31:e december. Hej då 2016

Årets sista dag och det är ju alltid lite märkligt. För jag blir alltid lite tagen på sängen över att just nyår dyker upp så snart efter jul, borde ju rimligen lära mig…

När jag började försöka minnas något av år 2016 så var det inte mycket som dök upp till att börja med?! Ett riktigt mellan år verkar vi ha haft. Det bästa med året är utan tvekan att Frisken flyttade hit. Liten och efterlängtad och alldeles underbar på de flesta sätt. Att det har gått åt ett gäng skor får vi se som slarv från matten och hussens sida.

Frisk på språng
U
nderbar liten Frisk

I det stora hela har det nog varit ett bra år. Vi har inte förlorat någon riktigt nära och inga djur heller och vi har inte heller behövt operera någon… Däremot har flera av våra vänner förlorat både människor och hundar som de älskat och det är så klart oerhört ledsamt. Men vi har faktiskt kunnat återgå till ett relativt normalt liv utan att hela tiden behöva säga ”nej, stopp och sluta” hela tiden och det är oerhört skönt måste jag säga. Jag tänker så klart på Odden som numera lever och är som en frisk hund, sina trasiga ben till trots. Att han till och med har kunnat följa med på krävande fjällturer under året måste nog ses som ett smärre mirakel och ingen är tacksammare över det miraklet än jag!

I början av året var det ju dock tämligen strikt vila som gällde för Odden och i stället fick min alltid lika ivriga och pålitliga vandringspolare Kilo hänga med på diverse dagsturer. Många korta och några lite längre leder har vi utforskat tillsammans han och jag och många fler ska det förhoppningsvis bli under 2017.

på gång
Ut på tur. Här testade vi Östgötaleden runt Ågelsjön.

stig
I bland har vi haft sällskap, här släpade jag med mig ett gäng runt trakterna av Getåravinen.

puss
Vi har fikat och haft mysigt även om det bara varit Kilo och jag. Bjänleden.

solar
Och under våren började Odden få hänga med på de kortare lederna och då kunde vi verkligen passa på att njuta av att få vara ute i naturen 🙂 Dvardalaleden.

nästan framme
Övernattningstur tillsammans med Lisbeth och Örjan i maj. Första gången som Odden fick sova i tält. Sörmlandsleden vid Svartsjön.

3
Tillsammans med goda vänner vid Stendörrens naturreservat.

4
En härlig hösttur vid Stegeborg.

vid-vattnet
Sörmlandsleden i Oxelösund i höstas tillsammans med Hanna.

Rent tävlingsmässigt har det varit ett väldigt lugnt år. Lydnadstävlingar gjorde vi visst bara en i år och det är ju nästan pinsamt dåligt presterat av mig. Men fokus har legat på annat och den där enda tävlingen gjorde ju i alla fall att Kilo numera även kan titulera sig LPII 🙂 Utställningar har det blivit några fler av även om man inte kan säga att mina hundar varit allt för välrepresenterade på platser runt om i landet i jämförelse med många andra. För Kilos del blev det fyra excellent här hemma i Sverige och så var han med i Danmark i början av året där det också blev excellent.

Odden däremot fick ju glädjande nog göra debut i vänstervardandets konstart och inte mindre än 7 utställningar i Sverige hann han med! Excellent på samtliga, ett gäng med ck och faktiskt två klassvinster, det hade jag verkligen inte trott och jag är mer än glad över det. Dessutom fick han hänga med som en liten maskot till EDS i somras i Bryssel och även där blev de excellent, vilket ju faktiskt inte ens alla championhanar fick så nog är jag stolt över vår trasiga och knasiga Odd alltid.

Odden trav
Debuten i Sala i mars och det kom faktiskt en liten tår av glädje när domaren tyckte att Odden rörde sig fantastiskt. Foto AnnCatrin Uppfeldt.

Belgien3
Odden på vift i Europa tillsammans med Jackpot och Åke. Foto AnnCatrin Uppfeldt.

Ja och så lilla Frisken då. Debut i Byske och det skötte han ju som en liten dröm genom att bli BIR baby 🙂 Lite inoffer har han varit på men några SKK utöver Växjö hann vi inte med, där slutade det dock med BIM i stor konkurrens och det kan man inte vara annat än glad över. Ja och även om han nu var en dag för ung för att få debutera officiellt här hemma i Sverige så lyckades jag ju utan större svårigheter lura med mig lite folk till Finland för några veckor sedan vilket ju resulterade i två excellent och placering båda dagarna 🙂

bir baby
BIR baby på debuten är ju inte fy skam! Dessutom resulterade det i inte mindre än 48 kg foder så han har faktiskt varit ganska billig i drift än så länge den lille Frisken 😉

15400471_10206193537996485_8668149643605331021_n
Frisken ute på pensionärskryssning tillsammans med mormor Flisan och morfar Jackpot och så kompisen Qross 😉

Sommaren var lång och trevlig, sen semester är grejer det om ni frågar mig. Förutom den sammanhängande semestern passade jag på att ha trevliga saker inplanerade även på helgerna och jag måste nog säga att jag faktiskt har hunnit med rätt mycket i år 🙂

Turen till Norge och Trolltunga var tämligen oplanerad egentligen men blev nog en av årets absoluta höjdpunkter, på mer än just bara den faktiska höjden 😉

Lina trolltunga 1
Japp, jag var där och jag klev ut för den obligatoriska bilden 😀

DSC_1018
Och även om själva naturen var oerhört häftig så var nog det häftigast ändå att Odden kunde hänga med och utan att få minsta men av det 🙂 Vandringen var tuff så efter det här känner jag att han faktiskt klarar rätt mycket.

tillsammans
Mitt bästa fjällvandringssällskap. Jag ska bara få Hanna att gilla att sova i tält också så kan vi dra ut på långturer sedan 😉

Vi hann även med en långhelg i Idre tillsammans med familjen Nilsson och då blev det så klart lite mer vandring, om än inte lika krävande som i Norge. Debut för både Henrik och Frisken med fjällvandring och båda två skötte sig fint.

