Tungt och ångest med en liten gnutta hopp.

Ja här har det varit sorgligt tyst och det finns det så klart orsak till. Att orka gå igenom alla månader sedan mitten av oktober finns ingen lust till men vi ska väl kanske kunna göra några försök till bloggande igen. En eller två små människor där ute i cyberrymden vet jag ju har saknat oss så någon gör vi förhoppningsvis glad med det här inlägget.

Orsaken till att det varit tyst är min älskade olyckfågel Odd. I en längre tid nu har han inte varit bra i sitt högra framben och vi har gjort både det ena och andra för att försöka hjälpa honom, utan någon större framgång. Om vi kommer lyckas är fortfarande högst osäkert och humöret på den här matten är med andra ord allt annat än stabilt och på topp. Den långa julledigheten på 17 dagar ägnades åt att böla för allt och inget och ångesten har ett stabilt tag kring hjärtat så fort jag tänker på Odden, och det gör jag ju typ alla vakna timmar på dygnet… Som sagt på topp är jag verkligen inte.

Diagnosen har varit artros som nu skulle ha utvecklats så mycket att den inte längre går att hålla i schack men jag har hela tiden känt att det inte är, i alla fall, hela sanningen. Nog vet jag hur fula hans armbågar är och att han så klart har artros som påverkar, men jag har som sagt hela tiden hävdat att det är något annat eller mer som är orsaken till Oddens hälta. Efter nyår fick jag medhåll av Marie som tog emot en störtbölande Martinsson och en hund som när vi kollade rörelser ute just då inte visade någon hälta… Ja för så är det alltså, Odden är halt för att sedan inte vara det och jag har inte kunnat hitta några mönster för vad som är den utlösande faktorn. Marie höll nu med mig om att det inte kunde vara enbart artros som var problemet. Odden saknar nämligen dessutom flera klassiska artrossymptom. Nu har vi varit hos två veterinärer och i dag slutligen hos en ortopedspecialist och en trolig diagnos är en skadad sena.

Senskadan hänger så klart ihop med Oddens kassa armbågar och om det går att får ordning på det här vet vi inte, rent kasst vet vi ju inte ens med 100% säkerhet om vi ställt rätt diagnos heller. Men magkänslan hos mig säger att vi har hittat rätt. Enligt ortopeden är det här vanligt hos eddrabbade hundar i 3-5 års åldern. Hundar med edproblematik överbelastar senor som till slut i sig blir ett problem.

Ja och senskador har vi tack och lov inte någon erfarenhet av så nu är matten ute och famlar på okänt vatten. Jaja det är ju bara att börja läsa på och ta hjälp från expertisen. Tack gode gud för att jag har bästa Marie till hjälp! Ovärderlig med all sin erfarenhet och kunskap! Redan i morgon har vi en tid hos henne och jag kan få häva ur mig alla mina funderingar och ställa alla miljoner frågor, vad skulle Odden och jag göra utan henne???

Ångesten har fortsatt ett hårt grepp om hjärtat men jag har ändå ett litet hopp om att vi ska kunna få tillbaka Odden i en normalt bruksskick. Man kan så klart ha åsikter om hur mycket man ska låta en hund genomlida och tro mig den tanken snurrar i mitt huvud också. Odden är dock oerhört tydlig med vad han tycker, han har inga planer på att vilja lägga nosen i vädret! Skulle du som läser ha en annan åsikt så är det helt okej men inget jag kommer att bry mig om, jag är trygg i vetskapen om att jag gör det som är bäst för min hund oavsett vad andra har för åsikter.

Mina tre musketörer i mellandagarna. Vädret reflekterade mattens mående hela julledighetet mer eller mindre…

I övrigt då. Tja Kilo var inte helt okej i sitt röreslemönster innan jul han heller så man kan väl säga att jag var nära att kasta in handduken där ett tag. Jag var dock ganska säker på att Kilos lite korta rörelser hade med den gamla skadan att göra så första julledigadagen åkte vi upp till Stockholm till kiropraktor Eva. Helt ny verksamhet och nya lokaler har hon skaffat sig och fått med sig Marie ditt upp två dagar i veckan (okej jag gläds för Marie och Evas skull men för min egen del är det ju helt värdelöst med verksamhet i Stockholm i stället för Östergötland). Kilo fick en ordentlig genomgång och hade som jag misstänkte låsning både i vänster bog (skadan sedan i somras) samt höger höft/bäcken (skadan sedan hösten 2017). Så här en dryg månad efter behandlingen är Kilo tipp topp igen så resan till Stockholm gav utdelning och var helt rätt 🙂 Som grädde på moset så behandlade Eva även mig som i mitten på december fick något skit i höger skuldra och upp på högra sidan av nacken. Jag hade några dagar innan varit hos naprapaten här i Finspång och fått bort det värsta men när Eva hörde det så ville hon ändå kolla av min nacke. Knak och brak sa det både i nacke, skuldror och rygg och efter det så är även jag ”tipp, topp” 😛

