Den lilla Besten är här

Ja nu har en liten Best flyttat in här hemma med buller och bång.

Det är alltid svårt att komma ihåg hur det är att ha valp även om Best nu alltså är vår 8:e valp. Brukar de vara så här pipiga? Brukar de kissa så här ofta/sällan? Äter de alltid så här bra/dåligt? Sover de alltid så här mycket/lite? osv i all oändlighet 😉

När på året man får hem valpen påverkar så klart ganska mycket. Det ÄR lättare att få hem en valp på sen vår eller sommaren än nu mitt i vintern. Frisken minns jag som extremt enkel, Besten är på inget sätt svår, men nog har han en liten räv bakom örat alltid. Hittills känns han oerhört framåt och kaxig. Det är så klart inget negativt, bara lite mer att styra upp och få ordning på så att han blir en sådan där följsam trevlig hund som vi alla vill ha.

De äldre hundarna är inte överdrivet imponerade av den här lilla luddbollen. Frisken är den som tar värsta smällen och blir ganska rejält terroriserad vid det här laget av Best. Han hugger friskt vart än han kommer åt på Frisken och Frisken är en mjäkig hane som bara lite ledsamt tittar på oss tvåbenta och undrar om det verkligen ska få gå till så här? Nåja förr eller senare brukar den lilla gå för långt och till och med Frisken fräser ifrån och säger åt honom att skärpa till sig 😉

Pappa Kilo håller sonen lite kortare. Eller egentligen lotsas han mest som att Best faktiskt inte finns. Så länge Best är snäll och beskedlig får han ligga nära Kilo men när han försöker bitas och busas gör Kilo processen kort och fräser till för att sedan gå och lämnar en snopen Best kvar. Det är verkligen intressant att se hur hundar interagerar med varandra!

Odden är klart skeptiskt till det här onödiga skräpet som matte släpat hem 😉 Första dygnet hemma för Besten tog Odd sin tillflykt till soffan, för där fick han ju vara i fred. Sakta men säkert började han sedan mjukna och faktiskt var han den som först erbjöd lite lek med Besten? Den såg jag faktiskt inte komma 😉
Annars är det tur att vi har Odden som faktiskt uppfostrar på ett mycket bra sätt. Han säger i från när Besten går för långt och då säger han i från så att Besten förstår och han är dessutom konsekvent.

Åttonde valpen så så där väldigt hysteriska kan man väl inte längre anklaga oss för att vara ändå 😉 Det blir lite kiss inne och det är bara att torka upp, rumsren blir han sedan förr eller senare ändå. Jag försöker att ta ut Best själv så mycket som jag hinner och kan för jag ser att han gärna vill hänga på de stora i första hand i stället för att välja mig och det är ju nu i början som det är lite extra viktigt att hjälpa honom välja rätt, det får man ju igen tusenfallt senare.

Lite ”inkallningsträning” blir det så klart varje dag, både när vi är inne och ute och det börjar kanske bli dags att lära honom sitt namn också, än så länge kallas han mest för liten eller bebisen när jag ropar. Lite följa godis och lite stanna träning har vi också börjat med. Annars är det ju mest rutinsaker som han ska lära sig nu, som att man inte äter vare sig i de vuxnas skålar eller i kattskålen, jättesvårt tycker Besten framförallt om kattmaten… Man får inte bita i vare sig mattor, soffan eller någon pläd och inte heller i mattes foppatofflor. Än så länge är han ju så liten att det inte gör någon skada när han gnager på saker men så är det ju inte för alltid. Respekt för kompostgaller ”tränar” vi också på, för det vill jag att mina hundar ska ha, man får helt enkelt inte vara en bulldozer som plöjer ner sådana.

Än så länge är det ju ”små barn, små bekymmer” som gäller så livet går sin gilla gång och vi kan njuta av vår löjligt docksöta valp ❤

 

1 tanke på “Den lilla Besten är här

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s