Henrik och Frisk
Husse Henrik med sin kompis Frisk i Idre.

alla
Hela familjen annorlunda.

Vi använde husvagnen en del under året. Började i mitten på april i Kolmården tillsammans med Anders och Annette och avslutade i september i Tranås tillsammans med Emil och Karin. Däremellan hann vi med tre turer till Öland, en till Degerfors  och en tur till västkusen också.

köket
Lilla Frisken, han hann knappt flytta in till oss innan han fick åkta i väg på sin första tur med husvagnen och till Öland.

bernergrabbar
Här var han i alla fall lite äldre och har slagit sig ner i skuggan i Degerfors tillsammans med Kilo, Odden och Musse.

frisken i sängen
Tillbaka på Öland för att fira midsommar och hussens 40 års dag och tydligen fick han vara i sängen dessutom?!

Öland är alltid Öland och där trivs vi alla som fisken i vattnet. Svårt att inte återkomma år efter år och dessutom bjuder Öland nästan alltid på trevligt väder.

i vattnet
Kristi himmelsfärdshelgen bjöd på närmare 30 gradig värme och vi var glada att ha tillgång till stranden och havet då!

13516339_10205071527346920_5532727253150418887_n
S
kön kvällspromenad på en tom strand, svårt att slå det faktiskt.

solnedgång alla tre
Solnedgång vid Neptuniåkrar.

En tur till västkusten blev det ju också ja och där kan man väl inte precis säga att vädret var lika strålande men nog fick vi njuta av lite finväder där med, mellan ösregnen i alla fall 😉

treklöver ute vid udden Marstrand 2016
Marstrand bjöd på väder som inte gick av för hackor i alla fall och vackra vyer fick vi också njuta av.

9
Smögen fick sig också ett besök.

Ja och så vår högst märkliga tur till Belgien där det inte finns någon mat att få tag i och till och med öl kan vara en svårighet i bland?! Värmen var hysterisk med upp till 39 grader, hotellet hade världens konstigaste parkeringsrutin och Belgiska bubblor lovar jag dyrt och heligt att aldrig mer dricka då det var vansinnigt äckligt men vi fick med oss en Europavinnare-16 hem. Tja det var nog en rätt bra tur ändå 😉

14183692_10205475332201789_8813018387436214516_n
Jag har aldrig sett två människor så lyckliga över lite pizza tidigare, men i Belgien var mat hårdvaluta 😉

Ja och så tog jag mig ju faktiskt i väg på en fjällvandring också, även om den blev kortare än planerat. Åska och spöregn är verkligen inget trevligt väder i vanliga fall och i fjällen är det ännu mindre tilltalande. Men trots en lite kortare tur så var det gött att komma ut på fjället och gött att ha både Kilo och Odden med mig. Faktum med att jag undrar hur tusan jag ska göra nästa år när jag ju har tre hundar som kan och vill hänga med ut på fjället? Ett tvåmanna tält är fullt med mig och två bernerhanar i och ett tremanna väger ju mer vilket jag inte är sugen på att släpa runt på. Nåja det löser sig när vi kommer dit.

framfor-taltet
Vårt hem, passande för en plus två men knappast för en sluss tre…

inne-i-taltet
Som sagt det funkar med två grabbar.

mot-helags
Livskvalitet!!!

solnedgang
Magiskt vackert med Ekorrdörren i solnedgång.

Men visst vi har inte bara varit ute på tur, även om det absolut är det vi ägnat oss mest åt under detta år. I början av året var jag på några kurser i Nosework tillsammans med Odden. Ett skoj sätt att aktivera honom som verkligen gillar att använda näsan. Odden var riktigt duktig och visade fallenhet för detta och det är väl bara mitt engagemang som skulle behöva ökas 😉 Men det kändes inte speciellt intressant att betala avgifter för att få godkänt doftprov och köra en del tävlingar som ändå bara var inofficiella. Kanske vi kan testa nästa år då tävlingsformen blir officiell?

fordonsök 3
F
ordonssök under första helgkursen vi gick, noggrann Oddie
🙂

Vi körde också viltspår under våren. Både Kilo och Odden är duktiga men Odden är utan tvekan den som har lättast för sig. Nästa år ska vi väl till slut ta oss för att faktiskt gå ett riktigt öppenklasspår är tanken.

Under hösten har Odden fått gå även på lydnadskursen. Det går framåt även om det går långsamt 😉 Att få Odden att förstå att han ska lyssna på mina kommandon, inte gå på mitt kroppsspråk har varit och är fortfarande en svår nöt att knäcka. Men det kommer väl om matten bara tar sig i kragen och faktiskt tränar honom….

Ja och så har vi ju ägnat oss åt rehab och friskvård. Vi har gjort det själva och vi har gjort det med hjälp av veterinär/fysioterapeut/kiropraktor. Vi har använt vattentrask, bassäng, sjöar, balansbollar, vibbplatta, novafon, elterapi, laser, stegar och löpband. Vi har gjort det på morgonen, på dagen, på kvällen, på vardagar och på helger. Vi har ta mig tusan rehabat och friskvårdat på alla tänkbara sätt och ställen och det har tack och lov gett resultat!

