Tröstshopping

I dag har hundarna tydligen haft fest hemma på förmiddagen.

Under eftermiddagen har hundarna varit ute i hundgården och mitt på dagen har svärmor varit ute med dem men som sagt under förmiddagen har det varit party här hemma. Normalt stänger jag till till vardagsrummet när jag åker till jobbet men i dag glömde jag uppenbarligen det…

Ja och det var inte lite Frisken hade hunnit med men så gissar jag på att han haft lite hjälp av storebror Odd också… En platspåse var strimlad till konfetti, lika så en ”gröna kartan”. En vedpinne var upptuggad till små flisbitar på mattan. En penna låg där med tuggmärken i, en bit folie var också strimlad i småbitar. Folien vet jag inte vart den kom i från och dessutom kan jag inte begripa hur någon kan vilja ha det i munnen?! Ett datorfodral hade plötsligt inget hörn och dragkedjan var ett minne blott och två blockljus hade numera en konstig form med snygga tandmärken i. Slutligen så var den nya fjärrkontrollen uppenbarligen inte heller den framtagen för att klara av att vara en tuggleksak. Hur gott kan det vara med kretskort?!? Tuggandet på fjärrkontrollen hade dessutom resulterat i att tv:n hoppat i gång så hundarna har tydligen kollat på tv 8 under förmiddagen.

Leksakerna som finns låg fortfarande prydligt i biabädden, helt orörda…

Jäkligt irriterande kan man säga att det är att komma hem till detta kaos och ännu mer irriterande eftersom jag får skylla mig själv som inte kom ihåg att sätta för in till vardagsrummet. Resten av huset verkar nämligen få vara fredat numera då det inte har skett några dumheter på ett bra tag nu. Till saken hör också att hela huset får vara i fred under tex nätterna men när jag åker till jobbet så är tydligen vardagsrummet fortfarande alldeles för spännande.

Ilsket plockade jag undan med en fjäskande Frisken bak i hasorna, ilsken matte är läbbigt hälsar han. När partyt var undanröjt bytte jag om och satte på hundarna reflexvästar och gav mig av ut i skogen. Efter en dryg timme ute brukar det mesta återgå till det normala men i dag fortsatte jag att känna mig irriterad.

Henrik kom hem och sålde raskt vår polo eftersom han tydligen har köpt en ny bil? Lilla polon som varit med om så mycket, nu bor den på annat ställe. Tydligen är det dags att ha en skåpbil igen, ja ja det blir kanske bra det med.

Eftersom irritationen fortfarande sjöd i kroppen så gjorde jag det enda vettiga, jag åkte och shoppade 😉 Nu tillhör inte jag kvinnorna som gillar att shoppas skor eller kläder, nä ska det tröstshoppas så är det teknik som gäller.

Jag har länge sagt att jag borde byta telefon, om inte annat så för att få en bättre mobilkamera! I dag var det så dags. En iPhone 7 fick det bli, 7plus tycker jag är för stor. När jag ändå skenade in i en galleria fick jag syn på en stickad tröja som såg skön ut så den blev det också och så fick jag ju investera i en ny fjärrkontroll igen… Raska puckar, på 25 minuter var jag klar och då fick jag ändå vänta på telefonen i säkert 10 minuter.

Betydligt mer tillfreds med livet återvände jag hem och har nu ägnat kvällen åt att få ordning på min nya telefon 🙂

frisk
Lilla marodören Frisk. Tur för honom att han är söt och go för annars hade han fått sova i källaren när han hittar på en massa bus 😉

 

Vandring i Västanvik

Vaknade upp och insåg förvånat att det snöat här hemma i natt? Den såg jag inte komma får jag erkänna. Bara ett lätt täcke men ändå. Nåja oavsett lite snö så stod en dagsvandring på agendan i dag 🙂

Ann-Sofie frågade i går om jag skulle ut något och jag hade en plan på att åka och testa en, för mig, ny led i dag. Fick ett tips i en facebookgrupp om en ca 10 km lång runda i Västanvik utanför Motala och på bilderna såg det riktigt fint ut så jag hade bestämt mig för att ta den rundan denna helgen. Vi bestämde att vi skulle mötas vid halv elva så strax före halv tio hade jag kokat choklad, packat ner soppa och trangiakök och hängt fast kameran och kunde rulla i väg. Hundarna var så klart med bak i bilen.

Jag har aldrig varit i Västanvik tidigare men jag har tränat Nosework någon km bort så resan dit gick enkelt. Naturkartan appen i telefonen visade vägen sista biten och prick 10:30 parkerade jag. Ann-Sofie hade lite problem att hitta parkeringen men vi löste det också och kunde knalla i väg glada i hågen i det aningen bistra och gråa vädret. Vi valde att gå leden medsols så att vi skulle få gå utmed Vätterns strand på slutet eftersom det nog skulle vara finast. Första delen gick leden i skogen och det var riktigt trevligt. Efter en stund blev det dock grus och asfaltväg mellan hus och det är ju inte riktigt lika roligt. När vi kom fram till den lite större vägen hittade vi först inga ledmarkeringar men sedan såg vi dem på träd lite längre upp på vägen och knallade på. Efter kanske 1 km så tog ledmarkeringarna plötsligt slut. Vi missade det eftersom vi gick och tjattrade rätt friskt. När jag då tog upp appen och kollade kartan konstaterade jag att vi var långt i från leden?! Vi begrep faktiskt inte hur det gick till men det var bara att vända och försöka komma rätt igen.

fel-1
Här är vi fortfarande lyckligt ovetande om att vi är helt fel ute… Vi är nämligen på väg mot Medevi vilket inte var rätt nånstans. 

Efter en del tragglande så tog vi ett eget beslut på att gå en bit till på asfalt för att komma rätt och knallade på igen. När vi mötte nya ledmarkeringar gick vi åt det hållet vi tyckte kändes rätt och efter några hundar meter så svängde leden in i skogen igen, härligt. Och plötsligt så var vi där igen och ledmarkeringarna var borta? Hur är det ens möjligt?! Upp med kartan igen och jag kunde åter konstatera att vi inte alls var på leden? Lätt irriterade så var det bara att vända och försöka hitta rätt igen.

fel-2
J
a då var vi galet ute igen men Ann-Sofie ser ju rätt nöjd ut ändå.

Till slut verkade vi var på rätt spår igen och nu fick kartan komma fram titt som tätt för att säkerställa att så verkligen var fallet. Vi gnällde lite över att leden var lite tråkig, att gå på asfalt med hus runt omkring är liksom inte riktigt vad man önskar sig när man ska ut på nya äventyr. Men ganska snart så var det dax att gå in i ett våtområde och knalla på spång. Här var det jättefint och nu började leden att ta sig liksom.

pa-spang
Långa spångade sträckor bland skvattram, jättefint 🙂 Odden var som vanligt före och fick inte vara med på bild.

Efter vårmarken kom vi fram till stranden igen och när vi ganska raskt kom fram till en grillplats tyckte vi att det var dax att fixa lunch, klockan var ändå ett vid det laget. Sagt och gjort, det fanns ett litet vindskydd så vi satte oss där och började duka upp.

brygga
Framme vid Vättern igen och hundarna fick posera ute på en brygga.

soppa
D
ags för lunch, denna dag andalusisk grönsakssoppa med mumsigt bröd som Ann-Sofie hade med sig.  Härligt att få laga mat i trangiaköket igen 🙂

efterratt
Vem har sagt att man inte kan lyxa till det på vandring? Inte vi i alla fall 🙂 Kladdkaka och grädde till efterrätt, mums!

