade som vanligt inte det minsta bekymmer att ta sig fram. Frisken däremot hade det lite styrigt med att se till så att alla var med och skulle ideligen vända om och möta upp, vilket inte var så praktiskt när stigen är smal och det är en brant vid sidan…


Högt upp var vi, men utsikten var fin!


På skrå längs branterna.

Efter ca 3 timmar var vi tillbaka i Röttleby och kunde knalla bort till parkeringen igen, äntligen fast mark under fötterna sa Annette 😉

Vi rullade hemåt och jag som hade huvudvärk redan när vi skulle åka hade ännu mer ont nu. Jag hittade inga tabletter och kände att jag nog skulle bli tvungen att åka och handla men till slut fanns de ju där i en ficka på väska… En tablett och 20 minuter på sängen och sedan var skallen samarbetsvillig igen 🙂

I kväll var det Annette och Anders som stod för middagen och det blev ju gräsligt gott 🙂 Mat smakar ju dessutom ännu bättre när man varit ute i naturen i flera timmar innan. Lax, potatis, sås, sallad, sparris och ramslökssmör blev det och ljuvligt gott var det! När maten var i magen sprang jag ner till hamnen med Kilo och försökte fota lite solnedgång. Jag var ute i sista stund och jag var slarvig så det blev som det blev…


Skönt att ha en grabb som Kilo som alltid ställer upp på att posera ❤

Trevligt nog så var det inga fyrverkerier här i Gränna så hundarna låg ute hela kvällen, spanade på folk och sov, även de blir trötta av campinglivet.

Visingsö

I går packade vi in oss i bussen med husvagnen bakom och drog söderut. Det är ju långhelg och passar fint till årspremiär 🙂 Eftersom det bara är en helg ändå så vill man ju inte åka allt för långt och denna gång föll valet på Gränna.

Vi kom dit skapligt i går kväll och fy tusan rent ut sagt vad kallt det var! Nåja husvagnen kom på plats, hundarna rastades och sedan blev det middag i vagnen, mysigt.

I dag vaknade vi upp till lika kallt väder men vad gör det, vi var lediga och hundarna ville ut. Jag gav dem frukost och tog sedan ut dem på en liten runda. Utmed Vätterns strand går det en liten iordning gjord led så vi följde den tills den tog slut, vände och gick sedan mellan några åkerslappar runt så att vi kom tillbaka till campingen. Lite frukost på det och sedan var det dags att åka i väg på utflykt. Visingsö har både Henrik och jag varit på tidigare men det var ju som barn, hög tid att besöka ön igen med andra ord.

Först måste man ju åka färja, ingen större rusning så vi fick plats utan att vi hade bokat i förväg. Väl på Visingsö började vi med att åka längst söder ut till Näs. Här finns en gammal ruin och det gillar ju jag. Ut med hundarna i snålblåsten och kolla runt. Fint vid vattnet och häftigt att det har legat en kungaborg här i så många hundratals år!


Kilo är ute och upptäcker ruinen på egen tass. Vackert precis vid Vättern.

Henrik och Frisk knallar runt och spanar.


Odden nedanför borgen. Häftigt att de kunde bygga sådant här för så många hundar år sedan!

När vi tittat klart kom en hel kortege med massa gamla mopeder som också skulle kika på ruinen. Vi valde att gå en bit bort, låta hundarna busa lite på ett fält och fota lite till.


Glada hundar trots blåst och kyla.

Vi fortsatte sedan vår tur på ön och åkte norrut. Det finns verkligen massor med fina gårdar och hus att spana på. Fast helt ärligt, att bo permanent på detta blåshål mitt i kalla Vättern lockar inte mig i alla fall. Efter vår tur runt ön parkerade vi bilen nere vid hamnen och tog ut hundarna för att gå en slinga i ekskogen. Tre slingor finns det att välja på och vi valde den södra som är gulmarkerad.

Vilken jättefin led! Mysiga stigar i ek- och bokskog och så passerar man lite andra fina ställen och avslutar med att gå utmed vattnet på tillbakavägen. Den slingan kan vi verkligen rekommendera för den som ska besöka Visingsö!


Här har vi precis gett oss i väg och passerar högar med bara ek. Maffigt!


STORA träd! Jag funderar på hur de har fått ekarna att växa så högt och rakt? Så där ser inte ekarna som finns hemikring ut?


Häftig bokskog passerade vi igenom också och Kilo fick posera lite.


Frisken är ju en stor hund men i jämförelse med den här silvergranen ser han inte mycket ut för världen 😉


Fina välskötta stigar att promenera fram på, härligt!


Henrik hittade en Biparningsstation (vad tusan nu det är och vem skriver in dem?) och blev nöjd.


På väg ner mot strandkanten som vi sedan följde tillbaka till hamnen.


Ett dopp satt fin tyckte hundarna. Det var inte helt enkelt att ta sig ner till vattnet då stigen gick några meter upp och det var rejäla branter ner till vattnet. Men till slut hittade vi ett ställe att ta oss ner på så att hundarna fick dricka och blaska lite.

Slingan var ca 6,5 km lång, alldeles lagom 🙂 Vi hade inte så mycket tid kvar innan färjan skulle gå tillbaka till Gränna sedan så något fotande vid Visingsborg blev det inte denna gång. Vi hade nämligen ingen lust att vänta ytterligare en timme på nästa färja.

Tillbaka på campingen, som ligger precis vid färjelägret, hade vi fått grannar. Annette, Anders och deras hundar var nu på plats 🙂 Lite fika tillsammans med dem och sedan satte sig Anders och Henrik och tittade på hockeyfinalen medan Annette och jag tog med oss Frisk, Musse och Tino på en liten tur i Gränna.


Frisken utanför en av alla polkagrisbutiker, vet inte hur många vi passerade?!

Efter vår lilla tur tog vi oss ett sitt i vår vagn eftersom hockeyn fortfarande höll på. Lite bubblor, grisini och ölkorv satt fint. Resten av kvällen hängde vi kvar i vår vagn eftersom det var vi som fixade middagen i dag. Hundarna har nöjt legat inne hos oss eller utanför i hagen när de tyckte att det blev för varmt och kommer nog sova gott till i morgon då vi ska försöka hitta på något skoj igen 🙂

31:e december. Hej då 2016

Årets sista dag och det är ju alltid lite märkligt. För jag blir alltid lite tagen på sängen över att just nyår dyker upp så snart efter jul, borde ju rimligen lära mig…

När jag började försöka minnas något av år 2016 så var det inte mycket som dök upp till att börja med?! Ett riktigt mellan år verkar vi ha haft. Det bästa med året är utan tvekan att Frisken flyttade hit. Liten och efterlängtad och alldeles underbar på de flesta sätt. Att det har gått åt ett gäng skor får vi se som slarv från matten och hussens sida.

Frisk på språng
U
nderbar liten Frisk

I det stora hela har det nog varit ett bra år. Vi har inte förlorat någon riktigt nära och inga djur heller och vi har inte heller behövt operera någon… Däremot har flera av våra vänner förlorat både människor och hundar som de älskat och det är så klart oerhört ledsamt. Men vi har faktiskt kunnat återgå till ett relativt normalt liv utan att hela tiden behöva säga ”nej, stopp och sluta” hela tiden och det är oerhört skönt måste jag säga. Jag tänker så klart på Odden som numera lever och är som en frisk hund, sina trasiga ben till trots. Att han till och med har kunnat följa med på krävande fjällturer under året måste nog ses som ett smärre mirakel och ingen är tacksammare över det miraklet än jag!

I början av året var det ju dock tämligen strikt vila som gällde för Odden och i stället fick min alltid lika ivriga och pålitliga vandringspolare Kilo hänga med på diverse dagsturer. Många korta och några lite längre leder har vi utforskat tillsammans han och jag och många fler ska det förhoppningsvis bli under 2017.

på gång
Ut på tur. Här testade vi Östgötaleden runt Ågelsjön.

stig
I bland har vi haft sällskap, här släpade jag med mig ett gäng runt trakterna av Getåravinen.

puss
Vi har fikat och haft mysigt även om det bara varit Kilo och jag. Bjänleden.

solar
Och under våren började Odden få hänga med på de kortare lederna och då kunde vi verkligen passa på att njuta av att få vara ute i naturen 🙂 Dvardalaleden.

nästan framme
Övernattningstur tillsammans med Lisbeth och Örjan i maj. Första gången som Odden fick sova i tält. Sörmlandsleden vid Svartsjön.

3
Tillsammans med goda vänner vid Stendörrens naturreservat.

4
En härlig hösttur vid Stegeborg.

vid-vattnet
Sörmlandsleden i Oxelösund i höstas tillsammans med Hanna.

Rent tävlingsmässigt har det varit ett väldigt lugnt år. Lydnadstävlingar gjorde vi visst bara en i år och det är ju nästan pinsamt dåligt presterat av mig. Men fokus har legat på annat och den där enda tävlingen gjorde ju i alla fall att Kilo numera även kan titulera sig LPII 🙂 Utställningar har det blivit några fler av även om man inte kan säga att mina hundar varit allt för välrepresenterade på platser runt om i landet i jämförelse med många andra. För Kilos del blev det fyra excellent här hemma i Sverige och så var han med i Danmark i början av året där det också blev excellent.

Odden däremot fick ju glädjande nog göra debut i vänstervardandets konstart och inte mindre än 7 utställningar i Sverige hann han med! Excellent på samtliga, ett gäng med ck och faktiskt två klassvinster, det hade jag verkligen inte trott och jag är mer än glad över det. Dessutom fick han hänga med som en liten maskot till EDS i somras i Bryssel och även där blev de excellent, vilket ju faktiskt inte ens alla championhanar fick så nog är jag stolt över vår trasiga och knasiga Odd alltid.

Odden trav
Debuten i Sala i mars och det kom faktiskt en liten tår av glädje när domaren tyckte att Odden rörde sig fantastiskt. Foto AnnCatrin Uppfeldt.