13232966_10204852681035899_1261421332147393068_n
Kilo får elterapi under övervakning av Marie som passar på att massera lite samtidigt.

hålla emot
Balansbollar.

stege
Cavaletti träning med hjälp av stege.

kocentrerad
Frisken har lärt sig att simma.

Ja så här när man sammanfattar det kanske jag inte ska kalla 2016 för ett mellanår, det har ju faktiskt varit ett ganska bra år 🙂

Nu ska vi strax ut på en rejäl runda i skogen med matsäck i ryggan och njuta av årets sista dag, även om den bjuder på blåst och 11 (?!?) grader varmt. Sen tror jag att hundarna kommer sova lugnt och tryggt resten av kvällen och förhoppningsvis är det ingen av dem som bryr sig om fyrverkerierna i år heller! Nu laddar vi om inför 2017 och hoppas att det blir minst lika bra som 2016!

30:e december

Näst sista dagen för året och man skulle kunna tro att vi är i mars i stället för i december? 9 grader varmt och blåsigt, tvi vale. Men dagen före nyår är ju en speciell dag, det är nämligen Kilos födelsedag. Kilo vår jättebaby, lillpojken som inte kan förstå att han faktiskt är äldst i vår lilla hundflock numera.

Och fyller man år ska det så klart förevigas. Vädret var dock allt annat än hjälpsamt. Grått, grått, grått och inget ljus att glädjas över. Nåja är man envis så är man. Jag släpade ut stativ och fjärrutlösare på en äng och tänkte att jag nog borde kunna fota Kilo själv. Men som vanligt så förvånar KG sin matte. Inte behövde jag stativ och fjärrutlösare. Jag ställde helt enkelt bara upp Kilo där jag ville ha honom, bad honom stå stilla och fattade kameran. En stillsam fråga ”ser du vem som kommer?” och Kilo sträckte snällt på sig. Och så här blev resultatet.

kilo
Kilo, 5 år ung. I bland är det verkligen inte svårt att fota uppställda hundar 😉

kilo-huvud
Ja och som vanligt kan jag inte låta bli att fota Kilos huvud. Det blir liksom inte vackrare än så här om ni frågar mig

Vi har väl haft en rätt slapp dag annars. Två rejäla promenader har vi visserligen varit ute på och jag har varit i väg och handlat en sväng till i morgon men annars har vi mest myst. Det blev grisöron till alla tre efter kvällsmaten och Kilo har fått träna lite små saker eftersom han tycker att det är skoj och gillar köttbullar 😉

Jag ser fram emot många fler år tillsammans med KG som är en skojighund att leva tillsammans med!

28:e december

Vilken trevlig morgon det blev. Frostigt och alldeles klar luft och så en strålande sol, underbart!

15780663_10206328325206081_2122669881286648305_n
Kilo vid skärsjön här hemma. Underbar morgon!

Efter frukost gick vi alltså ut på en promenad. Pigga och glada hundar, pigg och glad matte 🙂 Jag hann bara snygga till mig hjälpligt och koka lite choklad och sedan var det dags att åka i väg. Hundarna och jag hade en promenadträff med Pia och de magra långbenta vovvarna igen 😉

I dag blev det en sväng vid Tjuttorp så att jag kunde reka en ny väg till nästa sennenträff. Den vägen var dock inte helt bra då vi fick gå lite oledat en bit, men som promenad för mig och hundarna var den trevlig. När vi var tillbaka vid bilarna fikade vi lite vid vindskyddet och njöt av solen och av att det var helt vindstilla. Vilken kontrast mot de senaste dagarnas blåst. Sen fick vi sätta lite fart för det stod fotografering på agendan 😉 Pia ville ha bilder både med sig själv och alla hundarna samt enskilda bilder på hundarna och eftersom jag tycker att det är rätt skoj att fota så hjälper jag så klart gärna till. Lite spännande att fota något annat än berner också i bland.

odden
Fast berner är ju så klart bäst! Odden fick posera i solen i väntan på att Pia och hundarna skulle bli färdiga.

k
Faraohund har jag ju faktiskt gett mig på att fota en gång tidigare men det var några år sedan. Det svåra är ju att jag inte har en aning om hur de egentligen ska se ut eller hur de ska stå?!

f
Ja och det här är en galgo espanol. Erkänner utan omsvep att jag inte hade sett någon sådan innan Pia introducerade dem för mig. Vinthundar är inte riktigt min sak men både Fausto på bilen och Gaspar är trevliga hundar trots att de är magra och långbenta 😉

Ja vi fick till lite olika varianter innan solen gick ner allt för långt och sedan var det bara att åka hem och redigera lite i datorn. Pia blev nöjd, jag var inte lika nöjd med en del bilder…. Hundarna sov sött medan jag satt vid datorn tills jag väckte dem och undrade om de inte skulle gå ut en stund? När Henrik kom hem så gav han hundarna kvällsmat och tänka sig till och med Odden kunde tänka sig att äta, trots att det var husse som gav honom mat, stort kors i taket för det!