Efter en rejäl lunchpaus så var det dags att knalla i väg igen och resten av vandringen var verkligen jättefin. Leden gick mesta dels utmed strandkanten och även om vädret som sagt var en aning bistert så var det vilt och vackert och mycket trevlig vandring. Det positiva med det lite sämre vädret var ju att vi var ganska ensamma ute och då kunde ju hundarna gå lösa utan bekymmer. Jag kan tänka mig att de sommartid är ganska mycket folk ute och rör sig på det här stigarna.

utmed-stranden
Strax efter att vi lämnat vårt lunchställe.

bernergrupp
På något stället gick leden upp på höjden och man kunde få fin utsikt över Vättern och lite öar. Gissar på att det är gräsligt vackert på sommaren!

vatterns-strand
En liten gruppbild fick vi till med hjälp av lite stenar för att stötta upp kameran, något stativ hade jag nämligen inte med mig.

När vi kom tillbaka till bilarna så mötte vi en farbror som hade sett oss gå i väg tidigare och han konstaterade att vi hade gått en rejäl tur. Ja det hade vi ju för med våra fel navigering så blev det nog strax under 15 km som vi knallade idag. Farbror berättade även att han fortfarande inte alltid hittade rätt stigar trots att han hade bott där i tio år nu så då kände vi oss inte lika värdelösa på navigering längre 😉 5 timmar ute i snålblåsten blev det nu i alla fall och vi kunde känna oss nöjda med vår dag.

Västanvik återvänder jag gärna till men då kommer jag inte gå den första delen av leden utan försöka gå bara den utmed vattnet och vid våtmarken 🙂

På vägen hem hade jag tänkt försöka hinna med ett gäng sjöar i vår egen kommun i dag med men det blev snabbt mörkt så det fick räcka med en. Vi stannade till vid Småängens camping och ”tog” Lien.

lien
Odden framför Lien i skymningen. Sjö nummer 16.

Vi ligger ju lite efter med sjöarna så här långt eftersom vi skulle behöva ha en om dagen hela året. Men jag tänker att vi vissa dagar kommer kunna fixa ganska många sjöar och därför spelar det inte så stor roll att vi ligger lite efter under den här mörkare delen av året.

In i dimman

Det är alltid lika skönt att slippa vakna till väckarklockans ilskna ringande. Hundarna fick gå ut på tomten och sedan få sin frukost medan jag snodde ihop en matpaj direkt på morgonen. Men när pajen var klar och jag också hade fått i mig frukost så stoppade jag in hundarna i bilen och åkte i väg för att gå en lite annorlunda runda.

Vi åkte bort till stället där vi brukar vattentrasa på sommaren och parkerade bilen där. Sedan knallade vi förbi bommen och gick grusvägen upp till flata hällarna. På vägen passerade vi två sjöar som vi passade på att föreviga 🙂

kalven
Första sjön som vi passerade var Kalven, sjö nummer 12.

Dimman och diset låg tung  och har så gjort hela dagen trots att jag kunnat se att närområden haft strålande sol och klarblå himmel. Nu måste jag säga att jag gillade den här lite trolska dimman så jag har inte alls saknat solen under promenaden. Efter Kalven kom vi ganska raskt fram till nästa sjö som vi visserligen fick knalla i väg en liten bit för att nå men det var det värt, en jättefin liten sjö, eller göl egentligen.

kvarngolen
Kvarngölen blir sjö nummer 13. Den här sjön kändes nästan lite som att den låg uppe i jämtland eller så med lite myraktig mark kring den. Bra att det är fruset just nu så att vi kan kliva ut en bit.

Efter Kvarngölen fick vi knalla på en bra stund utan sjöar. När vi kom fram till flata hällarna, en vändplats som består av just flata hällar så knallade vi rakt ut i skogen utan att ha någon stig att följa. Jag vet att man ska kunna ta sig över till en annan väg då jag för många år red här men jag visste inte vart den stigen skulle vara. Men med hjälp av gps:en i telefonen så lyckades vi faktiskt gå rakt på nästa vändplan och kunde sedan följa grusvägen tillbaka mot bilen 🙂 Kände mig faktiskt ganska duktig som lyckades med det.

Innan vi kom fram till bilen så passerade vi dock ytterligare en sjö, eller liten göl.

oxgolen
Oxgölen i dimman, sjö nummer 14.

Väl vid bilen igen fick Odden och Frisken hoppa in medan Kilo fick hänga med ner till stranden och ta en bild även på sjön vi alltså tränar i på sommaren.

bleken
Bleken är sjö nummer 15. En ganska stor sjö med bra botten och som passar fint att vattentraska i 🙂 Är även den sjön som det kommunala vattnet tas ifrån.

blekenkarta-kopia
Bleken, Kalven, Kvarngölen och Oxgölen är klara. Jag hade gärna tagit Abborregölen också men den fanns inte med på min telefons gps så det hade blivit lite svårt att leta efter den, den får jag helt enkelt ta en annan dag.

Vi hade varit ute i nästan två timmar nu och kunde nöjda åka tillbaka hemåt. Hundarna fick lite att tugga på medan jag tog en dusch. Strax före ett åkte vi i väg på Adas 1 års kalas och kalasade på en massa socker i form av kakor och tårta. På vägen hem blev det ett stopp för att handla lite. Hundarna fick vara ute en stund medan jag fixade till en soppa till morgondagen. Då ska vi nämligen ut på lite äventyr och vandra lite utmed Vättern och till det vill vi ha lunch 🙂

Under kvällen har hundarna fått gå ett varsitt pass på löpbandet. Odden och Kilo fick gå 2*10 minuter och Frisken 10+6 minuter, alla skötte sig fint. Alla fick gå med lite uppförslut och i en ganska rask takt. Under tiden som någon av dem traskade så passade jag på att klippa klor och tassar, ja förutom att titta på hundarnas rörelser så klart. Nu får resten av kvällen bli lugn och stilla.

Avslutar med några visdoms ord 🙂

outside

Äntligen helg

Som sagt, det var då en jäkla seg vecka. Men nu är helgen här, underbart. Jag passade på att sluta lite tidigare i dag så att jag hann ut i skogen innan det blev kolsvart ute. Eftersom det nu inte var mörkt ute så slängde jag även kameran över axeln och bestämde mig för att beta av en liten sjö, för det var ju ett tag sedan. Eftersom vi skulle gå så fick det ju bli en sjö som ligger i närheten och valet föll på Givern, en liten sjö ca 2 km hemifrån oss.

givern
Frisken med Givern bakom sig, sjö nummer 11.

Till Givern går ingen väg men det är inte speciellt svårt att ta sig dit och vi har ju varit där flera gånger tidigare. Men det slog mig i dag att jag aldrig gått runt sjön? Det måste vi göra något åt någon gång i framtiden!

Vi fortsatte vår runda runt sedan men innan vi var hemma så var det faktiskt helt svart ute. Nu kan vi dock se fram emot en ledig helg och den ska tillbringas i skogen så mycket som möjligt. Ett gäng sjöar ska vi försöka pricka av under helgen om inte annat. Vädret är ju allt annat än januarilikt och det är nästan att jag är lite tältsugen. Det är ju inte kallare nu än det har varit vissa nätter när vi varit på fjället så det skulle ju fungera fint. Henrik skakar dock bara på huvudet åt mig 😉

kilo-skogen
Kilo skulle inte ha något emot att tälta med matte i alla fall 🙂

Nyborg 2017

En härlig helg är över, få se nu vad jag minns av de senaste dagarna?

I torsdagskväll fick vi hem Friskens syster Freya. Systeryster fick bo hos oss en natt då hon skulle med oss på äventyr i Danmark på fredagen. Hon skötte sig utan bekymmer även om hon nog tyckte att det var lite konstigt att matte försvann och hon blev själv bland en massa fyrbenta grabbar?