Belgien3
Odden på vift i Europa tillsammans med Jackpot och Åke. Foto AnnCatrin Uppfeldt.

Ja och så lilla Frisken då. Debut i Byske och det skötte han ju som en liten dröm genom att bli BIR baby 🙂 Lite inoffer har han varit på men några SKK utöver Växjö hann vi inte med, där slutade det dock med BIM i stor konkurrens och det kan man inte vara annat än glad över. Ja och även om han nu var en dag för ung för att få debutera officiellt här hemma i Sverige så lyckades jag ju utan större svårigheter lura med mig lite folk till Finland för några veckor sedan vilket ju resulterade i två excellent och placering båda dagarna 🙂

bir baby
BIR baby på debuten är ju inte fy skam! Dessutom resulterade det i inte mindre än 48 kg foder så han har faktiskt varit ganska billig i drift än så länge den lille Frisken 😉

15400471_10206193537996485_8668149643605331021_n
Frisken ute på pensionärskryssning tillsammans med mormor Flisan och morfar Jackpot och så kompisen Qross 😉

Sommaren var lång och trevlig, sen semester är grejer det om ni frågar mig. Förutom den sammanhängande semestern passade jag på att ha trevliga saker inplanerade även på helgerna och jag måste nog säga att jag faktiskt har hunnit med rätt mycket i år 🙂

Turen till Norge och Trolltunga var tämligen oplanerad egentligen men blev nog en av årets absoluta höjdpunkter, på mer än just bara den faktiska höjden 😉

Lina trolltunga 1
Japp, jag var där och jag klev ut för den obligatoriska bilden 😀

DSC_1018
Och även om själva naturen var oerhört häftig så var nog det häftigast ändå att Odden kunde hänga med och utan att få minsta men av det 🙂 Vandringen var tuff så efter det här känner jag att han faktiskt klarar rätt mycket.

tillsammans
Mitt bästa fjällvandringssällskap. Jag ska bara få Hanna att gilla att sova i tält också så kan vi dra ut på långturer sedan 😉

Vi hann även med en långhelg i Idre tillsammans med familjen Nilsson och då blev det så klart lite mer vandring, om än inte lika krävande som i Norge. Debut för både Henrik och Frisken med fjällvandring och båda två skötte sig fint.

Henrik och Frisk
Husse Henrik med sin kompis Frisk i Idre.

alla
Hela familjen annorlunda.

Vi använde husvagnen en del under året. Började i mitten på april i Kolmården tillsammans med Anders och Annette och avslutade i september i Tranås tillsammans med Emil och Karin. Däremellan hann vi med tre turer till Öland, en till Degerfors  och en tur till västkusen också.

köket
Lilla Frisken, han hann knappt flytta in till oss innan han fick åkta i väg på sin första tur med husvagnen och till Öland.

bernergrabbar
Här var han i alla fall lite äldre och har slagit sig ner i skuggan i Degerfors tillsammans med Kilo, Odden och Musse.

frisken i sängen
Tillbaka på Öland för att fira midsommar och hussens 40 års dag och tydligen fick han vara i sängen dessutom?!

Öland är alltid Öland och där trivs vi alla som fisken i vattnet. Svårt att inte återkomma år efter år och dessutom bjuder Öland nästan alltid på trevligt väder.

i vattnet
Kristi himmelsfärdshelgen bjöd på närmare 30 gradig värme och vi var glada att ha tillgång till stranden och havet då!

13516339_10205071527346920_5532727253150418887_n
S
kön kvällspromenad på en tom strand, svårt att slå det faktiskt.

solnedgång alla tre
Solnedgång vid Neptuniåkrar.

En tur till västkusten blev det ju också ja och där kan man väl inte precis säga att vädret var lika strålande men nog fick vi njuta av lite finväder där med, mellan ösregnen i alla fall 😉

treklöver ute vid udden Marstrand 2016
Marstrand bjöd på väder som inte gick av för hackor i alla fall och vackra vyer fick vi också njuta av.

9
Smögen fick sig också ett besök.

Ja och så vår högst märkliga tur till Belgien där det inte finns någon mat att få tag i och till och med öl kan vara en svårighet i bland?! Värmen var hysterisk med upp till 39 grader, hotellet hade världens konstigaste parkeringsrutin och Belgiska bubblor lovar jag dyrt och heligt att aldrig mer dricka då det var vansinnigt äckligt men vi fick med oss en Europavinnare-16 hem. Tja det var nog en rätt bra tur ändå 😉

14183692_10205475332201789_8813018387436214516_n
Jag har aldrig sett två människor så lyckliga över lite pizza tidigare, men i Belgien var mat hårdvaluta 😉

Ja och så tog jag mig ju faktiskt i väg på en fjällvandring också, även om den blev kortare än planerat. Åska och spöregn är verkligen inget trevligt väder i vanliga fall och i fjällen är det ännu mindre tilltalande. Men trots en lite kortare tur så var det gött att komma ut på fjället och gött att ha både Kilo och Odden med mig. Faktum med att jag undrar hur tusan jag ska göra nästa år när jag ju har tre hundar som kan och vill hänga med ut på fjället? Ett tvåmanna tält är fullt med mig och två bernerhanar i och ett tremanna väger ju mer vilket jag inte är sugen på att släpa runt på. Nåja det löser sig när vi kommer dit.

framfor-taltet
Vårt hem, passande för en plus två men knappast för en sluss tre…

inne-i-taltet
Som sagt det funkar med två grabbar.

mot-helags
Livskvalitet!!!

solnedgang
Magiskt vackert med Ekorrdörren i solnedgång.

Men visst vi har inte bara varit ute på tur, även om det absolut är det vi ägnat oss mest åt under detta år. I början av året var jag på några kurser i Nosework tillsammans med Odden. Ett skoj sätt att aktivera honom som verkligen gillar att använda näsan. Odden var riktigt duktig och visade fallenhet för detta och det är väl bara mitt engagemang som skulle behöva ökas 😉 Men det kändes inte speciellt intressant att betala avgifter för att få godkänt doftprov och köra en del tävlingar som ändå bara var inofficiella. Kanske vi kan testa nästa år då tävlingsformen blir officiell?

fordonsök 3
F
ordonssök under första helgkursen vi gick, noggrann Oddie
🙂

Vi körde också viltspår under våren. Både Kilo och Odden är duktiga men Odden är utan tvekan den som har lättast för sig. Nästa år ska vi väl till slut ta oss för att faktiskt gå ett riktigt öppenklasspår är tanken.

Under hösten har Odden fått gå även på lydnadskursen. Det går framåt även om det går långsamt 😉 Att få Odden att förstå att han ska lyssna på mina kommandon, inte gå på mitt kroppsspråk har varit och är fortfarande en svår nöt att knäcka. Men det kommer väl om matten bara tar sig i kragen och faktiskt tränar honom….

Ja och så har vi ju ägnat oss åt rehab och friskvård. Vi har gjort det själva och vi har gjort det med hjälp av veterinär/fysioterapeut/kiropraktor. Vi har använt vattentrask, bassäng, sjöar, balansbollar, vibbplatta, novafon, elterapi, laser, stegar och löpband. Vi har gjort det på morgonen, på dagen, på kvällen, på vardagar och på helger. Vi har ta mig tusan rehabat och friskvårdat på alla tänkbara sätt och ställen och det har tack och lov gett resultat!

13232966_10204852681035899_1261421332147393068_n
Kilo får elterapi under övervakning av Marie som passar på att massera lite samtidigt.

hålla emot
Balansbollar.

stege
Cavaletti träning med hjälp av stege.

kocentrerad
Frisken har lärt sig att simma.

Ja så här när man sammanfattar det kanske jag inte ska kalla 2016 för ett mellanår, det har ju faktiskt varit ett ganska bra år 🙂

Nu ska vi strax ut på en rejäl runda i skogen med matsäck i ryggan och njuta av årets sista dag, även om den bjuder på blåst och 11 (?!?) grader varmt. Sen tror jag att hundarna kommer sova lugnt och tryggt resten av kvällen och förhoppningsvis är det ingen av dem som bryr sig om fyrverkerierna i år heller! Nu laddar vi om inför 2017 och hoppas att det blir minst lika bra som 2016!

Tranås över helgen

Man måste ju inte åka så långt för att komma bort alla gånger… Den här helgen har vi hängt i Tranås. Vi åkte i fredags efter jobbet med husvagnen där bak på släp och tog oss ganska raskt till Hättecamping. Där har vi varit förr, den ligger ju på ganska lagom avstånd för att ta sig till över en helg, men blev en aning chockade över hur mycket folk som var där!? Campingen var nästan full?! Nåja vi fick en plats längst ner på campingen vilket passar fint när man har hund så att det finns lämpliga ställen att rasta på.

Vi, läs jag, orkade inte laga någon middag så Henrik åkte och hämtade pizza. Ganska mysigt att sitta i vagnen och mumsa. Henrik somnade typ efter det medan jag satt uppe och kikade på lite serier ett tag.

På lördagen var det dags att åka till Tranås brukshundsklubb för att ställa Frisken på en inoff 🙂 Övriga i familjen fick hänga med som supporterskara. Det blev lite väntan innan det var vår tur men vi hann prata med lite folk under tiden så det gjorde ju inte så mycket. Frisken skulle ha haft en till i klassen men den hunden kom inte, det var ju lite synd eftersom det är att springa med andra hundar framför och bakom sig som man främst behöver träna på. Men hur det nu än var så var Frisken duktig och domaren var trevlig och klämde och kände igenom hundarna ordentligt, perfekt träning med andra ord. Frisken fick hp och fick vänta lite på att få en motståndare till BIR och BIM. Båda systrarna i kullen var på plats och det är så klart lite extra skojigt. Skulle vara trevligt att se någon av brorsorna och kunna jämföra också någon gång!