Frisken rör sig tack och lov utan bekymmer, jag hade nog fått läggas in på psyk annars…

I helgen som var blev det ett besök i Nyborg, som vanligt får man väl säga efter att ha varit där i 6 år eller vad det nu kan vara. Vi gillar Nyborg som ofta bjuder oss på härliga resultat 🙂 Denna gång inget undantag. I bilen hade vi med oss Kilo, Zamantha och Zlatan. Att säga att Kilo och Zlatan blev bästisar är väl att ta i men de fick lära sig att acceptera den andres existens 😉 Lite muttrande där bak i bilen men det gick ändå bra.

Uppfödaren som anmält våra hundar har själv haft en tuff vinter med förlusten av Jackpot, ja det har ju inte fått mig heller att böla mindre under julledigheten direkt, och vi skyller på tillfällig förvirring då hon anmälde Kilo i öppenklassen i stället för championklassen. (Å andra sidan har hon anmält honom som schnauzer vid tidigare tillfälle så det här var ändå helt okej 😉 ) Fast med facit på hand så blev det alldeles lysande för Kilo slog till med klassvinst båda dagarna och var båda dagarna placerad som tredje bästa hane med r-cert. Vi hade naturligtvis gärna tagit ett vanligt cert och kvitterat ut en championat men certen la Zlatan beslag på och jag tycker att det är helt rätt, han är verkligen fantastiskt fin! Zamantha, som när som helst kommer odla ut en snopp och flytta hem till mig 😉 slog till med cert på lördagen. Angelica och Lisbeth som också var med men hade egen bil fick med sig två placeringar på Moa i en enorm öppenklass tikar båda dagarna. Ja svårt att klaga på den här Nyborgstrippen alltså 🙂


Kilo i ringen i Nyborg. Foto Caroline Lundmark

Ja och det bästa spar man ju till sist va?
Strax innan Polen trippen hade ju Kilo besök av Wilda och ljuv musik (läs hysteriskt kvittrande) uppstod. Resultatet blev 6 grabbar och 2 (3) tjejer hemma i Wildas valplåda. På självaste nobeldagen föddes de i ett raskt tempo av en mycket duktig mamma Wilda ❤

Vid två tillfällen har jag fått vara nere och hälsa på småttingarna och på lördag bär det av dit igen. Ja och en av de små pojkarna har fått en adresslapp i rumpan som det står Ramstorp på så om någon vecka blir det tre musketörerna här hemma fyra, vilket de ju egentligen i sagan också var 😉

5 tankar på “Tungt och ångest med en liten gnutta hopp.

  1. Hej Lina!
    Tack för din berättelse. Vi förstår att det är jobbigt när älsklingarna inte mår bra. Förstår din frustration, men vi hoppas på att allt ska lösa sig och att Kilo kommer att må bra. Vi håller tummarna.
    Vi har ju dessvärre haft samma erfarenhet med Goggo med lång sjukperiod. Det började redan då han var fem månader. Men som du säger, så kämpar man och ger inte upp. Nu mår han ju bra, men äter fortfarande cortison. Dock är vi nere i en tablett var fjärde dag, så det tar sig.
    Det låter kul med en ny liten krabat och vi håller tummarna för er.
    Kram från Goggo, Erik och Lillemor

  2. Tjabba har saknat dina inlägg, förstår att du gör det rätta för bästa Odden. Kommer att bli spännande med en valp i huset både för er och hundarna. Lycka till med allt 🤗😍

  3. Hej Lina. Härlig och sorglig berättelse samtidigt. Vi pratade ju sist lite om det, och en sak vet jag säkert. Du gör och kommer göra det som är bäst för Odden. Så vad andra tycker och tänker har ingen betydelse. Det är du som känner honom. Så vill jag tacka för senast jätte kul att träffas igen och tusen tack för dom finna bilderna.
    Kjam Nina

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s