Fredagen jobbade jag några få timmar på morgonen och sedan bar det av hemåt för att rasta hundar och packa klart. Hundarna blev gräsligt skitiga men ut måste de ju även om det står utställningar för dörren. Väl hemma igen var det bara att slita fram fön och borste och försöka snygga till syskonen bus, Odden och Kilo fick vara lite skitiga då jag inte hann ta alla fyra. Packa är som vanligt skittråkigt men till slut fick jag ner lite kläder och kunde bära ut väska och prylar till bilen.

Odden och Kilo var inte alls nöjda med att få vara hemma medan Frisken och Freya nog tyckte det var ganska spännande att få åka på äventyr. Vi hämtade upp Tommy på vägen och åkte sedan och hämtade Anne och Flisan nere i Finspång innan vi rullade mot Norrköping för att packa om och styra upp bilarna. I Norrköping fick Tommy ta Lisas bil hem till oss så att den stod säkert och fint och så stuvade vi in sakerna från hennes bil i min. Det fick bli en grabb och en tjejbil, där Frisken, Jackpot och Yamas var grabbarna som åkte hos mig och Freya, Flisan, Emmy och Yrsa åkte med Angelica. Lugnt och skönt för hundarna och nej det är inga bekymmer att stoppa in Frisken till de större pojkarna, de är ju vana vid att ha diverse olika pojkkonstellationer när vi ska ut på äventyr 😉

Så började vi rulla söderut. Ett stopp för att kissa och ett stopp för att äta annars rullade vi på hela vägen till Nyborg. Anne och Angelica lyckades få ett gult kort av brobizzen när de skulle in till Danmark men annars flöt det på fint 😛

Hotell Villa Gulle har vi bott på förr och det funkar bra. Vi kom dit ganska sent på fredagskvällen så vi bar bara upp sakerna på våra rum och gick sedan för att rasta hundarna. Lite stimmiga och stojiga hundar där inte alla hade riktigt ro att göra det de skulle men bättre pigga och glada än ledsna och tråkiga. Väl inne på rummen igen så blev det naturligtvis lite bubblor innan det var dags att försöka få några timmar med sömn.

Lördagsmorgon och som vanligt sover jag inte så jättebra första natten borta. Men vi knallade upp, rastade hundar, gjorde oss i ordning, gick och käkade frukost (stort antiklimax, snapsen som alltid brukar finnas fanns inte?!?!) och sedan åkte vi då bort till hallen där utställningen är. Det är väl fjärde gången jag är där så jag börjar kunna det här nu 😉

Burar och väskor kom på plats och sedan rastade vi hundar. Skitigt som jag vet inte vad ute så när vi tog in hundarna så såg de ut som lerinpackade skitgrisar mer än vackra utställningshundar. Fönen var som tur med så vi hittade ett eluttag och kunde snygga till dem igen 🙂 För hur det nu än är så är det ju faktiskt viktigare att hundarna får rasta sig och må bra än att de är perfekta i pälsarna.

Frisken och Freya var först ut från vårt gäng eftersom de går i juniorklassen. Frisken skötte sig fint och domaren från skottland frågade hur gammal Frisken var. 10 månader svarade jag och han konstaterade att ”Oh, he is a BIG boy”. Ja Frisken är stor, fast hos oss är han ju lilleman ändå. Det blev excellent och i konkurrensen sedan blev Frisken placerad som fyra. Systeryster Freya skötte sig också, fick excellent och blev även hon placerad som fyra i klassen (som var stor, 17 st tror jag!) och hon fick dessutom ck 🙂

frisk
F
risken har nu testat Finland, Sverige och Danmark inom loppet av en dryg månad. Nu blir det nog lite vila från ringspringandet ett tag så han får smälta det här. 

freya
Syrran Freya 🙂

Sen var det Yamas och Yrsas tur, syskonen skötte sig strålande, vann båda två sin klass med ck 🙂 Därefter var det Jackpots tur och han som brukar skämma bort oss med idel vinster fick denna dag nöja sig med en andra plats i championklassen. Han lyckades dock bjuda matten på en flygresa i stället så att hela hallen höll andan. Ja om man undantar oss som var närmast som mest skrattade. Lisa hälsar att hon landade mjukt och inte gjorde sig illa och dessutom att det var mitt fel eftersom Jackpot hade lite väl hög förväntan på att få sitt utlovade grisöra 😉 Som ”straff” fick jag springa med Potten i bästa hanklassen sedan.

16196826_10206500925080970_492546670_o
Yrsa gjorde debut utomlands och skötte sig med den äran! Två * klassvinst med ck och avtackad som 5:e bästa tik båda dagarna.

I tikringen var det dags för Flisan och Emmy, mor och dotter som brukar följa varandra, i championklassen. Det gick alldeles lysande med vinst för Flisan och en tredje plats för Emmy.

Ja och så här blev det då resultatmässigt

Bästa hanklassen:

  1. Senettas Columbo, BIR
  2. Bernerdalens Jackpot
  3. Kronblommas Yamas, cert 🙂
  4. Kjaer´s Dancing With Charlie, r-cert

Bästa tikklassen:

  1. Tjofselinas Alisa, cert och championat 😀 😀
  2. Amazing tiklo´s Balu Magic
  3. Bernervillans Erina Emmy, r-cert
  4. Kristianslyst Becca

Ja det var ju så jäkla skoj och härligt att Flisan fick ta det där danska certet nu. Hon har ju varit med till Danmark ett antal gånger men haft lite stolpe ut vid några tillfällen men nu var det hennes tur 🙂 Ja och så har ju Yamas då ett cert som ligger och vilar tills han har passerat två år och kan börja jaga sista svenska certet för att få championat i bägge länderna.

16265848_1346961291990816_2652505361785903391_n
Anne och allas våran Flisan 🙂

Vi passade på att fota lite hundar innan vi packade in oss i bilarna igen och rullade tillbaka mot hotellet, eller ja först shoppade vi lite drickbart 😉 Vi gick sedan en runda med hundarna så att de och vi fick lite luft, det var rejält varmt i hallen denna dag och svetten rann på oss tvåbenta när vi sprang med hundarna. Nöjda och rastade hundar slängde sig sedan på golvet och sov sött medan vi tvåbenta korkade upp bubblor och skålade för alla våra fantastiska hundar ❤

Vid sju hade våra danska vänner bokat bord på en restaurang tvärs över vägen så vi gav oss av och mötte upp dem. Det blev en herrans massa skratt och tämligen högljutt, faktiskt så högljutt att de andra två sällskapen som var i samma rum som oss lämnade… Lite pinsamt så klart men skoj hade vi 🙂 God mat fick vi också.

16265220_10206499689170073_3319227771571492258_nVärdelösa mobilkamera, jag måste verkligen skaffa mig en ny! Men glada och nöjda är sällskapet i alla fall 🙂

Efter middagen fick hundarna komma ut en sväng igen och sedan avslutade vi dagen på rummet med mera bubblor tillsammans med Christina och Fie.

Natten till söndagen sov jag betydligt bättre. Lisa däremot hörde fyrverkerier? Men själv sov jag som sagt sött. Söndagen började med sedvanlig rastning och fix av oss själva samt packning eftersom vi skulle hem efter utställningen och alltså skulle checka ut. Mitt i allt det kom jag på att Lisa skulle ha trimmat till mig lite så Pia fick rota fram en sax och så blev det trimning av mitt risiga hår, skönt att få det gjort. Till frukost fanns det sedan snaps på plats och ordningen var återställd på Villa Gulle 😉

16265677_10206499689330077_2663851747957676506_nEn liten skål till frukost? 

Nåja sedan lastade vi ut allt i bilarna och rullade till utställningshallen igen. Hundarna rastades och sedan fick de fönas igen men ganska snart var det så dags att börja i ringarna. Färre hundar denna dag och det var ju bra när man har en lång resa hem.