Syster Freya placerades som nr 1 och Felicia (Lisen) som nr 2, båda med hp. Frisken fick sedan springa mot syster Freya och efter lite velande så valde domaren Frisken till BIR. Frisken är verkligen gräsligt enkel att ha med och sköter sig jättefint så matten var mer än nöjd med honom, oavsett vad resultatet skulle ha blivit. Efter blev det lite bus tillsammans med systrarna och vi hejade på de vuxna bernerna som var med också. Sen infann sig en lååååång väntan. Det är ju en bra träning att gå in i ringen tillsammans med andra raser men det blev då en väldigt lång väntan och både Frisken, Kilo och Odden tyckte väl att de hade varit med om mer spännande saker… Odden fick i alla fall träna lite ligg  och Kilo lite fjärr men annars var det en långtråkig dag enligt dem. Ja och enligt mig med…. Det blir segt att sitta och vänta men efter mycket om och men så var det i alla fall dags. Tror det var ca 10 valpar i vår åldersgrupp och alla var mer ”färdiga” än Frisken i kroppen. Han är ju verkligen inne i en sådan där gräslig garderobsålder nu men vad gör det? Frisken var trött nu men med lite frolic framför näsan gör han sitt yttersta för att vara matte till lags och han skötte sig lika fint i finalringen som tidigare. Domaren fördrog dock de lite mer färdiga valparna och Frisken fick nöja sig med att vara oplacerad. En erfarenhet rikare blev han dock och det var det viktigaste 🙂

frisken-tranas
Hehe, inte den vackraste åldern som sagt 😛 Men duktig är han även om benen är långa och hela han är gänglig. Matte hoppas att tillväxten ska lugna ner sig snart, hon har beställt en 66 cm hög grabb nämligen 😉

Trötta och slitna åkte vi tillbaka till husvagnen och där hade vi fått grannar i form av Emil och Karin samt deras leonbergerflickor Lady och Doris 🙂 För att styra upp det hela lite så fick Henrik, Emil och Frisken åka och handla mat till middagen, Karin åkte och fixade till lite hemma, de bor bara några km bort, och jag tog med mig Kilo och Odden och gick på en promenad. Grabbarna var mycket nöjda över att ÄÄÄÄÄntligen få röra på sig.

Kvällen blev sedan trevlig och rolig. Bubblorna flödade och mat i överflöd hade vi då grabbarna var hungriga när de åkte och handlade 😉 Vi kunde konstatera att tre berner pojkar och två leonberger flickor med tillhörande mattar och hussar utan bekymmer fick plats i vår polarpärla 🙂

Sista flaskan bubbel tyckte Karin att vi skulle inta utomhus i månens sken så vi packade ner glas och en flaska, tog med oss hundarna ut till en udde och avnjöt sedan bubblorna i kolmörker 😉 Nädå, när månen tittade fram så var det ju faktiskt riktigt ljust men den envisades med att gå i moln stup i kvarten. Lagom larvigt fnissiga var vi alla fall alla fyra och hundarna var rätt nöjda över att få nosa runt ute på udden. Strax före midnatt var det dags att natta.

I dag var jag ute en sväng med grabbarna vid sextiden men gick sedan in och la mig igen. Jag brukar ha svårt att somna om då men i dag gick det fint och klockan var nästan åtta innan vi gick upp. Då hade Emil och Karin redan hunnit med en långpromenad 😉

Vi fick i oss frukost och satt sedan ute och pratade bort en hel massa tid innan jag tog en promenad med hundarna. När vi kom tillbaka så var det dags för förmiddagsfika, eller lunchfika blev det kanske snarare, och efter det var det dags att säga hejdå och rulla hemåt.

En trevlig helg på många sätt 🙂 Nu ska vi tydligen planera in en husvagnsresa till champagedistrikten 2018 😛

Fjällbacka och Smögen

Vi vaknade till regn i dag, men suck alltså. Vad är det med västkusten och väder undrar jag?

Odden var lite dålig i magen i natt så jag var uppe med honom några gånger men vid halv sju när han ville ut igen så fick Henrik faktiskt masa sig upp så att jag kunde ligga kvar under täcket. Regnet smattrade friskt på taket under morgonbestyren men prognosen på Yr sa att vädret skulle vara okej i Fjällbacka så vi packade in oss i bilen och åkte i väg fram på förmiddagen. Vi kände oss dock lite frågande till hur det skulle kunna spricka upp för nu fullständigt vräkte regnet ner och det var knappt att man såg vägbanan framför sig?! Det kom ta mig tusan mer regn under den här bilturen än vad vi fått hemma på hela sommaren. Som sagt jag och västkusten är uppenbarligen inte kompatibla.

Men när vi rullade in mot Fjällbacka så nog tusan sprack det upp! Inte så att det blev klarblå himmel men det regnade inte längre och en del blått kunde man ändå se 🙂 Fjällbacka tyckte jag väl ändå blev lite av ett antiklimax. Jodå det var en fin liten by, vackert vid vattnet men så där överdrivet mysig tyckte jag väl inte att den var…. Före drar alla gånger Marstrand i jämförelse. Vi knallade i alla fall runt lite och så klättrade vi ju upp till Kungsklyftan så klart.

6
Jo visst hade Fjällbacka en viss charm men jag hade nog förväntat mig något mer tror jag?

1
Dags att ta sig upp till Kungsklyftan, där man spelade in scener till bland annat Ronja Rövardotter.

2
Frisken med Fjällbacka bakom sig.

4
Det var inte helt enkel klättring sista biten med stenar som låg huller om buller. Men hundarna var säkra på tassen och tog sig fram utan några stora bekymmer.

5
J
ag och hundarna i kungsklyftan. 

Den kan väl ses som Sveriges Kjeragbolten 😉 Inte så högt dock 😛

11
P
å väg ner i Fjällbacka igen efter turen till Kungsklyftan. Man kunde gå upp på berget också men vi struntade i det och gick i stället ner till hamnen i stället.

Eftersom vare sig Henrik eller jag var så där överdrivet överväldigade över Fjällbacka så hoppade vi in i bilen igen och drog till Smögen i stället. Det är 20 år sedan vi var där senast så det var väl på tiden att vi hälsade på igen 😉

I Smögen hade solen jagat bort molnen och det var riktigt varmt ute, härligt. Vi parkerade och gick sedan på smågator ner till Smögenbryggan och spatserade utmed den. Det här passar i alla fall mig mycket bättre, Smögen uppfattar jag som mysigt trots att det är lika mycket kommers där som i Fjällbacka, jag kan inte förklara varför men så är det i alla fall.

7Grabbarna på Smögenbryggan. Bakom ligger en av de största båtarna som jag sett om man undantar färjor och liknande. Herregud vad den måste kosta! Fin var den och jag hade gärna tagit en tur om jag fick chansen.

8
Jag och grabbarna på bryggan. Många bilder på hundarna i dag som vanligt. Några som frågar om de får fota och gärna vill byta några ord om hundarna och några som fotar i smyg vilket jag tycker är lite skrattretande 😉

9
G
rabbarna vid den klassiska Smögenvyn

När vi kom till ena änden vände vi och gick samma väg tillbaka igen. Vi tänkte först stanna och äta på någon av restaurangerna men det var som sagt varmt och på de ställena där vi skulle kunna sitta med hundarna var det sol så vi valde att i stället köpa med oss mat tillbaka till husvagnen för hundarnas skull.

10
Har man varit i Smögen är det räksmörgås som gäller eller hur?
Henrik är ju inte så förtjust i räkor så han tog en fisksoppa i stället och den var riktigt god den med 🙂

Här på campingen är det nu ett jäkla småskvättande på vädret. Det ser dock ut som att det ska sluta upp snart så då får det bli en liten runda med grabbarna så att de är nöjda inför natten.

Marstrand runt

I går efter utställningen åkte jag hem och började packa in i husvagnen. Det gick trögt och var mindre skoj men till slut så. Hundarna fick sig sedan en sväng i skogen medan vi väntade på att Henrik skulle komma hem efter sin kurs. Strax efter fem var han hemma och fick packa ihop det han ville ha med sig och någon timme senare var vi på väg 🙂

Det blev ett gäng stopp på vägen bland annat för att äta och så behövde hundarna rastas. Odden var lite dålig i magen och behövde rastas oftare än vanligt och Kilo verkar ha fått någon halsinfektion för han harklar och har sig och vill gärna äta gräs? Rena sjukstugan fast så allvarligt var det ju inte. Efter att vi käkat i Laxå började det att regna och det var inte lite det öste ner. Vi hade egentligen bara tänkt åka någon timme till men eftersom vädret var som det var så fortsatte vi att rulla. Strax innan Lidköping slutade det regna och klockan hade passerat 10 så vi stannade på en rastplats och fällde ner stödbenen för några timmar med sömn.

Vid sju gick jag upp och rastade hundarna och sedan fick de frukost. Någon frukost till oss hade vi inte med så vi rullade raskt vidare och i Uddevalla fick det bli ett stopp för att handla lite. Eftersom vi ändå var så nära så fortsatte vi hela vägen ut mot Marstrand trots att vi fortfarande inte hade fått i oss frukost… Vädret var allt annat än trevligt, blött och dimmigt och den utlovade solen syntes då rakt inte till. Framme vid Koön hittade vi campingen och fick en plats där vi raskt ställde upp. Platsen var med trädäck vilket är både bra och dåligt. Rent och fint är det ju men hundarna föredrar helt klart att ha gräs under sig. Nåja för två nätter funkar ju det mesta. Nu blev det i alla fall en sen frukost och efter det funderade vi vad vi skulle använda dagen till? Vädret var fortfarande inget vidare men vi beslutade oss för att ändå ta färjan över till Marstrand och titta lite där, det var ett bra drag!