Under kvällen har alla tre hundar sedan fått gå sitt andra pass på löpbandet. Frisken fick börja och hand fick så 5+3 minuter den här gången också. Däremot fick jag höja hastigheten ett steg för honom i dag. Den lägre hastigheten gjorde nämligen att han kom för långt fram på bandet och därför kortade av steget och det är ju inte tanken. Det verkar som att Frisken liksom hittade tekniken för löpbandet i dag och därför gick på på ett helt annat sätt 🙂

Sen var det Oddens tur och han var inte glad på sin matte först 😉 Han vägrade att ta någon godbit som uppmuntran till att börja med men när han väl kom in i traskandet så tinade han upp och han skrittar faktiskt riktigt, riktigt bra om jag med mina nybörjar ögon får säga min mening. Odden fick i dag traska 5+5 minuter.

Sist ut för dagen var Kilo och han fick också köra 5+5 minuter. Även på Kilo fick jag höja hastigheten ett snäpp för att han skulle traska på ordentligt, som sagt jag gissar på att det beror på att hundarna vänjer sig vid och accepterar löpbandet och då hittar takten på ett annat sätt. När bandet gick långsammare så gick Kilo med korta snabba steg i stället för de lite längre mer avspända steg som jag vill att han ska använda sig av.

26:e december, mot Island!

Annandag jul, det går undan vill jag lova. Dagen började lugnt och skönt och jag slappade framför tv:n en stund medan hundarna fick ligga ute. Vid halv tio tog vi oss i alla fall ut i skogen till slut och det fick bli en vända upp till Hagsjön och sedan över till Jägersberg.

skog
O
dden spanar på något inne i skogen.

När vi hade en halvtimme kvar hem så ringde mamma och sa att de var på väg så vi fick trampa på hemåt och möta upp henne och Sören. Lite fika och snack och sedan var det bara att kasta sig i duschen när de gått och därefter knalla bort till svärföräldrarna, igen. Tre dagar utan att behöva laga mat, gött. I dag blev det ju dessutom riktigt mat, kalops är grejer det! 🙂 Lite mer julgodis och lite mer pusslande efter det men trevligast av allt är att Hanna och jag nu tog tag i saken och bokade flygbiljetter till Island 🙂

Japp det blir Island i fyra dagar i maj, ska bli jätterolig och spännande. Blå lagunen, geysir, black beach och en massa vattenfall står på agendan, ja och tydligen inte att förglömma, att köpa garn 😉 Nä det är inte min grej, det är Hannas.

Nu återstår bara den lilla detaljen med att få semestern beviljad och så ska vi väl boka boenden och bil också.

skogafoss_from_below
Mot Island och alla vattenfall 🙂

Vi gick sedan hem och slappade lite i blåsten, hemskt vad det ska blåsa ute. Men sedan var det bara att packa sig i väg till simmet, är det måndag så är det liksom. Vi var sist i dag och därför passade vi på att låta alla tre hundar simma ordentligt. Odden fick börja som vanligt och fick simma 8+8 minuter, alltså en liten ökning sedan förra veckan. Han fick även ha streamern på en liten stund, mest för att vänja sig. Sen var det Friskens tur och hand fick också simma lite längre i dag. 4,5+3,5+3 blev det för hans del och det fixade han fint. Sist ut var Kilo och eftersom vi inte hade någon tid att passa blev det 21 minuter för hans del. Ja det var sista simmet för det här året, men vi simmar så klart vidare nästa år också 🙂

25:e december

Julafton var en lugn historia med fem vuxna och tre hundar, skönt och behagligt vill jag påstå. Vi avslutade dagen med Tomten är far till alla barnen och det är verkligen en av de bästa filmerna jag vet.

I morse vaknade jag ganska sent och gick upp för att släppa ut hundarna. Alla tre var rätt trötta verkar det som för inte ens Frisken var uppe och påminde mig om frukosten fast klockan var halv åtta?! Vi hade sedan en ganska lugn förmiddag eftersom vi hade bestämt promenadträff till klockan tio. Det fick bli lite pälsvård i stället. Odden har verkligen sett ovårdad ut ett tag nu, tofsig och dan i pälsen. Han har väldigt mycket lejonman och är avfälld i övrigt så han har sett helt oproportionerlig ut men nu snyggade vi till det. Det blev kanske inte helt vackert men det ser i alla fall bättre ut. Kilo fick öronen rejält trimmade för det var visst ett tag sedan.

Strax innan tio lastade jag sedan in grabbarna i bilen och åkte till Lunddalen där vi mötte upp Pia och hennes vinthundar. Vi gick hela ABB-varvet i dag och det i dagsljus, härligt.

pia-med-hundarna
Pia med alla hundarna ute i skogen.

pa-stigen
Ut i skogen ska vi gå

vinthundar
Grabbarnas magra och långbenta vänner 😉
Från vänster Fausto, Kira och Gaspar.

Vi var ute i ungefär två timmar och hade det gött innan det var dags att rulla hemåt igen. Hemma han jag bara vila en liten stund och sedan knallade vi bort till Tommy och Anette där resten av familjen Nilsson väntade. Julmat i dag igen och lika mätt blir man. Julbord är en märklig grej om ni frågar mig! Efter maten blev det mer julgodis och lite pusselpysslanade. Sedan skulle julklappar delas ut och hundarna var nöjda över att få julkorv i paket 😉 Vi avslutade dagens samvaro med lite champagne vilket ju aldrig är fel 😉

Här hemma har hundarna nu på kvällen fått sitt första pass på löpbandet. Marie ordinerade att Odden skulle gå 5+3 minuter så här första gången så då gjorde vi så klart så 😉 Vi börjar med andra ord lugnt och försiktigt men kommer gå framåt ganska fort om allt går bra och Odden känns fräsch. Även Kilo och Frisken fick gå 5+3 minuter i dag och de kommer nog få följa Oddens upptrappning ungefär, eller ja Frisken kommer nog att få ta det lite lugnare än de andra två. Odden och Kilo hade samma hastighet på bandet i dag och det såg ut sonen lagom fart för dem just nu. Frisken fick däremot gå på hastigheten under deras annars blev det för dåligt flyt för honom och han hittade inte takten.