Frisken var först ut och dagens domaren var inte förtjust i honom och gav ett VG. Det i sig har jag inga problem med men jag håller då inte med om allt i kritiken. Det var dock bara tre av åtta som fick excellent så Frisken fick vara med i konkurrensen ändå och eftersom han tydligen var bäst av de som fick VG så blev det återigen en fjärde plats. Syrran Freya gjorde samma lika, dock med excellent 🙂

Yamas och Yrsas klasser krockade så jag visade Yrsa denna dag. Hon skötte sig fint även med mig och vann klassen även denna dag med ck, så gjorde även Yamasen. Jackpot var denna dag tillbaka i de vanliga rullarna och vann championklassen och så var det då dags för championtikarna. Denna dag höll vi ju på Emmy eftersom Flisan redan gjort sitt dagen innan 😉

Ja och Emmy och Fie skötte sig strålande tillsammans och vann klassen med mamma Flisan tätt i hälarna på en andra plats, kunde ju inte bli bättre!  Ja och så här blev söndagens resultat:

Bästa hanklassen:

  1. Bernerdalens Jackpot, klubbchampion, BIR
  2. Senettas Columbo
  3. Harthins Magic Mojo
  4. Lady Xieras Pepsi, cert

Bästa tikklassen

  1. Bernervillans Erina Emmy, cert, championat, BIM 🙂
  2. Tjofselinas Alisa
  3. Werner Wix Xtra Special, r- cert
  4. Banehavens Fillis Filura

16251061_10206501404332951_1134258033_o
En trevlig syn tycker vi svenskar 🙂

16231430_10206501196207748_601762530_o
Bernervillans Erina Emmy, nybliven dansk champion 🙂 
Friskens fina mamma

Jamen det blev ju hur bra som helst det här 🙂 Vilka fantastiskt vackra och framför allt snälla hundar vi har som glatt hänger med på deras mattars alla infall. Åker land och riken runt, finner sig i att få nya kompisar i alla tänkbara konstellationer, snällt väntar på sin tur, med viftande svansar accepterar vilken handler som än tar dem i snöret och bara tycker att det är skojigt att få vara med ❤

Innan vi åkte hemåt var vi ju faktiskt tvungna att ta en riktig skrytbild med alla rosetter från helgen med hundarna 😉

16325802_10206507966737007_1352629830_o
Skryt 😉
Alldeles hysteriskt mycket rosetter fick vi med oss hem, alla syns inte ens där bakom hundarna! Men så placerade sig ju faktiskt alla sju hundar sig i sina klasser båda dagarna.
Lite roligt att alla är släkt! I bilen sitter Flisan och Jackpot som tillsammans har skapat Emmy som sitter som andra från vänster. Bredvid Emmy sitter hennes barn Frisken och Freya och från höger sitter Yamas och Yrsa som ju båda har Jackpot som pappa 🙂

Ja sedan rullade bilarna hemåt. Något stopp för att rasta hundar och för att äta själva men annars rullade milen på. I Norrköping lastade vi om bilarna och vinkade hejdå och så var denna resa slut.

Dags att göra nya planer med andra ord 😉

Längre tid

Efter en helg helt i min smak så blev det så vardag igen. Hundarna har ju under helgen fått rejält med motion och måndagar betyder sim så någon längre runda på eftermiddagen blev det inte. Passade bra då jag kände mig lite hängig. Stel i ryggen och lite ont i skallen, blä. Det blev en stund slappande i soffan innan det var dags att åka mot Norsholm, lite tidigare i dag än vanligt.

Trots att hundarna gått hårt i helgen så var min plan att låta dem simma på ordentligt i dag. Odden fick börja och han fick simma 10+10 minuter. Nu börjar vi komma upp i sådana tider så att träningen verkligen ger resultat 🙂 Lite jobbigt på slutet tyckte Odden att det var, det syns direkt då han börjar ”kränga” med fronten vilket han ju helst ska låta bli att göra. Det märks i alla fall att simmet fungerar bättre och bättre för Odden och det känns bra eftersom det är en skonsam träningsform för lederna. Efter att Odden simmat klart fick Henrik ta hand om honom och eftersom Odden har luktat surt i pälsen ett tag nu så fick det bli en rejäl schamponering av honom och en ordentlig föning. Nu luktar han mums igen ❤

Medan Henrik tog hand om Odden var det Friskens tur att simma. Han fick också lite utökad tid i dag och simmade 5+5+5 minuter. Han har fortfarande inte den bästa tekniken i vattnet men jag tror att det beror på att bassängen är lite kort för mina stora hundar. Det ska bli intressant att se hur Frisken beter sig i sjön i sommar? Simmet tar i alla fall för när jag sedan fönade honom så satt han och sov och var så trött så trött, lilla plutten.

Medan jag fixade med Frisken, som ju ska på utställning i Danmark i helgen därav att jag fönade, så fick Kilo simma med Henrik som påhejare. 20 minuter blev lagom för honom i dag, vi hade tur och hade ingen efter oss den här veckan heller.

frisken-simmar
Frisken i spat för några veckor sedan.

Sennenträff och fler sjöar

Alltså jag vill lägga in en protest mot att helgerna är på tok för korta och att jag inte hinner bli färdig med dem! Söndag kväll och i morgon är det vardag och jobb igen, det har jag faktiskt inte riktigt tid med 😉

Frågar ni mina hundar så har i alla fall den här helgen varit helt till belåtenhet. I dag började vi med att ta det ganska lugnt men vid nio gav vi oss av ut i skogen och gick en runda. Härligt väder med klarblå himmel, sol och några minusgrader 🙂 Väl hemma igen och så var det bara att börja plocka i ordning inför dagens sennenträff. Choklad skulle kokas, ketchup och senap stoppas ner och naturligtvis även korv. Henrik fixade lite ved och jag kom ihåg att stoppa med kameran också. Strax före halv elva åkte vi hemifrån och jag sa att
.”Det kommer nog inte så många i dag”

Jag hade glädjande nog helt fel 😀

Bil efter bil rullade in på parkeringen där vi möttes upp och skojigt nog så var det även med rätt många yngre, nästa generation hundentusiaster liksom 🙂 Strax efter elva var alla på plats och vi började rulla mot dagens träffplats som då ligger ungefär 1,5 mil från Finspång. Halt som tusan på vägen ut på de små grusvägarna men det var det så klart värt när man väl är framme. Vindskyddet vid Västjuten är en toppen plats och i det härliga vädret är det en ren njutning att vara där.

Men vi började så klart med att promenera. 5,5 km på grusvägar, först utmed sjön och sedan inne i skogen och hundarna var lite småtokiga allihop tror jag bestämt. De har i alla fall lätt gått det dubbla mot vad vi tvåbenta gjorde! Dagens träff drog 23 berner och 1 liten dvärgschnauzer 🙂

4
P
romenad på lite hala grusvägar. De med icebugs hade det lättare än övriga.

10
Efter promenad blev det så klart fika vid vindskyddet 🙂 Ja och så klart en brasa så att vi kunde grilla korv.

9
Fullt runt grillen 😉

6En del njuter mer än andra 😉 Texas passar på att få lite kli på magen också.

Ja och så var vi ju då vid en av Finspångs många sjöar och flera av bilderna här ovan kan ju räknas som godkänt besök men här kommer en till för att verkligen visa upp sjön.

14
Västjuten, sjö nr 7.

Henrik och jag var sist i väg från träffen så klart och vi passade på att ”ta” några sjöar till när vi nu ändå var ute och åkte. Första stoppet blev vid Hemsjön som ligger bara någon km från Västjuten.

hemsjon
Hundarna var trötta och fick ligga kvar i bilen så Henrik fick posera vid Hemsjön i stället 😉 Hemsjön är sjö nr 8.