Vi tog bilen ner till färjan för att Frisken inte skulle få gå hur mycket som helst i dag. 30 kr för en heldags parkering är inte mycket att bråka om. Vi hade tur och kom med färjan som låg inne, precis när vi gått ombord så stängde man grindarna och vi började glida över sundet 🙂

Den här helgen var det sekelskiftes dagar på Marstrand och nu sprack plötsligt himmelen upp och solen började stråla, härligt. Mycket folk var det och vi var inte så sugna på att trängas så vi valde att gå ut till fyren som ligger på andra sidan av Marstrand. Eftersom det går stig runt hela ön så tyckte vi att det kunde vara en lämplig aktivitet tillsammans med hundarna.

Från att ha varit ganska kallt blev det nu gassande sol och hundarna började ganska raskt att flåsa. Efter en liten bit kom vi fram till ett ställe där man kunde gå ner till vattnet så vi gjorde det och lät hundarna gå i för att svalka sig och kanske även dricka. Blaska runt var skönt sa alla tre men dricka det där otäcka vattnet, nej tack! Salt vatten är inget för dessa ostkust grabbar 😉 Vi fick i alla fall en jättefin vandring runt ön, ca 5 km i strålande sol.

1
Vi valde att gå motsols runt ön eftersom det var lättast att börja åt det hållet då det var minst folk där. Här har vi gått upp en bit på ön och grabbarna får posera lite.

2
Stigen runt ön var jättefin! Den var i ordning gjord men på ett snyggt sätt som smälte in i naturen, tummen upp för det!
 4
A
lla fyra pojkar på samma bild. Överallt fanns det små bänkar där man kunde sätta sig och beundra utsikten.

3
Som sagt trots att det var lagda stenar och att det på sina ställen fanns räcken så smälte det ändå hela tiden in snyggt.

5
Kilo och Odd tycker att vi är lite långsamma.

7 Skärgården är vacker!

6
N
u har vi kommit ut till fyren på andra sidan av Marstrand och här tog vi en liten paus för att dels få njuta lite av utsikten och dels få pusta ut lite i värmen. Hundarna hittade vattenpölar på ön hela tiden att dricka ur och det föll dem bättre i smaken än det salta havsvattnet 😉

treklöver ute vid udden Marstrand 2016
Vilken jäkla tur med vädret vi hade!

8Efter att ha promenerat på klipporna kändes det lite konstigt att plötsligt gå på stigar i skog i stället. Men hundarna tyckte att det var ganska skönt med lite er skugga.

11
Så har vi gått runt ön och kommer fram till bebyggelse igen. Hundarna väckte som vanligt stor uppståndelse.

9
Sekelskiftes dagar var det som sagt denna helg, lite småmysigt faktiskt! Man kunde verkligen föreställa sig hur Marstrand tog sig ut för 100 år sedan, det måste ha varit oerhört vackert 🙂

10
Vi passade på att ta en fika i skuggan innan vi tog färjan tillbaka till Koön. Ambulansen tog samma färja som oss, lite läbbigt, det är inte riktigt läge att bli akut sjuk när man bor på en ö utan bilar, hoppas att det gick bra.

Vi rullade tillbaka till campingen där hundarna nöjt la sig i den lilla skugga som fanns. Vi tog det sedan ganska lugnt ett tag innan vi sedan styrde upp lite grillat till middag och avnjöt den i solen utanför vagnen. På kvällen tog vi en liten tur på en av vandringslederna som finns här på Koön. Vi gick inte så långt men knallade upp och tittade på ett vindskydd för att se om vi kanske ska använda oss av den grillplatsen i morgon?

Trötta, nöjda pojkar sover nu, även den tvåbenta, och det är kanske dags för mig att fundera i de banorna också så att vi orkar med lite nya äventyr i morgon 🙂 Vi har flera förslag på saker att göra, dels att åka tillbaka till Marstrand och besöka fästningen eftersom vi hoppade över det i dag, sen är jag lite sugen på att besöka Fjällbacka och titta på Kungsklyftan och annars finns ju alltid Smögen som också kan vara värt ett besök. Vi får väl se vad vi är sugna på när vi vaknar?

Home sweet home

Då var vi tillbaka hemma i Gullbergsängen igen.

Jag gick upp ganska tidigt i dag men fick inget vettigt gjort för det. Hundarna fick en kort runda för att rasta sig men min fot är inte helt okej ännu så det blev bara en rastning även om vädret var bra för en promenad.

Foten ja, den är bättre men det är inte helt bra ännu och det är inte bekvämt att stödja på den, men det går. Med andra ord fick Henrik knalla till bageriet i dag med och i stället tog jag hand om äggkokningen vilket är någon Henrik alltid gör annars. Kokta ägg ska vara perfekta om ni frågar mig och det brukar jag påpeka för Henrik, eller för den delen alla andra som koka ägg. Hemma använder vi en äggkokare och då blir också äggen perfekta men i vagnen har vi bara en liten fusksak som man lägger i vattnet med äggen. Den hjälper så klart till men man måste ju passa på den. Hade nu inte äggen blivit perfekta hade Henrik verkligen fått en orsak att fnissa åt mig 😉 Nu blev äggen tursamt nog perfekta och frukosten var räddad.

Efter frukosten bestämde vi oss för att faktiskt åka hem i dag. Vädret skulle bli lite sämre och Henrik vill eventuellt åka på rally i morgon så då fick det bli så. Med andra ord började vi packa ihop efter frukosten. Det är ju så där lagom skojigt men eftersom vi bara har haft markisen så gick det ganska fort. När det bara var hagen, markisen och lite andra små saker kvar tog vi dock med oss Frisken ner till stranden eftersom han i dag blir 17 veckor och om några dagar alltså 4 månader. Dags för fotografering!

Frisk huvud 17 veckor
Alldeles bedårande söt och ser ju riktigt förståndig ut på den här bilden, det är dock med verkligheten ej överensstämmande! Tjusiga solblekta slingor har grabben skaffat sig på semestern också.

frisk sitter 17 veckor
Sitter fint och äntligen har tanfärgen börjat komma till mattens stora glädje.

travar
K
an trava fint också om hussen mutar honom lite
😉

Efter fotograferingen packade vi ihop det sista och var sedan klara för att lämna vårt andra hem. Det var inte speciellt jobbigt att åka då vi ju kommer dit igen i slutet av augusti 🙂 Kilo, Odd och jag gick ut till allén där vi blev upplockade och så började resan hemåt. I dag var det långa mil hem, det gick gräsligt segt. Men trafiken flöt på och vid sju i kväll var vi i alla fall hemma igen. Hundarna röjde runt lite på tomten och kollade att allt var som det skulle och sedan smet både Kilo och Odd ner till källaren för att sova gott på de svala klinkerplattorna medan Frisken hängde mig och Henrik i haserna när i plockade ur vagnen.

Två dagar ledigt till på hemmaplan har vi nu och sedan blir det jobb igen några veckor innan det är dags för en liten längre semester 🙂

Traktorer på östra sidan, sol på västra.

I dag blev det en dag med gott och blandat på agendan. Vi började som vanligt med morgonrastning och sedan frukost för alla fyrbenta. Sen fick Kilo och Odden en lite längre runda ner till bageriet som följdes av frukost för de tvåbenta. Därefter slappade vi lite vid vagnen innan Henriik tyckte att det var dags att åka på en utflykt.

Sagt och gjort, vi packade in hela familjen annorlunda i bussen och rullade i väg. Henrik hade bestämt att vi skulle besöka Störlinge Landbruks och Motormuseum så dit körde vi. Hundarna fick vara kvar i bilen som naturligtvis stod i skuggan med öppen lucka medan vi kollade in museet.

undersöker
Henrik undersöker traktorer och det fanns gott om sådana…

porsche
Porsche är för mig en liten trevlig sportbil, hade faktiskt ingen aning om att det även kunde vara en traktor?!

skoter med skyltMuseet bjöd på många saker, som den här inte jättesnygga snöskotern. Men eftersom det bara gjordes 250 st så var det väl fler än jag som inte tyckte att den var skitsnygg 😉

blANDAT
Gott och blandat. Traktorer, bilar, branssläckare, kameror, dammsugare osv

När museet var genomgånget, det var ju inte jättestort, så köpte vi en glass i caféet och rastade hundarna. Frisken fick sin lunch också och var nöjd med det. Vi fortsatte sedan längs östra sidan av ön norrut igen och gjorde några små stopp här och där. Det blev några chachar längs vägen och så åkte vi ut till Kårehamn, en liten fiskehamn som hade väldigt trevliga ställplatser för husbilar. Husvagnar var däremot inte välkomna… Där träffade vi ett par som gärna ville hälsa på hundarna eftersom de tidigare själva haft berner 🙂

Efter Föra åkte vi över på den västra sidan av ön och fortsatte utmed kustvägen. Det är ju så jäkla vackert på den sidan och jag var så klart tvungen att stanna och fota lite.

Frisk
Frisken fick ligga fint i ett hav av blåeld.

Blåeld alla tre
Alla tre pojkarna

vänta på mig
D
et var varmt ute så hundarna passade på att svalka sig lite. Frisken är modig som hänger med de stora ut.

Tillbaka vid vagnen orkade vi inte fixa till någon middag så Henrik hämtade en pizza nere vid campingens centrum, slappt värre verkligen. När pizzan var i magen tog vi med oss hundarna ner till stranden för att de skulle få busa av sig.

brorsor
Storebror och lillebror.

Odden framför vattnet
Odden väntar otåligt på att leksaken ska kastas.

springa fort
O
ch när den kastats så är det full fart för att hämta den!

Vi pustade ut en stund efter strandleken innan jag vid halv nio tog med mig Kilo och Odden och åkte till Neptuni åkrar, en av mina favoritplatser! När jag skulle svänga in på den lilla parkeringen så tyckte jag mig känna igen ett av ekipagen där och när jag såg att det låt två berner utanför vagnen så förstod jag att det var Sanna och Björn som var där med familjen. Lite oväntat att träffa berner folk just där och dessutom från våra hemmatrakter. VI hann prata lite innan jag skyndade mig ner för att fota den extremt vackra solnedgången.