Det här är ju nytt för mig och det kommer väl ta ett tag att lära sig vad jag ska titta efter och hur jag ska ställa in för att det ska passa varje hund bäst. Men det är å andra sidan inte något som jag direkt kan förstöra. Det är klart att man kan överanstränga en hund på ett löpband men vi ska som sagt använda det för att skritträna så jag känner mig ganska trygg med att det här kommer bli bra 🙂

Nu ska resten av denna juldag tillbringas i soffan tror jag bestämt. 7 lediga dagar kvar att njuta av 🙂

22:e december

Vad märkligt det är att åka till jobbet så här dagen efter skolavslutningen. Det känns liksom som att även jag har gått på ledighet men så är ju inte fallet. Nåja i morgon går även jag på ledighet så jag överlever.

Jag fick flexa ut lite tid i dag dock då jag hade en tid på rehab med Odden. Eftersom vi är nära jul nu så passade jag på att åka förbi en blomsteraffär och inhandla en liten julgrupp till Marie som tack för det gångna året. Marie gör allt som oftast lite mer än hon skulle behöva för mig och framför allt mina hundar så hon är väl värd lite uppskattning.

Odden fick traska i dag och som vanligt så tramsade han en del. Han är verkligen så fånig för det är inte det att han inte vet vad han ska göra, han bara envisas med att hitta på lite olika hyss….

15665833_10206295402023022_9178829494782442223_n
Odden envisas bland annat med att stå med ett ben i luften när vattnet fylls på, som om det skulle hjälpa liksom? Frisken tittar fundersamt på och undrar vad storebror ska göra?

15622215_10206295402343030_890421126571074420_n
Som sagt, ett ben i luften så länge det bara går…

Odden fick traska på i två pass i dag och totalt 17 minuter. Han rör sig riktigt bra nu och det är så härligt att se. Under tiden som Odden traskade så fick Marie klämma igenom Frisken. Hon hittade inget att anmärka på och det trodde jag väl inte heller men det var ändå skönt att få det bekräftat.

Marie och jag la också upp en liten plan för hur jag nu ska låta Odden, och de andra två också, gå på löpbandet.

På vägen hem stannade jag och handlade lite saker till jul. Jag skulle bland annat ha varmrökt lax och man kan ju tycka att jag något år borde lära mig att handla det i tid så att jag slipper åka runt till femtioelva ställen, men nä. Å andra sidan kan man ju även tycka att affärerna borde lära sig att beställa hem tillräckligt någon gång?!

När vi kom hem igen så lagade jag middag och sedan fick Odden hänga med Henrik på en liten utflykt eftersom Marie sagt att han inte skulle motionera något mer i dag. Kilo och Frisken däremot fick hänga med mig på en tur i skogen. Ja det vill säga den lilla skog som nu finns kvar 😦

En halv dag kvar att jobba och sedan 9 dagar ledigt, det ser jag verkligen fram emot!

21:e december

Onsdag och skolavslutning. När man jobbar på en skola är det alltid lite konstig känsla när det är skolavslutning. Jag rycks liksom med i den allmänna ledighetsgläden trots att jag ju inte alls själv ska vara ledig på det sättet. Nåja att vara glad i onödan är ju inget bekymmer så det är bara att tacka och ta emot 😉 Arbetsdagen gick i alla fall ganska fort med den traditionella julrevyn på morgonen och sedan gemensam lunch på agendan.

Hemma var det ju mörkt i vanlig ordning, årets mörkaste dag liksom…. Hundarna fick vara ute i hundgården i eftermiddag och var sjövilda när jag släppte ut dem. Inne visade det sig att ”någon” också hade haft party. En femhundralapp var delad i två, fjärrkontrollen till tvn är numera ett minne blott och några värmeljuskoppar hade antagit en högst ovanlig form mot vad de brukar ha… Jaja jag får ju skylla mig själv, normalt stänger jag till vardagsrummet när jag åker till jobbet men det hade jag uppenbarligen missat i dag. Fast nog ifrågasätter jag Friskens smak alltid, metall, plast och kretskort, kan det verkligen vara gott att tugga på?!?!

Nåja vi tog oss en eftermiddagsrunda upp till Hagsjön i mörkret och sedan tyckte jag att det var dags att känna av löpbandet lite igen. I morgon ska vi ju till Marie på rehab och min tanke är ju att hon ska hjälpa mig att lägga upp ett bra träningsprogram. Men så här i början handlar det ju mer om att hundarna ska lära sig att gilla löpbandet och hitta tekniken så vi testade några minuter per hund.