Nästa sjö hittade vi vid den gamla Finspångsrundan i den här trakten. Den som vi gick de första åren som jag var med på träffar. Här ligger två sjöar utmed sista sträckan av den promenaden så vi tog båda dessa. Först Grässjön och sedan Gräsjögölen.

grasjon
Kilo var tillräckligt pigg för att orka ut ur bilen och posera lite för sin matte vid Grässjön som är sjö nr 9.

grassjogolen
Några hundar meter längre bort fick dock Henrik kliva ut och posera igen. Här vid Grässjögölen som var en liten göl verkligen och som var kantad av skvattram. Det var nog tur att det var fruset för annars vet i tusan om vi kommit så nära sjön som vi nu gjorde. Grässjögölen är sjö nr 10.

Efter detta åkte vi hemåt, även om vi passerade ett helt gäng med andra sjöar. Hemma slog hundarna ihop och sov gott i två timmar innan de fick sin kvällsmat. Även Odden åt med god aptit, det är jobbigt att uppvakta brudar hälsar han 😉

Strax efteråt kom Pia och vinthundarna ut till oss. Pias son skulle hämta sin bil som Henrik kollat lite på och då passade vi på att ta en tur med hundarna också. Fast Frisken fick faktiskt stanna hemma. Jag hade vid det här laget gått nästan 11 km och mer än så behöver han ju faktiskt inte och dessutom lär ju han ha gått mer än mig. Odden och Kilo däremot fick på sig varsin reflexväst och så gav vi oss av. 4 km till fick det bli och det märktes faktiskt på mina grabbar att de var lite trötta för de sprang inte i förväg på samma sätt som det brukar. Odden fick dessutom i sig ytterligare 1,5 dl foder under promenaden utöver det han skulle ha i skålen så han var verkligen hungrig, det är bra!

När vi vinkat hejdå till våra vinthundsvänner så fick grabbarna varsitt grisöra och med det avslutade de den här helgen, trötta, mätta och nöjda ❤

 

Finspångs sjöar, del två

Om gårdagen var en rätt dålig dag så är denna dag betydligt trevligare.

Först och främst fick jag sova lite bättre och framför allt utan huvudvärk. När jag sedan väl gick upp hade jag lite energi och fick en hel del gjort här hemma innan jag efter frukosten kände att det var dags att ge sig ut med hundarna.

Min plan på att besöka alla Finspångs sjöar under 2017 har ju inte direkt rört sig framåt sedan nyårdagen men i dag var det dags att göra något åt det. Eftersom jag skulle ut och gå här hemma så hängde jag kameran över axeln och bestämde mig för att en tur runt Yttersjön skulle bli bra. Sagt och gjort vi gick i väg och vid Yttersjön blev det då fotografering. Jag ser ju sjön varje dag eftersom man måste passera den när man åker ner till Finspång men nu var ju kriteriet för att att det skulle räknas som ett besök vid sjön att det blev en bild så inte fören i dag blev det check på Yttersjön.

yttersjon
Yttersjön med Sörgård där på andra sidan, sjö nr 2.

yttersjon-frisken
Frisken vid den något anfrätta bryggan vid Yttersjön.

När det var fotat färdigt så knallade vi vidare och planen var som sagt att gå runt Yttersjön. Men så fick jag för mig att det borde gå att ta sig över till andra sidan och i stället gå mot vägen runt Bysjön. Sagt och gjort vi knallade ut på en äng för att bryta ny mark. Hundarna tyckte att det var en strålande idé och skuttade glatt i förväg för att nosa på alla spännande nya dofter som nu dök upp. Hur det nu var så gick det väl så där att hitta stigen som jag visste skulle finnas, det dök nämligen upp en ganska bred bäck som vi inte kunde komma över utan att bli blöta. Men problem är till för att lösas så vi fick helt enkelt gå en liten omväg och plötsligt fanns det till och med en liten bro att ta över bäcken? Efter en smärre bergsbestigning också så var vi framme vid stigen och kunde följa den för att komma tillbaka till Ramstorpsvägen.

frisk-pa-sten
Spännande med nya ställen hälsar Frisken.

När vi kom tillbaka till byn tänkte jag att jag lika gärna kunde gå ner och ta en bild vid Bysjön också så kunde vi pricka av ytterligare en sjö 😉

bysjon
K
ilo fick posera ute på bryggan vid Bysjön, sjö nr 3. 

Det blev nästan en mil i benen och lite över två timmar ute, härligt. Då var vi värda att gå hem och vila lite. Det blev lite skidor på tvn medan hundarna snarkade en stund innan jag kom på att vi kanske skulle göra en liten utflykt? Vi har ett behov av en ny fjärrkontroll eftersom Frisken knaprade sönder vår gamla och om jag nu ändå skulle ut och åka kunde jag ju passa på att ”ta” några sjöar till.

Sagt och gjort, hundarna fick hoppa in bak i bussen och så åkte vi i väg. Vid Vistinge tog jag av och sedan åkte vi mot Rist för att kunna ta två stora sjöar som ligger precis vid vägen och alltså är lättillgängliga. Första stoppet blev vid sjön Käxten.

kaxten
Käxten, sjö nr 4.

odden-kaxten
Odden fick hänga med ut och fota vid Käxten. Det syns inte på bilden men det sitter folk och pimplar på sjön så isen måste ju ha varit skapligt tjock.

Sen behövde vi bara åka vidare en liten bit så hamnade vi vid sjön Risten. Halva sjön ligger visserligen i Norrköpings kommun men den andra halvan hör till Finspång.

risten-med-kilo
Kilo fick kliva ut på Risten för att föreviga sjö nr 5.

Efter dessa två sjöar stannade vi vid Bergkulla för att promenera lite. Vi hade ju redan varit ut på en långtur så vi nöjde oss med 2,5 km slingan. Hundarna tyckte att matte hade idel bra idéer denna dag och var mycket nöjda över att få snosa runt i en ny skog, vi har ju bara varit där en gång tidigare och då gick vi 5 km slingan. Det är jättefin skog att gå i vid Bergkulla och om bara vädret varit lite trevligare skulle man kunna ta riktigt mysiga bilder där i skogen. Nu fick vi nöja oss med lite slätstrukna bilder.

bergkulla-skog
Full fart i skogen 🙂

Efter att hundarna hade fått nog så rullade vi vidare till Media Markt där jag köpte en ny fjärrkontroll lite snabbt. Kamera- och objektivavdelningen gick jag raskt förbi, det tenderar att bli dyrt om man stannar där nämligen 😉 Vi vände sedan hemåt när jag fick den briljanta idén att även stanna vid Glan.

Glan är den största sjön vi har i kommunen men det är bara en bit av den som faktist ligger innanför kommungränsen. Inte desto mindre ska ju den också prickas av. Jag fick för mig att det kanske fortfarande gick att åka ner vid Tingsbrötebadet där jag badade med mina föräldrar när jag var liten och det visade sig ju vara helt rätt. Vi hann med en snabb fotosession innan det blev för mörkt ute.

glan-alla-tre
Grabbarna vid Glan, sjö nr 6.

Det är så lite vatten i sjöarna efter sommarens torka så den lilla stranden som brukar vara vid badplatsen var väldigt mycket större än den normalt är vilket passade extra bra att fota vid, i bland ska man ha tur. När jag höll på att fota så började hundarna lyssna på röster bakom vassdungen och det visade sig vara en familj som kom glidande på långfärdsskridskor, det såg väldigt härligt ut.

spring-vid-glan
Efter att man suttit still och poserat gäller det att raskt komma fram till matte så att man kan få en godbit 😉

mussla-vid-glan
Sandstrand och mussla, känns inte som januari direkt.

Nåja efter denna sjö var avprickad så fick det räcka för i dag, det blev helt enkelt för mörkt ute. Men vi hade fått ihop 14 km så det blev ju en trevlig lördag på alla sätt och vis.

I morgon ska vi pricka av några fler sjöar om inte annat för att vi ska ha sennenträff vid sjön  Västjuten 🙂 Hur vi ska hinna få till 368 sjöar är ännu ett frågetecken och det största frågetecknet är om vi överhuvudtaget hittar alla 368 st?! Men vi testar så får vi se helt enkelt.