Det är svårt att fota solnedgång och samtidigt få till så att det som ska vara med på bilden syns och inte bara blir en siluett. Jag är långt ifrån duktig på det här men den som övar blir förhoppningsvis bättre och jämfört med förra årets försök så är det här ett kliv i rätt riktning.

Odden på sten
Ljuset vid solnedgångar är så mjukt och fint och faller snyggt från sidan, utmärkt att fota i med andra ord och Odden poserar snällt för sin tokiga matte.

Kilo på sten
Svårt att få till det bra i motljust.

solnedgång alla tre
Stativet och fjärrutlösaren var också med så jag fick vara med på ett hörn jag också.

solnedgång kilo och odd
Så var solen nästan helt under horisonten.

Det blev verkligen en dag med gott och blandat och aktiviteter hela dagen lång.

Degerfors, vinterjacka eller bikini?

Så har vi tillbringat helgen i Degerfors. Redan i torsdagskväll rullade vi i väg till Degernäs camping där vi slog upp ett läger tillsammans med Anders och Annette och deras hundar så klart. Spännande med nya bekantskaper tyckte Frisk och speciellt Tino var ju skojig som var i ungefär samma storlek som honom.

Gräsligt mycket knott var det ute så middagen fick intas inne i vagnen. Vilket nog var bra av flera orsaker bland annat att klockan hann bli halv elva innan vi började äta… 😉

Fredagen blev en slappar dag. Dessvärre blåste det halv storm och vinterjackan hade inte varit helt fel att ha? Jag som var ute hela dagen var helt illröd i ansiktet på kvällen och det såg ut som om jag bränt mig i solen, så var dock tyvärr inte fallet utan det var helt enkelt bara vindpinad jag var. Annette och jag tog med oss grabbana på en tur på förmiddagen, på eftermiddagen fick Frisken hänga med ner till utställningsområdet, som höll på att göras i ordning, och sätt upp tält vilket var lättare sagt än gjort i blåsten! Men upp kom de och varenda pinne som vi hittade slog vi i för att tälten skulle stå kvar under natten.

Under fredagen rullade det ju in bernerfolk från när och fjärran, trevligt att prata med likasinnade 🙂 Det blev middag inne denna kväll också, jobbigt att äta saker som blåser bort liksom 😉

Lördagen var det då dags för utställning. Både Kilo och Odden var anmälda men Kilo fick stanna kvar i vagnen. Han har fällt ur ännu mer  och matte ansåg inte att han var i utställningsbart skick längre. Odden däremot fick hänga med ner till ringarna.

Men först hann vi ju träffa goda vänner och skratta lite. Frisken fick även besök av uppfödare Angelica och myste lite med henne. Lite trist att han var för ung för att vara med men, men. Nåja sedan drog bedömningen då i gång och jag är väldigt glad över att det i år bara var två ringar! Fick jag önska skulle jag dock vilja ha ett annat upplägg på våra specialer. Som det är nu så är allt klart och över redan vid ett tiden på eftermiddagen, det känns alltid lika snopet! Det kanske är så att andra vill åka hem nästan innan de ens har hunnit komma dit men jag vill i alla fall att man ska hinna njuta och umgås lite på våra specialer. Därför skulle jag vilja att det bara var en ring. Man börjar med de hundar som den första domaren ska döma och när den domaren är klart så är det dags för nästa. På så sätt skulle man kunna se samtliga hundar och så gräsligt lång tid skulle det inte ta när det ”bara” är runt 100-120 hundar som ska bedömas.

Nåja det blev hur som helst tid till att se valparna i år eftersom de gick först i hanhundsringen 🙂 Sen blev det ju ganska raskt Oddens tur och det var inte utan att jag plötsligt fick lite fjärilar i magen? Domaren delade nämligen frikostigt ut blåa kort i juniorklassen så jag kände mig ganska säker på att Odden skulle få sitt första very good denna dag. Men jag hade fel och det blev ett excellent även denna gång 🙂

odd
Mattes lilla trasdocka Fronten är ju inte hans bästa parti, lindrigt sagt, men så jäkla pjåkig är han inte ändå, och blundar gör han som vanligt när kameran kommer fram?! Foto AnnCatrin Uppfeldt

odd 1
S
träcker ut fint bak
🙂 Foto AnnCatrin Uppfeldt

Tre av sex fick excellent och Odden placerades som trea av dessa, helt okej. Roligt att brorsan Olof slog till med klassvinst men lite snöpligt att domaren höll inne ck:t då. Kritiken på Odden blev så här denna gång : Maskulin hane, bra proportioner. Smal skalle, ljuvligt uttryck. Slarvar något med sin frambensställning. Markerat förbröst, härligt djup i bröstkorgen. Tillräckliga vinklar, utmärkt benstomme. Utmärkt steg från sidan, slarvar fram och bak. Glad svans.

Jag är som sagt lika glad och nöjd varje gång som Odden får excellent så jag är mycket nöjd med dagen. Kritiken tycker jag också är korrekt på Odden så jag har inget att invända mot den bedömningen. Så här blev övriga resultat.

Bästa hanklassen

  1. Bernerdalens Jackpot, BIR, BIS-1
  2. Berntiers On Demand
  3. Bauernhofs Örjan av Hålagård
  4. Kastenhofs Julius, cert

Bästa tikklassen

  1. Kronblommas Rosalinda, BIM
  2. Tjofselinas Alisa
  3. Kronblommas Rosina, cert och championat
  4. Berntiers Listen To Your Heart

BIR och BIM Degerfors
BIR och BIM tillsammans med domarna 🙂

Kastenhofs Julius
Certhanen, Kastenhofs Julius. grattis!!

Kronblommas Rosina
C
erttiken Kronblommas Rosina som dagen till ära även blev svensk champion, grattis!

Som sagt det känns lite snöpligt när specialen så snart är över och redan vid tre var jag klar för att ta en promenad med grabbarna, när jag passerade utställningsplatsen strax före fyra var där helt undanplockat och det gick inte att se ett spår av att det varit utställning där denna dag, lite trist som sagt att det måste rafsas över så fort.

Frisken och Angelica
Frisken fick mysa lite med Angelica även efter utställningen 🙂

Jag hann fixa lite med bilderna som jag tagit när jag var tillbaka efter promenaden medan mina övriga lägerpolare låg och vilade. Jag hann även börja förbereda middagen och sedan när övriga vaknade till liv igen blev det ett sitt och faktiskt ute! Vinterjackan var inte längre efterlängtad utan en vanlig tröja räckte fint. Lite trötta och slitna var vi nog efter denna dag ändå för vi kom i säng ganska skapligt.

I dag var solen framme igen och då var det rejält varmt kan jag lova, typ bikiniväder. Men två sekunder senare kunde det börja blåsa och vinterjackan blev efterlängtad igen, så där har det hållit på hela dagen, typiskt Karlskoga/Degernäsväder med andra ord. Vi slappade mest i dag. Satt ute och pratade och tog det lugnt. Hundarna fick en promenad innan vi fixade lite korv till lunch och sedan slog i hop lägret.

bernergrabbar
Bernergrabbar håller ihop! Frisk, Kilo, Odden och Musse vilar tillsammans i skuggan.

Degerforshelgen är slut för denna gång men vi kommer åter om ett år igen 🙂

Man ska ha husvagn!

I fredags var det äntligen dags, årspremiär med husvagnen 🙂

Nu var det inte någon längre sträcka vi skulle ta oss, några mil bara bort till Kolmården 😉 Men det är ju vetskapen om att vara i väg lite som är skön och dessutom skulle vi ju ha trevligt sällskap. Vid sextiden på fredagen rullade vi hemifrån med lilla snigel bakom oss och funderade på om allt verkligen var med? Det där med att packa är ju aldrig min starka sida och dessutom tycker jag ju att det är så fruktansvärt tråkigt så det blev mest att jag kastade in lite saker på måfå. Mycket saker har vi ju dessutom kvar i vagnen även under vinterförvaringen så vi skulle nog klara oss tänkte jag.

Märkligt nog så var Anders och Annette före oss på plats, det liksom händer inte att vi rullar in på campingen före dem?! 😉 Nåja att få till vagnarna gick ganska fort, smidigt att inte ha något förtält! En hage mellan våra vagnar trollades raskt fram, vad gjorde man utan kompostgaller?? När bygget av lägret var klart tog vi ut grabbarna och gick en liten kort runda så att de fick hälsa på varandra. Det är ju inga bekymmer så ganska raskt var de lösa och nosa de runt tillsammans och vi gick tillbaka till vagnarna och släppte in hundarna i hagen. Faktiskt så hade vi ett litet ”sitt” ute där på kvällen, avnjöt lite snax och Pimm´s innan jag värmde på dem redan färdiglagade soppan, skar upp lite bröd och dukade fram. När det var dags att äta var vi fyra människor och 6 hundar i vår vagn, fungerade ypperligt men varmt blir det.

Campingen, First Camp Kolmården, hade ingen av oss varit på tidigare men den fick tummen upp. Faktum med att de öppnade för säsongen på fredagen så det var vi och typ tre-fyra andra på plats, men i stugorna fanns det däremot lite folk. Campingen var ganska stor men det som gjorde att vi gillade den var markerna runt. Det fanns fina vägar att gå med hundarna och man kunde gå ner till vattnet och se ut över Bråviken, härligt. Nackdelen var möjligen att servicehusen låg gräsligt långt bort..