Frisken fick börja och han verkar tycka att det är helt okej. I bland tittar han ner på bandet och då glömmer han bort att röra på benen vilket ju blir lite knasigt men annars trampade han på. Kilo var nästa hund ut och han tycker verkligen att det är ett jäkla påfund matte har släpat hem. Men Kilo skulle inte drömma om att inte gör som matte säger i en sådan här situation så han traskar på med svansen viftande i hopp om att matte ska säga det förlösande varsågod så att han får kliva av 😉

Odden som var sist ut borde ju vara den som kan det här bäst. Nu är han ju också den hunden vi har som är ”bäst” på att hitta på knasigheter och i dag tyckte han att han kunde få hoppa framåt och av bandet. Det här bandet är nämligen mer eller mindre omöjligt att ställa sig på kanten på som han gör i vattentrasken, men Odden är som sagt rätt påhittig. Jag ska nog sätta dit en grind av kompostgaller tror jag så att det inte är ett alternativ att hoppa framåt för påhittiga små hustomtar 😉

I övrigt så traskade han på riktigt bra. Jag ökade på takten lite mer på honom än de övriga två eftersom han som sagt har vanan inne att gå på band och då fick vi fram ett fint kliv med rejält övertramp 🙂

Under kvällen har jag sedan fixat till en variant av praliner. Svärmor ville att vi skulle fixa lax till julbordet och det var ju löjligt enkelt så jag undrade om det inte var fler saker vi skulle ta med? Praliner fick jag till svar då och jag som inte alls hittat motivationen till pralingjutande i år fick vackert bara se till att börja pensla formar 😉 Krävande svärmor jag har va? 😉 Nåja första varianten är färdig i kväll och en annan variant är påbörjad så tre-fyra stycken sorter ska jag väl få till i alla fall innan julafton.

15697315_10206283408203184_1794563744478109337_n
V
ita praliner med nutellafyllning, ja och så fick det bli botten av ljuschoklad för den vita chokladen tog visst slut
😉

20:e december, fiffig grej!

Nä det är inte ett dugg bättre väder i dag och de håller fortfarande på och tar ner mer och mer av min skog, depressionen kommer närmre och närmre. Men nu är det bara tre dagar kvar till julledighet, 9 dagar ledigt kommer sitta som en sportmössa!

Jag trodde ju att hundarna skulle vara lite trötta i dag och ev även ha träningsvärk, jag hade fel. Alla tre var helt hysteriskt pigga när jag kom hem och då hade de ändå för första gången på nästan två veckor även fått vara i hundgården halva tiden som jag jobbat i stället för att vara inne. Nåja pigga hundar är ju aldrig fel så efter att jag grejat lite inne så gav vi oss av ut i skogen. I dag fick det bli en tur runt Skärsjön och jodå, det är avverkning där också 😦 Jag gissar på att föraren av skördaren gnuggade sig i ögonen när vi plötsligt dök upp där i mörkret med reflexer och pannlampa i högsta hugg.

Hemma var jag tvungen att slänga reflexvästarna i tvättmaskinen för fy så skitiga de blir när det är så här geggigt på marken.

Eftersom det i övrigt inte har hänt så mycket skojigt så tänkte jag i stället berätta att jag för ett tag sedan investerade i en fiffig grej 🙂 Det har nämligen en längre tid retat mig att jag inte haft något bra sätt att bära kameran när jag är ute. Om jag inte har ryggsäck så hänger jag bara kameran över axeln och det är klart liksom. Men med ryggsäck funkar det inte att hänga över axeln utan att det känns obekvämt och därför har jag aningen lagt kameran i ryggsäcken, vilket ju är helt värdelöst för då använder jag den ju inte, eller helt enkelt gått och burit på den, vilket inte är speciellt bekvämt och mellan varven rätt opraktiskt när man faktiskt behöver ha händerna fria.

Så när det var black friday och jag såg att det var rea på en fiffig grej som är en potentiell lösning på mitt problem så slog jag till.

15492462_10206276865479620_3194529998578045605_n
Titta här, här hänger kameran på höften och har det bra 🙂

Det är alltså en platta som fungerar som ett fäste som sätts fast i kamerans stativgänga. Sedan sätter man fast en annan typ av platta på ryggsäckens bärrem, i ett skärp eller som jag då har gjort på bilden, på avbärarbältet på ryggsäcken 🙂 Man klickar bara fast kameran och sedan är det en spärr som man måste trycka in för att få loss kameran igen. Faktiskt jäkligt smidigt. Det finns fortfarande lite små saker som jag skulle vilja få lite bättre snits på, tex så är det lite irriterande att kamerans bärrem hänger och slänger, men de ska jag nog hitta lösningar för med tiden. Ja det här blev en bra investering och kommer göra det lättare att fota när jag är ute och vandrar!

19:e december

Men alltså fy för den lede vad trist och tråkigt väder det är ut just nu!. Mörkt som bara den, några grader varmt och kletigt och geggigt på marken, helt värdelöst enligt min mening. Dessutom håller man på att ta ner skogen hemma hos oss 😦 Min skog som jag går i varje dag, fy tusan jag känner mest för att hälla socker i tanken på skördarna 😉 Men men det blir väl bra sedan får man hoppas. Tyvärr ryker några riktigt bra kantarellställen också vilket är lika irriterande.

I dag blev det en runda i den orörda delen av skogen i alla fall efter jobbet, i kolmörkret. Vägen var sönderkörd och gräsligt skitigt men eftersom det är måndag och vi skulle i väg och simma sedan spelade väl det mindre roll. Det värsta av geggan fick hundarna dessutom av sig i mossan och gräset som vi gick i sista biten.

Frisken var sedan inte det minsta sugen på att vila, han var ju hungrig gudbevars! Elaka matte har till slut tagit bort lunchen för honom och Frisken är nära att ringa någon djurrättsorganisation för att anmäla missförhållandena 😉 I nästan en timme låg han och ömsom suckade ömsom pep för att göra mig uppmärksam på att han var döende.

Till slut fick de i alla fall kvällsmat som slukades av två och totaldissades av en, gissa vem… Nåja jag lurade i Odden några dl i alla fall och det känns som att den här perioden av mattrilskandes är på väg att gå över.