Värdelös start på dagen

Skitdag! När man vaknar mitt i natten av att man har huvudvärk så har dagen ingen vidare goda förutsättningar. Men det var bara att gilla läget när klockan sedan ringde på morgonkvisten och ge sig av till jobbet efter de vanliga morgonbestyren.

I bland får jag frågan vad jag gör på jobbet? I dag har jag styrt med fakturor typ hela dagen, ja när jag inte skrev anställningsbeslut, kontrollerade inlagda uppgifter i lönesystemet, rättat och lagt till nya schemauppgifter, ringt CSN, ändrat i elevregistret osv 😉 Huvudet var inte med mig i dag men det skiter ju jobbet i så det var bara att gilla läget och till slut var klockan slagen och inkorgen i fakturasystemet var äntligen tom, dags att gå hem!

En kort runda med hundarna så att de fick rasta sig och sedan slängde jag mig i soffan och lyssnade på min bok. När Henrik också hade kommit hem fick vi besök. Pia kom med sina vinthundar och sin son som hade med sig sin bil som Henrik ska titta på. Det blev en runda med hundarna tillsammans innan de åkte hemåt. Nu tänker jag ta en tidigt kväll och i morgon ska jag sova utan att någon jäkla klocka ilsket skriker på mig att gå upp, så det så. Att jag sedan troligen kommer vakna lika tidigt ändå är en helt annan sak, att slippa vakna till ljudet av klockan är det som betyder något.

svartvit-kilo
I morgon hoppas vi på lite mer färg i tillvaron.

Återbesök

I dag var det dags att besöka kiropraktorn Eva igen. Eftersom jag tagit hela förmiddagen ledigt så började vi med en längre runda i skogen, visserligen kolsvart ute men ändå skönt. På Norsholm sedan började jag med att vara med på Stinas återbesök, intressant att se vad som hänt sedan sist och hur Eva hittade sådant som fanns kvar. Det var kanske inte helt praktiskt att Stina var där först dock eftersom hon löper, mina grabbar som skulle in efteråt tyckte att dammsugning av golvet var betydligt mer intressant än att fokusera på vad vi faktiskt höll på med 😉

I dag hade jag två tider bokade, en åt Frisk och en åt Kilo. Frisken fick börja och på honom var det bara så att jag tyckte det kunde vara bra att ha en genomgång för att se om det finns något som vi behöver jobba med? Lite stämma i bäcken med andra ord. Frisken hade förvisso inte tid att ta någon större notis om Eva, det luktade ju så fruktansvärt gott på golvet… Men han var tämligen samarbetsvillig i alla fall.

Som vanligt började Eva med att titta på rörelser, fram och tillbaka samt på böjt spår. Hon såg inga konstigheter och domarens kommentar i lördags om att Frisken vrider ut tassarna bak fnös hon bara åt 😉 Sen gick vi in för att klämma och känna. Hela Frisken gicks igenom men allt kändes bra. Mjuk och spänstig, inga knäppningar eller andra konstigheter i lederna. Frisken fick testa att stå på en stor peanutball vilket var lite läbbigt men något han snabbt vande sig vid. Eva tyckte att han hade bra stabilitet och att han belastade alla fyra benen lika mycket.  Sedan fick han stå på matta och bli genomgången där också med samma resultat. Skönt så klart och jag hade väl inte förväntat mig något annat. Det enda som Eva kunde hitta var att triceps muskeln på vänster sidan var en aning mer spänd så den behandlade vi med laser eftersom det var gott om tid kvar. Vi fortsätter i övrigt som vi har gjort och försöker att bygga lite mer muskler inför kommande röntgen helt enkelt.

Sen var det dags för Kilo och om Frisken tyckte att det var spännande med ett golv som luktade löptik så var Kilo sju resor värre… Nåja för Kilos del var det ju ett återbesök. För tremånader sedan behandlade ju Eva honom med ledmobilisering i höger bäckenled, höger höftböjare och mellan 3-4 ländkotan. I dag höll hon med mig om att Kilo rör sig med betydligt bättre påskjut än sist och att han är mer liksidig 🙂 Men hon höll även med mig om att han borde kunna ta ut steget ännu bättre bak, det verkar som om jag faktiskt börjar lära mig lite jag med om rörelser, jag tycker annars att det är svårt. Vi fortsatte, efter att ha tittat på rörelserna, inne där även Kilo fick testa att stå på peanutballen men helt ärligt så var den lite för liten för honom 😉 Han höll liksom på att glida av så vi fick fortsätta på mattan i stället. Inga konstigheter med hur Kilo belastar benen i stående och han har en skapligt bra stabilitet också. Pendelrörelsen som vi testade var dock lite lite spänd så den ska vi jobba vidare med. Sen gick Eva igenom Kilo och även om hon inte hittade några direkta låsningar så valde hon ändå att behandla höger bäcken igen (efter att ha mjukat upp musklerna med laser) för att se till att det inte kommer tillbaka där igen. Även ländryggen behandlades i förebyggande. Kilo var dock helt oberörd av ledmobiliseringen vilket han inte var sist så det visar ju att han inte har några stora bekymmer kvar, skönt!

Sist gick vi igenom lite övningar som vi kan pyssla med hemma för att fortsätta att hålla hundarna i bra form 🙂 Sen bar det av hemåt för att lämna hundarna och kasta i mig lite lunch innan det var dags för en halv dag med jobb.

Efter jobbet tog jag med mig alla hundarna på en runda i skitvädret. Blåst och snö som var som vassa pilar, hu. Eftersom Kilo ju var behandlad så fick en kortare 3 km runda räcka denna kväll. För de andra två var det ju dock inte riktigt nog men i dag hade jag planerat in löpbandsträning vilket ju passade fint i ruskvädret 🙂

Odden fick börja och i dag testade vi att höja bandet i framkant så att det blev lite uppförslut för första gången. Odden fick sedan skritta på 7+7 minuter och han rör sig fint 🙂 Frisken ville gärna vara med redan när Odden körde eftersom han är så godisfixerad så när det sedan var hans tur så skuttade han glatt upp på bandet och väntade på godisregnet. Han fick också gå i uppförslut i dag och 7+5 minuter för hans del.

15977454_10206415542306454_2030639520928310431_n
Taskig mobilbild på Odden på löpbandet.
Observera att han sätter i högerframben helt rakt i skritten 🙂 Detta jäkla högra fram som vi gjort på mycket med, så skönt att se det användas korrekt. I trav fladdrar det rätt bra i Oddens front 😉 och det kommer vi nog inte kunna jobba bort helt, men vi kan förhoppningsvis stärka upp honom och göra det bättre.

 

Vardagsmåndag igen

Gahh så trött jag var i morse. Och inte blev jag piggare av vädret ute, plusgrader och slask, hu. Nåja upp kom jag ju tillslut, ut med hundarna kom jag också och till slut hamnade jag på jobbet. Till slut kom jag ju även därifrån 😉

Jag var fortfarande gräsligt trött, vaknade liksom inte till någon gång under dagen? Men efter att ha gett hundarna kvällsmat, där Odden kors i taket åt upp allt utan några tveksamheter, tog vi oss i alla fall ut en sväng. Mörkt, skitigt och äckligt ute men ut kom vi i alla fall. Måndag betyder dock en kortare runda än normalt eftersom det är sim på kvällen.

Ja för efter att hundarna fått torka till lite så var det så dags att ge sig av till simmet. I dag fick Frisken börja vilket gör Odden lite nojig, ska eller ska han inte simma liksom 😉 Nåja han fick vänta på sin tur och Frisken fick lite utökad tid i dag med. 5+5+4 minuter och pust det var lite jobbigt hälsar Frisken. Han var duktig i alla fall och när han hittar tekniken så blir det jättebra.