På lördagen vaknade jag till glada hundar och klev upp för att rasta dem. Vi hittade en liten slinga runt campingen utmed vattnet och på lite klippor som var alldeles lagom 🙂 Därefter blev det frukost för oss alla. På förmiddagen trampade Annette, jag, Kilo, Odden, Musse och Tino i väg på Marmorleden som man kan kliva på från campingens badplats typ. En jättefin led utmed vattnet bort till Vildmarkshotellet och djurparken. Leden var både fin och lite kuperad och när vi var framme vid hotellet fortsatte vi en bit till eftersom Östgötaleden fortsätter bort mot Bråvikens naturreservat. Vi gick inte jättelångt med bort till Kopparbo knallade vi i alla fall innan vi ringde Henrik för upphämtning.

braviken
Grabbarna på promenad, här med utsikt över Bråviken. Tino, Musse, Kilo och Odden.

marmorleden
M
armorleden går bitvis precis bredvid Bråviken.

Vid tvåtiden var det sedan dags för oss att lämna campingen en stund då det var kalas i Butbro för att fira Emma och Tommys födelsedagar. Hundarna fick vara med och hälsa på vuxna och barn och blev så trötta så trötta av att vara sociala och sov sedan gott hela vägen tillbaka till husvagnen. På campingen sken solen och vi klädde på oss och svepte in oss i filtar för att kunna sitta ute en stund innan vid på kvällskvisten fick käka god gryta i Annette och Anders husvagn 🙂

Söndagen började med att det fullkomligt vräkte ner regn på husvagnstaket, blä liksom. Men när jag sedan gick upp och tog ut hundarna vid halv åtta sken solen och hundarna fick sig en runda bort till vattnet där de plaskade runt. Odden som ju inte alls gillat vatten tycker numera att det är väldigt skoj att blaska runt och när det dessutom fanns lite änder i närheten blev det så klart ännu mer spännande.

Efter frukosten blev det sedan en promenad igen. Annette och jag testade att gå även den övre delen av Marmorleden denna dag och sedan samma del som vi gått dagen innan på vägen hem. En jättefin led verkligen och vi hade tur med vädret som var precis lagom under promenaden. Klantigt nog tog jag inte med mig kameran denna dag vilket var synd eftersom vi var uppe på fina utsiktsplatser.

Tillbaka vid vagnarna avslutade vi vistelsen med lite korv med bröd till lunch och sedan återstod bara att packa i hop allt och koppla ihop vagnen med bilen. Henrik och jag åkte dock inte direkt hem utan vi ställde av husvagnen vid poliskontrollplatsen och åkte sedan till Angelica och Kricka för att ta en kik på valparna igen. Jösses så de hade växt denna vecka! Och tja det ser ut som att en av pojkarna nog blir Ramstorpebo om mindre än två veckor! 🙂

Hässleholm 2015

I morse gick vi upp tidigt. Henrik rastade Maxen och Kilo, jag rastade Odden och tog en dusch. Strax före åtta gav vi oss av från campingen mot Hässleholm där det ju var utställning och med ett stort antal berner anmälda.

I kom precis när bedömningen började och Odden hade myror över hela kroppen och var inte så sugen på att bara sitta still hos matte direkt. Men vart efter att tiden gick lugnade han ju ner sig och i stället gick huvudet som en propeller för att han skulle få se allt som hände runt omkring honom. Maxen tyckte väl att det var jäkligt onödigt att vara på utställning om han nu ändå inte fick äntra ringen och Kilo var väl av ungefär samma åsikt även om han var rätt nöjd över att få spana in lite brudar. Vi träffade Britta och henne kom minsann Kilo ihåg, däremot undrade han nog vart tusan Britta hade gjort av Dagmar någonstans? 😉

Det blev en trevlig, om än lite kall dag, tillsammans med en massa trevliga bernermänniskor. Jag hade hyfsad koll på resultaten men eftersom bedömningen var i två ringar missade jag valparna och det mesta av juniorerna.

Resultaten blev så här.
Bästa hanklassen:

  1. Lady Xiera Bobba Fett, cert, championat, CACIB och CIB, grattis!
  2. Ekespångs Winter Foppa
  3. Bauernhofs Örjan av Hålagård
  4. Double Trouble from Christofland

Bästa tikklassen:

  1. Ekespångs Winter Rana, BIR
  2. Lad´s Diva
  3. Amazing Tiklo+s Balu Magic, cert, grattis!
  4. Scary Heaven Av Lee Armand

bir och bim
BIR blev Rana och BIM Oliver.

När bedömningen var slut åkte vi bort till Göteborgarna och Lisbeths lilla läger där vi hade lite mys med två 12 veckors valpar samt fotade Örjan och Otto. Äntligen fick vi till en bra bild på Örjan, det har vi nog inte fått sedan har var valp tror jag så det var på tiden! Våra grabbar låg nöjda i bilen under tiden.

Tillbaka vid vagnen tog vi det lugnt ett tag. Det kändes att man varit ute hela dagen och att det blåst, för skallen kändes rätt väck. Men till slut tog jag mig samman och tog med mig Maxen och Kilo på en rejäl promenad i lite över en timme, även om de var lite trötta i huvudet så behöver de ju motion för kroppen också. Ett litet kvällsbad fixade grabbarna till också när vi gick bredvid sjön..

Resten av kvällen har vi tagit det lugnt. Odden har varit riktigt trött för en gång skull och det är så skönt att se lilleman där han nöjd och avslappnad ligger på rygg med benen i vädret och snarkar lite lätt ❤

19995_10202962294777424_1130678908456086129_n
Gött med trött liten Oddis ❤

En tur till både en och två kyrkogårdar

Jag som alltid brukar sova alldeles fantastiskt bra i husvagnen vaknade faktiskt flera gånger i natt? Fast där imellan sov jag visserligen hur bra som helst.

Vi hade en lugn morgon. Hundarna rastades och fick frukost och så blev det frukost till mig och Henrik efter det. Lite plockande i vagnen och så innan vi åkte i väg på en liten utflykt. Vi åkte bort till Kyrkö mosse som är en bilkyrkogård. Här bodde en gammal farbror i många år som tog hand som övergivna bilar. När han sedan fick flytta in på hem och sedan även dog så blev bilarna kvar, numera är det alltså en kyrkogård som man kan åka och kika på. Lite konstigt med en massa skrot som det ju egentligen är men även lite häftigt. Henrik gillade det så klart och han fick medhåll av Odden som var eld och lågor över att få vara med!!!

Bilkyrkogård_20150515_03
Den här gamla bilen var säkert en skönhet en gång i tiden!

Bilkyrkogård_20150515_06
Nöjd husse med lika nöjda hundar bredvid en illa åtgången traktor.

Bilkyrkogård_20150515_09
Odden och Maxen vid en gammal folkabuss som sett bättre dagar…

Bilkyrkogård_20150515_17
S
krot? Jo det är det ju men det finns en viss charm och skönhet kvar ändå.

När vi kände oss färdiga vid denna kyrkogård körde vi hem till vagnen igen. Där blev det lunch och lite slappande ett tag innan jag tyckte att det var hög tid att låta Maxen och Kilo få lite motion. Jag googlade lite och fann ut att det skulle finnas en 5 km lång kulturstig några km bortanför campingen så jag lastade in hundarna i bilen och körde i väg. Det var lätt att hitta och vi knallade glada i väg, hundarna nöjda över att få sträcka ut och jag över att kunna gå i solen med min bok i öronen.

Slingan jag hittat visade sig vara ett riktigt lyckokast. Leden gick på lummiga stigar i varierad kuperad terräng, inte en själ såg vi till så hundarna kunde vara lösa och strosa på som vanligt i stället för att behöva vara kopplade. Utmed leden fanns det 19 olika stopp där det satte en skylt som berättade om platsen. I bland var det en gammal grund från ett torp, någon gång en bäck där man kunde se rester av ett kvarnhjul och så hamnade vi ju på dagens andra kyrkogård…

11265235_10202962048891277_6723666411792983799_n
Ja ett av stoppen var alltså på en gammal Pestkyrkogård. Lite läbbigt faktiskt.

20021_10202957767144236_4603258826413900801_n
Och här är nämnda Pestkyrkogård, enligt sägnen spökar det här…

11265510_10202957768264264_2928674250654846579_n
M
en annars var det en solig och härlig tur. Kilo poserar på ett annat stopp, en av alla stenmurar.

Leden skulle som sagt vara 5 km men jag vet inte ja. Visserligen stannade jag och läste på alla skyltar och vi fotade vid några ställen men rundan tog 1½ timme och det brukar det då inte ta att gå 5 km så jag tror nog att den var lite längre. Skönt att få röra på sig tyckte i alla fall hundarna och jag med.

Tillbaka vid vagnen igen möttes vi av en överlycklig Odd. Det är inte lätt att hålla den lilla huggormen lugn direkt! Vi fixade till middag i form av grillat i kväll och hundarna har varit med och spanat på allt som händer på campingen. I kväll har vi några fulla tyska fiskare som grannar i en stuga, dessa måste noggrant studeras och övervakas hälsar Odden 😉

Kvällsrundan blev en sväng till vitsippebacken utanför campingen där det blev en kort fotosession.

vitsippor_20150515_19
Finaste grabbarna i kvällssolen ❤

Man ska ha husvagn :)

Långhelg, underbart är bara förnamnet!

I gårkväll var vi i väg på spårkurs. Jag hade alla tre hundar med mig då Henrik skulle fixa till polon, kors i taket en av våra bilar fick lite omvårdnad! Spårandet gick fint och matte fick motion då hon la ut lite extra spåra. Kilo fick gå ett andra spår i dag, ett spår där hund nummer 1 hade gått på vilt och sladdat ut lite från spåret. Av det märktes inget på Kilo, han spårade faktiskt riktigt, riktigt fint 🙂 Positivt för då vet vi att han går efter klöven, blodet inte på spåren av en annan hund.

I dag gick jag upp skapligt tidigt och njöt av underbart väder. Odden rastades ute på tomten och sedan tog jag en längre runda med Maxen och Kilo. Eftersom vädret var så fint så tog jag med mig kameran för att fota lite bland havet av maskrosor nere vid stallet. Hundarna var så där lagom roade av att posera men några fina bilder fick jag i alla fall.