Efter att även Henrik och jag fått i oss middag så var det dags att åka mot simmet. Först vägning. Odden låg i dag strax under 49 kg, det är ju märkligt att det ska gå så fort för hundar att tappa vikt men ta så lång tid att få upp dem i vikt? På mig är det i alla fall tvärtom 😉

Frisken verkar ha som mål att gå om storebror… 48 kg blank, vart tusan ska det här sluta?! Kilo ligger i alla fall stabilt kvar och pendlar bara mellan sina 57-58 kg.

Odden fick sedan börja simma. Vi körde 8+7 minuter i dag och Odden simmade bra. På slutet av sista passet var han rätt trött så vi får väl se om det blir träningsvärk efter det här nu? Skitig var han också och fäller fortsätter han att göra så det fick bli en schamponering av honom i kväll. Han ser verkligen tofsig ut i pälsen för tillfället så att snygga till honom får vara ett av mina projekt under de lediga juldagarna.

Frisken fick sedan simma 3+3+3 och det helt utan lina på 🙂 Han sköter sig riktigt fint och simmar på okej.  Han kämpar fortfarande för att hitta den där korrekta balansen i vändningarna men det tar sig. Sist ut som vanligt var Kilo som i dag fick simma 16 minuter. Det är som sagt Kilo som får stå tillbaka med simmet nu när de andra två får simma längre stunder.

odd

17:e december

Jag har som jag nog skrivit här på bloggen någon gång varit lite på span på ett löpband till hundarna under en tid nu. Att hitta något i Sverige har inte gått. De få som kommer ut på köp- och säljsidor går som smör i solsken och dessutom till hutlöst höga priser. Så jag började snegla mot Norge där utbudet av löpband verkar vara större. Jag hade några som kändes okej men där jag inte hann med men i går fick jag syn på ett till ett högst överkomligt pris och tänkte att vad tusan, jag kan ju alltid fråga i alla fall.

Efter lite kontakt med säljaren på mejl under gårdagskvällen där löpbandet utlovades att vara i bra skick och fullt fungerande så började jag fundera på om jag inte bara skulle göra slag i saken och åka och hämta det? En bit att åka, jo absolut men priset var så pass lågt att det ändå skulle löna sig.

01:20 i natt fick jag bekräftat att det var okej att jag kom och tittade på löpbandet på eftermiddagen. När jag gick upp i morse gav jag därför bara hundarna mat och gick sedan i väg på en rejäl sväng i skogen med dem. Tråkigt att behöva ha pannlampa på sig även på helgen men men. Sen blev det en rask frukost för min egen del innan jag slängde in en flaska vatten och en påse bilar i bussen och rullade i väg. Henrik hade under tiden som jag var ute med hundarna tagit ut stolar och galler från bussen.

Holmestrand var adressen i Norge och milen rullade på. Jag hade igen exakt adress när jag åkte i väg men under tiden som jag rullade fick jag den på mejl så det löste sig ju. Dessvärre var gpsen inte helt samarbetsvillig? Den skulle promt åka färjan vid Moss-Horten och det var jag inte alls sugen på. Till slut åkte jag lite på känn där i Norge och gpsen gav slutligen med sig och tog mig genom Oslofjordtunneln i stället.

Jag kom fram ca 15 minuter före avtalad tid och vi fick direkt och tittade på löpbandet. Det fungerade och såg okej ut även om det var skitigt. Jag fick hjälp att bära ut det och baxa in det i bussen och åkte sedan tillsammans med säljaren till en minibank och tog ut pengar och betalade. Skjutsade tillbaka säljaren hem och vände näsan hemåt igen. Snabb och enkel affär där jag trots att vi bara träffades i typ 20 minuter ändå hann få reda på säljarens hela hundhistoria…. Ja det var ju verkligen rätt människa att berätta för 😉

Lite segt att åka hemåt eftersom det nu var kolsvart ute men lördagskvällar är det inte mycket trafik ute så det rullade på.

Ja så nu är vi ett löpband rikare och en tank diesel samt ett gäng kronor fattigare. Nu ska vi bara fundera på hur vi bäst lägger upp träningen med detta redskap?

Främst är det så klart Odden som ska traska. Skritträning är jättenyttigt på flera sätt och bygger dessutom muskler vilket Odden behöver. Löpbandet är ju bara ett komplement till våra vanliga promenader och ska inte ersätta dem på något sätt. Att komma ut i skogen är ju liksom det bästa både hundarna och jag vet så det kommer vi inte avstå för allt i världen. Men min tanke är ju att jag nu kan sköta en hel del av Oddens träning här hemma i stället. För hur det nu än är så är det dyrt att åka till Norsholm hela tiden. Det är absolut värt det men nu har vi kommit så långt i vår rehab och friskvård att jag känner att jag nog kan ta över lite själv. På torsdag ska vi dock till Marie igen och jag har flera gånger kvar på vårt senast inköpta kort så vi kommer fortsätta att gå där. Men nu tänkte jag att Marie kan hjälpa mig att lägga upp ett bra träningsprogram för Odden och att vi sedan kan komma på avstämmningar kanske en gång i månaden eller var sjätte vecka?

Sen kommer jag så klart att använda löpbandet även till de andra två. Kilo hade nog mått bra av att få traska efter kiropraktorn i oktober men det fanns liksom ingen möjlighet att köra även honom. Men nu finns alla möjligheter i världen 🙂

I morgon ska vi testa vita faran och se vad hundarna säger om den?!

99_-1968644323
Så här ser den ut, vår nya investering. Fast vår har inga grindar fram och bak utan bara på sidorna.