Sen var det då Oddens tur och han fick inte utökad tid i dag men ett annat upplägg. Jag prövar mig ju fram och ser vad som funkar och känns bäst. I dag blev det 10+8 minuter, förra veckan körde vi ju 6*3 minuter. Odden simmade faktiskt bättre än jag förväntat mig även om jag såg på honom att de längre passen blir lite jobbigare.

Sist var det som vanligt dags för Kilo och han fick simma 20 minuter, det var nämligen ingen efter oss så Kilo fick simma på trots att vi blev lite sena då i stället.

Att gå på band

Vilket fantastiskt vinterväder!! Strålande sol, 15 cm snö och 10 minusgrader. Synd bara att man måste jobba då…

Jag sov dåligt i natt. Grannens ena hund sprang bort i går och vad jag vet så har den inte hittats. Den är liten och korthårig och det är som sagt vinter, jag får rejält ont i magen av att bara tänka på det…. Vi var ute och letade i går kväll. Jag hade egentligen planerat in en kortare tur och att hundarna sedan skulle skritträna på löpbandet men nu blev det i stället en ganska lång tur och rejält med pulsande i snön, och det är ju en form av träning det med så klart. Till slut fick vi dock ge upp, hur mycket hjärtat än ville stanna kvar och leta vidare.

I dag har det dock blivit träning på band, Odden hade nämligen en tid i Norsholm. Han känns och ser fin ut just nu om än lite för mager för att jag ska vara helt nöjd. Han har dock börjat äta lite bättre och jag får i honom hela matgivan nu, om än med lite trugande i bland så han ska nog lägga på sig snart. Ja och efter sedvanlig kläm, känn, dra så var det då dags för att traska. Odden fick i dag gå med lite lägre vatten och ett lite längre pass och det fixade han fint. Bortsätt från sitt vanliga trams i början så traskade han sedan på ordentligt och just nu rör han sig förbaskat trevligt rent ut sagt.

Det är svårt att förklara känslan av att se den här hunden som ju faktiskt genomgått 4 stycken ledoperationer, traska på med rejält övertramp och med både takt och spänst, lycka och glädje räcker inte riktigt till för att rättvist beskriva det. Det känns i alla fall rätt ofattbart att vi kommit så här långt? Eller egentligen känns det mer overkligt att det faktiskt var vi som gick igenom alla dessa timmar, dagar och veckor med begränsningar, det verkar på ett sätt som så oerhört länge sedan.

Undertiden som jag och Odden var i Norsholm fick Kilo och Frisken deras vanliga lunchrunda tillsammans med Tommy så alla tre var nöjda med att få gå in i huset och vila lite medan jag åkte tillbaka till jobbet några timmar till.

Efter jobbet tog vi det lugnt en liten stund innan jag pälsade på mig kläder och klädde grabbarna i reflexvästar och gav oss ut. 4 dl foder fick hänga med i fickan också eftersom bästa sättet att få Odden att äta är att ge honom mat under promenader…. ja och alla 4 dl tog raskt slut där i skogen eftersom Odden då äter med god aptit och går och puffar på fickan för att få en näve till och en till och en till. Odd var namnet ja 😉

Vi tog däremot inte någon lång promenad i dag eftersom Odden ju redan fått ett träningspass i träsken och inte skulle ha så mycket mer i dag. Frisken höll däremot på att skrämma livet ur mig när vi var nästan hemma då han började halta och inte ville använda höger framben. Det visade sig dock vara en rejäl isklump mellan trampdynorna så hältan var lättbotad som tur var!

Under kvällen så har även Kilo och Frisk fått sig ett pass på bandet. Frisken fick börja och i dag hittade han tekniken mycket snabbare 🙂 5+5 minuter blev det för hans del och han var duktig.  Sen var det Kilos tur och han fick gå 6+7 minuter. Frisken tyckte att det var orättvist att Kilo fick lite godis och försökte gå upp på bandet han också… Det var så klart en dålig idé så jag fick raskt hejda honom 😉 Kilo är rolig för han går verkligen och viftar på svansen nästan hela tiden. I dag gick han riktigt bra och jag tyckte att han såg ganska liksidig ut, det ska bli spännande att se vad kiropraktorn säger nästa vecka när vi ska på återbesök? Det är dock skillnad på Kilo och de andra två, det syns ganska tydligt tycker jag att Kilo är mycket mindre vinklad bak än de andra när det kommer till hur mycket han trampar över och sträcker ut. Men nu ska vi ju jobba på att han ska kunna sträcka ut bättre, för säga vad men vill, att gå på band har sina fördelar även om vi gillar skogen bäst!

kudde
Grabben som gillar kuddar 😉
Nöjd och tillfreds med dagen, älskar att se hundarna på det sättet.

Respektera naturen

Som sagt jag är inne i en ”längta ut” period och har ju upptäckt att NRK är en guldgruva för att se filmer/reportage och serier om frilufsliv. Tror jag får emigrera till Norge, för vi i Sverige har väl typ inget friluftslivsprogram på SVT 😦 NRK har i alla fall en jäkla massa och som en trevlig bieffekt av att jag nu bara tittar på norsktv så lär jag mig ju också lite bättre norska. Eller ja, jag lär mig att förstå norska, prata ordentlig norska lär jag nog aldrig göra.

Jag hittade ett mycket intressant program om Trolltunga nu sist. Inget glamoröst program om hur vackert det är utan ett program om alla räddningsaktioner som Röda Korset i Odda får utföra för att folk inte är påläsa om vad de egentligen ger sig in på.

Är du sugen på att göra turen till Trolltunga? se gärna den här filmen då.

https://tv.nrk.no/serie/brennpunkt/MDDP11001716/23-11-2016

Det är konstigt kan jag tycka att folk inte har mer respekt för naturen? På flera sätt dessutom. Det är fullständigt obegripligt hur folk kan kasta så mycket skräp ute i naturen? Det du tar med dig ut tar du också med dig hem, hur svårt ska det vara liksom? Och puckon som lämnar tält, sovsäckar och liggunderlag dessutom, men alltså snälla människor ni ska inte lämna ert hem om ni inte begriper att det är korkat att lämna kvar sådant och att någon annan faktiskt måste städa bort det åt er.

Sen är det ju spännande att folk ens vill utstätta sig för att vandra till tex Trolltunga i jeans, eller klackskor, eller med en plastpåse i handen?! Även om jag gillar att vara ute i naturen och det då och då krävs både svett, blåsor och rejält ont i kroppen för att få uppleva det så försöker jag ju ändå att göra det så bekvämt för mig som jag kan. Att gå med klackskor upp till Trolltunga måste i min värld räknas som mer eller mindre tortyr.

Enligt filmen ovan så var antalet besök på Trolltunga 2014 ca 40000, 2016 hade det ökat till 90000! Jag gissar att Preikestolen och Kjeragbolten har haft en liknande utveckling och känner mig lite fundersam över hur det ska bli nu i år när jag själv planerar att ta mig till dessa två ställen?

tillsammans framför tungan
Ensam i fjällen? Nja inte om du vill se de ”vanliga” ställena.

Nu kanske någon tror att jag inte rekommenderar andra att gå till Trolltunga. Så är inte alls fallet! Men jag tycker att det är konstigt att folk inte gör någon form av efterforskning mer än tittar på lite vackra bilder när de ska ut på en sådan här tur? Det finns absolut information att hitta både i textformat och videosnuttar på youtube och liknande.

Längtar ut

Just den här tiden på året, när det liksom vänder men ändå är åt hel*ete för mörkt ändå då längtar jag ut något alldeles vansinnig. Alltså jag längtar ut i skogen, ut på fjället, ut i skärgården, ja vad som helst som låter mig få njuta av naturen. Att knalla ut i skogen här hemma, som dessvärre snart är helt väck 😦 , med pannlampan på kvällarna med hundarna är liksom inte tillräckligt.