Kilo_20150514_010
Kilogrammet ❤

Siri_20150514_009
M
axenpaxen lurifaxen. Nog ser man att han är gammal men pigg är han fortfarande och hänger med på alla promenader som vi erbjuder 🙂

En stor sak som hände i dag, dax för foppispremiär! Alltså jag använder väl foppatofflor året runt men i dag var det premiär för långpromenad i foppisarna 😉

foppisar
Alltså de är ju verkligen inte vackra men förbaskat sköna är de däremot 🙂

Hemma igen började vi packa i husvagnen, det tog någon timme men när det var klart rullade vi i väg. Vi hade inte bestämt vart vi skulle mer än att vi skulle söderut. När vi passerat Mjölby tog vi upp campingkartan och med hjälp av telefonen kollade vi in vilka campingar som skulle kunna vara intressanta. Jag hittade en med bra vandringsleder runt campingen, men alla recensioner berättade att det var en sunkig camping så du hoppade vi över den. Vi åkte till en camping utan för Gnosjö men den var helt öde, trots att den var öppen och även om vi gärna har det lite lugnt så ville vi ju inte vara helt ensamma, då hade vi ju lika gärna kunnat ställa oss mitt i skogen. Till slut hamnade vi så långt söderut som Älmhult och där är vi alltså nu 🙂 Campingen är lite märklig utan uppstyrda platser och inte en plats är rak, men vi som bara ska vara här några nätter kommer nog att trivas.

Ja och en som trivs alldeles utmärkt är Odden! Första husvagnstrippen för hans del och japp, han är en husvagnshund 🙂 Vi står ganska ”centralt” på campingen så han har mycket att ligga och spana på, huvudet går som på en uggla i 360 grader för att han inte ska missa något 😉 Perfekt för honom som inte får röra på sig att kunna ligga och spana och bli trött i huvudet av det! Som vanligt väcker tre berner uppmärksamhet och eftersom det är många danskar, tyskar, holländare på campingen så får vi öva vår engelska 😉 Odden får hälsa på alla möjliga typer av personer vilket är nyttigt så klart.

I morgon ska vi nog åka på någon liten utflykt och på lördag kan det nog bli så att Hässleholmsutställningen får sig ett besök, vi är ju ändå bara ca 5 mil bort 😉 Vi har visserligen ingen hund anmäld men titta kan man ju ändå göra. Ja och att ligga och spana på en utställning borde väl göra Odden ännu mer trött i huvudet!

Debut, husvagnsliv och rätt känsla.

Puh söndag igen. Trots att den bara börjat så känns det som att helgen redan är över, blä. Men vi har haft en trevlig helg!!

I fredags efter jobbet bar jag ut det sista till husvagnen och så bar det av mot Tranås. Sista svängen med husvagnen för året och dax för debut i klass två för Kilo var inplanerat. Vi kom fram till campingen vid sexsnåret och valde en plats på måfå, bara det var lite gräs på platsen fick det duga. Efter en liten stund rullade Anders och Annette in och när vagnarna var på plats inkvarterade vi oss i deras vagn för kvällen.

Vi började med glögg och pepparkakor. Testa av årets glögg och den fick godkännt men någon vidare smak av lavendel kan jag inte påstå att jag kände? Sen blev det middag, pasta med en kycklingsås, mums! Till efterätt blev det ananaspaj med hemmagjort vaniljglass.

Kilo var precis galen under kvällen och gjorde verkligen skäl för sitt kanariefågelsmeknamn!…. Det var bara att konstatera att det fanns löptik någonstans i närheten och att det måste vara väldigt nära höglöp, suck. Ja det var väl inte bästa tänkbara uppladdning inför tävling, pip är ju nämligen avdrag så det sjunger om det….

Nåja i går morse gick jag upp och tog en halvtimmes morgonrunda med grabbarna, Gav dem frukost och gjorde i ordning mig själv. Sedan tog jag ut Kilo och körde en apportering, lite fjärr och en kortare platsliggning utanför vagnen på gräsmattan. Jodå Kilo gjorde allt jag bad honom om fast med diverse pip och ljud. Halv nio åkte vi den korta biten bort till Sommenbygdens brukshundklubb och anmälde oss. Kilo fick vara ute hela tiden för att få läsa av stället och förhoppningvis lugna ner sig lite.

Vi var 10 stycken i tvåan (?!) och på lottningen fick vi startnummer 6. Kändes helt okej även om jag gärna startar i början. Det innebar ju att jag fick ligga på en kant på platsliggningen och det kändes bra. Bredvid oss skulle vi få ha Nice och henne känner ju Kilo så det kändes också stabilt och bra. Platsen däremot känner jag mig fortfarande inte helt bekväm med när det gäller Kilo men det kanske är dax att jag slutar vara nervös för det för Kilo låg så fint så 🙂 Ett nog och så flyttade han en tass lite, annars låg han fint med bra fokus! På uppsittet fick jag dock kommendera två gånger men det hörde tydligen inte domaren för vi fick betyg 10.

Kilo fick gå bort till bilen en kort stund och jag hämtade en väska med lite gottis i och när ekipage nr 3 hade startat tog jag ut Kilo och gick bort mot plan. När det var ett halvt program kvar för hunden innan oss visade jag Kilo vad som fanns i väskan (mjukmat och grisöra) och jodå det tänder ju han till på.

In på plan kändes Kilo helt okej och även fösta två sträckorna var bra. Men sedan började Kilo släppa position, släpa och vara allmänt frånvarande. Henrik filmade och det ser inte lika illa ut som jag kände det men illa var det. Betyg 6,5 och bättre än så kan vi absolut!! Nu får det bli lite hårdträning på fritt följ med kommendering samt att jag ska belöna upp Kilo mer i fria följet, han tror nämligen inte riktigt på att det ska ge utdelning att gå långa sträckor fritt följ.

fritt följ
Som sagt det såg bättre ut än det kändes… Foto Annette Karlsson

Läggandet sedan var helt okej och vi fick betyg 9. Inkallningen var det fullfart på och avslutet kunde absolut varit bättre men domaren drog inte för det och vi fick betyg 10. Nu började jag verkligen känna igen Kilo och han gick in för det här med att jobba med matte till 100%, härligt!!

Så rutan som jag inte alls kände mig säker på hur det skulle fungera under tävling? Men det funkade ju hur bra som helst. Full fart ut rakt in i rutan, möjligen lite grunt men ett helt okej stopp och betyg 10, tjoho!!! 🙂 Så var det dax för eldprovet, apportering 😉 Kilo gick ut bra i galopp men tänkte sedan inte gripa utan vänder upp mot mig, så kommer han på sig själv, vänder tillbaka och griper (jo vi har verkligen börjat göra framsteg när han själv förstår att det blev galet) och kommer in till mig. Men när han ska vinkla in rumpan så spottar han ut apporten. I det här läget hade jag kunnat välja att böja mig ner och ta upp apporten själv, då hade vi fått betyg. Men jag valde att inte låta Kilo slippa undan utan kommenderade honom att ta upp apporten igen. Det gjorde han men han spottade den igen när han skulle svänga in rumpan så det blev ytterligare en kommendering. Domaren nollade oss med motiveringen att vi använt för många kommandon och det är helt okej för mig, jag är nämligen helt säker på att vi i längden kommer tjäna på att jag valde att göra på detta sätt. Det irriterar mig dock att domaren ville ta en diskusion om det inne på plan, jag vill ju inte prata då utan ha fokus på min hund.

Nåja sedan var det hopp och Kilo gjorde ett jättefint uthopp men i stället för att sätta sig så la han sig. På återhoppet fick han för sig att han skulle springa förbi, grrr. Hoppet är det jag känner att vi måste lägga mest krut på inför nästa tävling!! Noll blev så klart betyget och även här ville domaren prata om betyget?

Så sista momentet då, fjärren, och det kändes lite spännande att få se om vår träning gett resultat? För tre veckor sedan kunde ju Kilo inte ens tänka sig att utföra momentet om jag var mer än 2 meter bort men så lossnade ju det och nu var frågan om det skulle hålla även på tävling? Ja och det gjorde det 🙂 Jag fick visserligen kommendera sitt två gånger på första skiftet (klassiskt och det var baske mig sista gången vi ska råka ut för det 😉 ) men sedan gjorde han resten jättefint 🙂 Betyg 9. På helheten fick vi betyg 8,5. Totalt blev det 145poäng och en helt okej debut.

Men mest nöjd är jag över känslan vi hade inne på plan och över Kilos attityd! Så här ska det kännas att tävla hund 🙂 När jag gick av plan så kände jag bara att ”jag vill köra igen, nu!”.

Vi väntade kvar till prisutdelningen, hejade på våra träningskompisar och hade det riktigt trevligt. Kilo fick en peppar och saltkvar som pris och den passar ju bra till husvagnen 😉

Så åkte vi tillbaka till vagnen och tog en fika. Efter fikat snörde vi på oss kängorna och så tog Annette och jag med oss bernergrabbarna ut på en långis. Vi följde Holavedsleden i ca 1 timme och 45 minuter innan Henrik fick komma och hämta upp oss med bilen. Vi visste inte hur lång leden var men kollade upp det när vi kom tillbaka, den visade sig vara 5,9 mil så det var ju tur att vi inte knallade hela.. 😉

Lite vila i vagnen efter promenaden kändes välbehövligt och Kilo var riktigt trött och somnade sött på golvet. Men sedan blev det ett sitt i vår vagn med lite bubblor och snask innan vi drog i gång middagen som i dag blev en älggryta med en jäkla massa jox i samt rostade potatisar. Det blev även Så mycket bättre på tvn och till det tog vi efterrätten i form av äpplekladdkaka med kanelgrädde. Det blev en ganska tidig kväll och det var nog välbehövligt.