Jag formligen plöjer sidor om vandring på nätet och kan sitta och titta på lantmäteriets kartor i timmar och drömma mig bort. Jag vet inte om det blir bättre eller sämre egentligen att göra så men det är oavsett i alla fall jäkligt svårt att låta bli. Har ni sett något av Lars Monsen? Norrmanen som norsk tv gör ett gäng reportage om mellan varven. Nu i höstas sändes säsong två av ”Monsen på villspor” och det har jag missat?! Nåja NRK har ju play funktion och det fungerar även för oss i Sverige så nu tittar jag i fatt 🙂 Till och med Henrik tycker faktiskt att det här programmet är rätt skoj.

ryggen
Jag längtar ut och jag vill slippa mörkret!

Annars började jag ju jobba i dag igen efter julledigheten. Det gick väl rätt bra men fy så trött jag var när jag kom hem. Inte blir man piggare av att höra skördarna komma närmre och närmre vår tomtgräns heller. Alltså fy så tråkigt det är när de förstör fin skog. Jo jag begriper att det har med pengar att göra men tycker ändå att det är förjäkligt att man kan få förstöra så mycket för så lång tid  framöver 😦 Orkade inte se våra förstörda stigar i dag så det fick bli en tur över Björksätterhagarna i stället. Hundarna var dock inte det minsta trötta utan var snarare överdrivet pigga.

När vi kom hem skulle de bara få vila en stund och sedan få lite tidigare kvällsmat eftersom det var dags för sim på kvällen. Men jag fick ett meddelande om att vi kunde komma in en timme tidigare till simmet i dag så då fick hundarna faktiskt hoppa över kvällsmaten tills vi kom hem från simmet. Frisken ringde genast en stödgrupp och försökte anmäla mig för tortyr 😉

Eftersom vi både kom in tidigare och dessutom inte hade någon efter oss i dag så passade vi på att låta alla tre hundar simma ordentligt. Både Odden och Frisken ökar ju sin simtid varje vecka just nu och då får Kilo stå tillbaka och simma kortare tid, men i dag behövde vi alltså inte gör så.

Odden och Frisken fick simma omlott i dag. Odden började och medan han vilade fick alltså Frisken simma. För Odden blev det 6+4½+7½ i dag, alltså en ökning med två minuter men i stället blev det uppdelat på tre pass. Det är lätt att Odden börjar veva med frambenen om han blir för trött så jag måste hela tiden försöka hitta balansen för att utveckla och utmana honom och samtidigt inte driva det för långt.  Att det blev ett kortare pass i mitten var inte planerat, men ena bandet i flytvästen gick upp så därför blev det då 😉

Frisken fick som sagt simma omlott med Odden och han fick simma 4½+4+4 i dag och alltså utöka tiden han med. Det märks att han är mer bekväm i vattnet nu för han både orkar mer när han lägger fokus på att simma i stället för att plaska och han simmar med stora lugna tag nu 🙂 Efteråt fick han även bli schamponerad eftersom han ska med till Göteborg i helgen så nu är det fixat och klart.

Medan jag schamponerad och sedan fönade Odden och Frisken fick Henrik simma Kilo. Kilo fick simma 15+10 minuter i kväll och med streamer i ca 15 minuter av tiden. Han skötte sig bra när Henrik faktiskt jagade på honom lite mer så att han använder hela kroppen när han simmar 😉

När vi kom hem efter simmet var det ÄÄÄÄNTLIGEN dags för kvällsmat och Frisken var nog på väg att dö flera gånger innan han fick stoppa ner näsan i skålen till slut.

Årets första dag, nya projekt :)

Ja så var 2017 här, välkommen säger jag 🙂

Vi har haft en lung nyårshelg här hemma. I går åt vi rysligt gott. Avacadoröra med räkor och mango till förrätt, rådjurssadel, potatisbakelser och västerbottensostsås till varmrätt och så citronmousse i kinderägg till efterrätt. Hundarna var trötta och nöjda efter sin långpromenad på eftermiddagen men fick komma ut och kissa vid halv nio och då var allt lugnt ute. Någon enstaka dov smäll långt bort men det var det ingen av dem som brydde sig om. Strax före tolv började det att smälla lite mer rejält på närmre håll och då blev Odden förbannad 😉 Ilsket blängde han på dörren och skällde uppmanande och undrade vad det var för någon jäkel som störde mitt i natten? De fick då ett varsitt grisöra alla tre och knaprade glatt en stund. När öronen var slut så smällde det fortfarande ute och Odden började boffa lite igen så jag kastade ut lite matkulor på golvet för att hundarna skulle ha något att koncentrera sig på i stället för att gå och lyssna. Det fungerade fint och när smällandet slutade så var hundarna nöjda med sin ”nattmacka” och gick lugnt och la sig igen. Vid ett fick de komma ut och kissa en sista sväng och då var det helt lugnt ute, skönt att bo på landet!

I dag har vi tillbringat så mycket tid vi kunnat ute i ljuset. Jag gick upp vid halv nio och hundarna fick frukost och sedan gick vi ut på en promenad. Det är makalöst grisigt och skitigt ute men, men. Tillbaka hemma käkade Henrik och jag frukost och sedan ville Henrik ut och gå?! Året bjuder på överraskningar direkt tydligen 😉 Grabbana och jag hängde så klart på även om det blev delvis samma väg som vi nyligen gått.

Hemma igen tyckte jag att vi skulle åka till Lillskiren och grilla korv. Henrik var på (korv var väl det magiska ordet där) så vi fixade matsäck och packade ryggsäcken och en påse ved för att sedan packa in oss i bussen. Först blev det dock en sväng till Finspång för just korv var det dåligt med hemma. Väl vid Lillskiren blir Henrik förvånad över att vi ska gå också och inte bara grilla korv? Jag vet verkligen inte riktigt hur han tänkte där men men. Vi parkerade vid ett annat ställe än vi brukar och roade oss dessutom med att gå åt motsatt håll mot vad vi brukar, festligt värre 😉 När vi gått ungefär halvvägs stannade vi och tände en brasa.

odden-vid-lillskrien
Odden vid Lillskiren.

Medan vi satt där och väntade på att det skulle bli grillbar glöd kläckte jag ur mig en hel massa skojiga saker som jag vill göra under året, Henrik var så där lagom imponerad, vi har inte riktigt samma uppfattning om vad som är skojigt att göra alla gånger 😉 En av mina ideér var i alla fall att vi borde besöka alla kommunens sjöar under det här året.

Finspångs kommun har nämligen 368 sjöar, dvs typ en om dagen. Nu skulle vi inte kunna besöka en sjö om dagen hela året av en massa olika anledningar men nog borde man kunna besöka alla sjöar under ett år, vissa dagar kan man ju enkelt besöka upp mot tio. Henrik hävdade då genast att vi ju sett ett flertal sjöar bara i dag och det har han ju i praktiken rätt i. Men alltså ska vi nu göra det här så måste det ju finnas någon form av kriterier för vad ett besök vid en sjö faktiskt är. Min tanke är då att vi ska ta en bild på varje sjö, då är besöket gjort. Jag behöver nog övertala Henrik lite till för att få med honom ombord på detta projekt men det ska nog gå.

Med andra ord, det här året kommer bloggen att fyllas med bilder från olika sjöar och här kommer det första (eller ja den första är ju faktiskt bilden här ovan men, men).

lillskiren
Lillskiren den 1:a januari 2017 när solen är på väg ner.

Nu ska vi slappa här hemma resten av dagen. Hundarna och jag har gått ca 12 km i dag och vi är nöjda över hur årets första dag har utvecklat sig, nu hoppas vi att resten av året fortsätter i samma stil 🙂