Det har verkligen regnat under natten men jag sover som en klubbad säl i vagnen så jag vaknade utvilad vid halv åtta i dag. Hundana har fått en liten rastrunda på morgonen, de har fått frukost och det har även jag och Henrik fått och så har vi hunnit plocka lite och ta en dusch.

Det ska väl bli en promenad innan vi börjar rulla hemåt igen och jag tänkte nog försöka cacha lite då, för det finns många cachar här i Tranås.

Norra Öland, västra kusten

Snacka om att det är lågsäsong på campingarna nu, eller ja, på hela Öland faktiskt! I dag räknade jag hur många hushåll som var på plats i kvarter 1-3 här på Böda. 25 stycken blev det! Efter frukosten så gick vi en sväng runt hela campingen med hundarna och då passade vi på att räkna in hushållen i kvarter 2-6 också, 20 stycken blev det där. Lägg sedan till att endast ett fåtal stugor är uthyrda så kan man anta att vi inte är fler än ca 100 personer på campingen just nu. Lite skillnad mot högsäsong när det är runt 7000 personer på campingen!!

Nåja vi njuter av lugnet, att kunna gå vart som helst och oftast med hundarna lösa. Inga köer för att gå på toa eller duscha, vill vi nyttja hundduschen så är det alltid ledigt. Stranden har vi helt för oss själva och tallskogen lika så, härligt om ni frågar mig!

Vid lunch i dag ville Henrik hitta på något så vi bestämde oss för att åka en sväng. Det blev en tur ner till Borgholm till att börja med där vi gick en vända i centrum. Därefter passade vi på att köpa varmrökt lax och den fantastiskt goda kräftröran som en fiskhandlare har. Fast vi fortsatte med vårt turistande och nästa anhalt blev Sandvik kvarn.

sandvik kvarn
Grabbarna framför Sandvik kvarn. Kvarnen är nordens, eventuellt även Europas, största kvarn med sina 96 meter och åtta våningar.

Passade på att ofta lite mer på ängen vid kvarnen för det var fint väder och små söta blommor där.

KG max på äng
Bästa vovvarna.

Från Sandvik valde vi att åka kustvägen uppåt. Alltså det är så fantastisk natur på norra Öland! På västra sidan som vi åkte i dag är det kargt och stenigt och oerhört häftigt.

Vi träffade på dessa sötnosar på vägen.

ko
Söt va?!

kor
K
o på Öland verkar helt okej med tanke på miljön och tillgången till vatten 😉

Det blev flera stopp utmed vägen, både för att titta, fota och för att cacha lite 😉

kalkbrottKilo framför den dramatiska kustlinjen.

stenhögar
Ja och så alla dessa häftiga stentorn som är uppbyggda. Just här var det hur många som helst men jag lyckades inget vidare med bilden…

Väderkvarn
H
är hittade vi en cache och passade på att fota lite dessutom. Mer Öländskt än så här med en väderkvarn blir det väl inte.

När vi kom upp till raukarna i Byrum så tog vi den stora vägen upp till Böda igen för nu var vi hungriga. Vår utflykt tog nämligen ca 4 timmar. Hemma vid vagnen tog vi det lite lugnt en stund och sedan tog jag en promenad med Kilo. Det blev stranden och sedan tallskogen tillbaka, precis som vanligt alltså 😉 Men det gäller att passa på när man har tillgång till en sådan här strand, det är ju inget man har där hemma precis.

Nu blir en lugn kväll här i vagnen för oss. Hundarna är nöjda med dagen och ligger och snarkar och vi ska pilla i oss lite middag har vi tänkt.

En promenad på stranden

Lördag och vi vaknar upp till ett riktigt ösregn?! Men hallå så ska det väl ändå inte vara på Böda?! Nåja regnet avtar för att sedan försvinna helt. Hundarna rastas och Kilo hänger även med mig bort till bageriet. När jag kommer dit upptäcker jag dock att jag tappat 50-lappen jag lagt i fickan så jag fick ringa efter Henrik som kom och betalade för våra frallor. Det passade ändå bra då det kom en kort skur precis då så Kilo och jag liftade hem. Vid kvarter tre hittade jag 50-lappen på vägen igen så ingen skada skedd 😉

Förmiddagen gick ganska lugnt. Vi packade i hop lite och när Kjell-Åke och Marie rullade i väg gjorde vi det samma. Fast vi flyttade oss bara på campingen. Ja för även om det var helt okej med platsen på kvarter två så blev vi nu helt själva där så vi valde att flytta ner till gamla hemtama kvarter 1. Där blev vi hjärtligt mottagna av långliggarna som var där över helgen för att packa ihop en del. Vi fick upp lägret igen, det tar ju inte så låg tid när man bara har markisen, och så bestämde jag mig för att ta en rejäl promenad med bara Kilo. Vi tog en sväng nere på stranden först och sedan tallskogen hemåt. Testade lite nya skogsstigar och det är helt sjukt härlig natur att knalla omkring i.

4Mycket bus blev det för Kilo och mig på vår promenad.

6
Vackra, underbara Böda! Härliga, glada
KG 🙂

7
L
ite tråkigt att vara själv sa Kilo och hade nog gärna haft storebror eller kompisen Musse med sig, men i dag fick han nöja sig med matte.

Jag grejade lite med bilderna efter promenaden och sedan fick det bli en dusch. På kvällen hängde vi med några av långliggarna bort till restaurangen här på campingen för att få i oss lite middag. Det visade sig bli riktigt skoj då det just denna kväll var 20 års jubileum för campingens personal. Mycket folk och fullt ös och vi hängde med på ett hörn, vi var ju ändå där 😉 Ett muskquiz fick det bli också innan vi knallade tillbaka till vagnarna för att släppa ut hundarna. När det var gjort kom Emil och Karin bort till vår vagn och så blev vi visst kvar här hela kvällen. Trevliga campare som det bara var roligt att umgås med 🙂

Nu är dock klockan över midnatt så det är nog dax att krypa ner i sängen, vi ska ju orka med morgondagens semesterdag också 😉

Semester och Böda

Ahh det är semester!!!

I tisdags slutade jag jobbet vid två och åkte bara hem för att packa det sista innan vi åkte mot Öland med husvagnen på släp. Vid halv nio var vi på plats på Böda och ställde bara upp husvagnen för att sedan få middag inne i förtältet hos Anders och Annette. Ahh härligt att vara på plats!

I går vaknade jag skapligt men Henrik var faktiskt uppe före mig och tog ut grabbarna på en morgonrunda. Hundarna fick sedan gå med mig ner till bageriet och köpa lite bröd till frukosten. Går ju hur snabbt som helst att gå dit nu när vi ligger i kvarter 2. Dagen gick sedan i sakta mak och på eftermiddagen tog Annette och jag med oss bernergrabbarna på en strandpromenad. Vi gick stranden bort till Homerevet och sedan tallskogen tillbaka till vagnarna.

Till kvällen blev det grillat och vi var 8 vuxna samt 4 hundar som samsades inne i förtältet, det gick fin, fint det med 🙂

Även i dag gick Henrik upp före mig, beror väl mest på att han har en besvärlig hosta. Det blev en promenad för mig och Kilo bort till bageriet ändå och efter frukost så bestämde Annette och jag oss för att vi skulle ta en lite längre promenad.

I flera år nu har vi gått från campingen och följt de vita prickarna norrut och gått ungefär 1,5 mil. I dag däremot bestämde vi oss för att Henrik fick skjutsa oss till det stället som vi brukar komma ut på och så skulle vi fortsätta följa de vita prickarna. Sagt och gjort, vi klev av på Borevägen och knallade i väg. Mycket snart, betydligt tidigare än vi trodde, så kom vi fram till Trollskogen. Vi fortsatte på de vita prickarna men när vi kom fram till parkeringen vid Trollskogen så visade det sig att prickarna fortsätter utmed asfaltsvägen?! Vi gick en bit men tröttnade sedan och tog en skogsväg tillbaka söderut i stället. Det blev dock dramatiskt värre efter några hundar meter då vi skulle korsa den smalspåriga järnvägen. För precis när Kilo gått över så ser vi att tåget kommer?! Det var bara att slita med sig Max och Musse också och ta sig över. Alltså nu går tåget i väldigt låg fart men ändå 😉

10340160_10201581757824863_8895156848610353050_n
Tåget kommer! Vi har passerat den smalspåriga järnvägen många gånger men aldrig sett tåget, men i dag blev det alltså en lite närmre upplevelse än vi tänkt oss.

Vi fortsatte sedan att följa våra vita prickar fast söderut då i stället. Vi knallade på bort till Fagerör där Anders mötte upp oss med bussen.

1620719_10201581756584832_9100348347977616463_nDramatisk och underbar natur utmed Ölands norra udde!

10476309_10201581757064844_3730998636320179042_n
Tripp, trapp, trull, eller Musse, Max och Kilo framför en gammal tall.

10559947_10201581758104870_174223769088520108_n
Badväder och relativt lugnt vatten när vi började gå, senare blåste det upp och blev rejäla vågor.

10600512_10201581758424878_373164527218760784_n
Fina Öland!

10606022_10201581757224848_4935561412503091925_n 
Kilo tycker vi är långsamma.

10616118_10201581757584857_4120599902337147241_n
Japp man ska vara rädd om naturen!!

(Bara mobilbilder då jag inte orkade släpa på kameran)

Det blev korv med bröd efter vår promenad som nog blev närmare milen i alla fall, gott som vanligt. Hundarna ligger nöjda och sover i skuggan nu och vi tvåbenta tar det ganska lugnt. Vädret är lite si och så än så länge, ömsom sol, ömsom regn och fort går det mellan omslagen! Just nu är det dock sol och skönt ute så vi ska väl slappa ett tag till innan det är dax att börja tänka på middagen.

max semester
Skönt att vila efter långpromenad och ännu skönare med semester!!