10:e december, Helsinki winner

Sömnen blir det väl inte alltid så mycket med på färjor, men lite slumrade jag allt. Hundarna var lugna och sov sött trots att det var helttäckningsmatta och hade kunnat bli lite varmt för dem.

Vi käkade en rasande snabb frukost på färjan men saknade AnnCatrin? Anne hade knackat på men inte fått något svar, vi ringde men ingen svarade. Vi tänkte att hon kanske hade gått ut på däck med Qrossen och nog skulle dyka upp snart. Men ingen AC dök upp och vi ringde igen, utan att få tag i henne. Efter den snabba frukosten så gick Lisa och bankade på hennes dörr igen och då tittade AC ut. Hon hade gått på samma nit som vi också gjort tidigare och inte fått till det med den där timmen som man ska flytta fram 😉

Nåja med alla nu med på banan så tog vi oss av färjan och stannade utmed kanalen i Åbo för att snabbrasta hundarna och ge dem frukost. Jag tror aldrig jag sett en hund kissa så länge som Frisken gjorde denna morgon. Sen bar det av mot Helsingfors och tiden såg ut att bli alldeles lagom. Det var lite köer in mot mässan så AC, jag och våra smågrabbar blev avsläppta vid avlastningsplatsen för att vara säkra på att hinna i tid, vi skulle ju in först i ringen. Praktiskt nog så var bernerringen precis vid dörren så på två sekunder var vi på plats och kunde börja gör i ordning hundarna. Där inne hittade vi också lite kända människor och fick trevligt sällskap av både Jennie (som har Odds bror Rölli) och Crista, alltid trevligt att träffa folk som man oftast bara har kontakt med via facebook annars.

Men det var ju sedan debut officiellt för Friskens del och det kändes ganska skönt att det faktiskt var en svensk domare som jag har lite koll på vad hon tycker om. Qrossen var dock först ut och han skötte sig fint och belönades med excellent 🙂 Hunden mellan Qross och Frisken var en aning stökig och försökte hoppa på Frisken när vi sprang gemensamt så jag höll rejält avstånd både när vi sprang och när vi sedan väntade på vår tur enskilt. Jag behövde väl inte oroa mig för Friskens uppförande, han är som sagt extremt lätt att ha med sig på vad jag än erbjuder, men lite pirrigt är det så klart ändå. Frisken fick i alla fall excellent och med det kände jag mig nöjd och glad med dagen. Han är ju bara 9 månader och några dagar liksom. I konkurrensen blev Frisken sedan placerad som trea (av totalt 9 i klassen) och den muntliga kommentaren från domare Nina Lönner Andersson var att hon tyckte att han hade en fantastiskt trevlig exteriör men att han gärna fick hålla ner svansen 😉 Tänk det tycker hans matte också 😛 Sen ville hon se att huvudet kommer ifatt kroppen och där håller jag med, vi kallar honom för vår lilla fästing just nu eftersom huvudet är så litet i förhållande till kroppen 😉 Qrossen blev tyvärr oplacerad men AC var nog ändå glad över att ta ”revansch” på domaren som ju dömde honom även som valp i Degernäs.

15409969_10206210553861871_1538680580_o
Inga bilder av småpojkarna i ringen eftersom båda fotograferna var inne samtidigt, så dumt 😉 Men en bild på våra extremt lättsamma och skötsamma juniorer kunde jag inte låta bli att fånga på bild. Verkligen jättejobbiga att hålla ordning på 😉

Efter en stund sedan var det ju Pottens tur och att Nina gillar honom vet vi ju, men man kan ju aldrig vara säker på att det inte finns någon annan som hon gillar bättre just den dagen. Så var dock inte fallet så i dag blev det som vi önskade, bästa hane för Jackpot 🙂

Sen tog det ju ett tag innan Flisan skulle in i championklassen för tikarna. Vi passade på att rasta hundarna så klart och för Frisken är det här verkligen helgen då allt händer för första gången!

Första gången på färja, första gången utomlands, första gången officiellt, första gången på hotell och viktigast av allt! Första gången som han lyfte på benet!! Jojomensan, Frisken låter hälsa att han är en stor pojke nu 😉 Det var nog bara en en gångs företeelse men ändå.

Sen var det dags för Flisan och hon passade på att vinna en ganska stor championklass!!

15424407_10206210553461861_342874914_n
Söta mormor Flisan.

Så här blev det sedan i resultatlistan.

Bästa hanklassen:

  1. Bernerdalens Jackpot, BIR
  2. Ridon Hennet Quantus
  3. Mount Magic´s Xtra Fun, cert
  4. Charming Bear Tesefey

Bästa tikklassen

  1. Goldbears Angelina Jolie, cert
  2. Illisia Z Krainy Zeusa
  3. Charming Bear Barinya
  4. Tjofselinas Alisa

15515585_10206210555941923_127135116_oDagens BIR och BIM som också belönades med Helsinkiwinner -16 titlar 🙂

Ja sedan blev det ju lite väntan innan det var dags för gruppfinaler. Vi passade på att rasta hundarna en sväng ute och även ta lite bilder och sedan fick småpojkarna hoppa in i bilen och ligga och sova lite efter en lång dag på mässan. Flisan som luktar smaskens fick däremot hänga med in på mässan igen så att hennes öron inte skulle bli alldeles genomblöta igen. Anne satte sig att vänta vid tvn i förhandsgranskningen medan jag och AC kollade av shoppingutbudet. Det var klart bättre än Stockholm kan vi konstatera men eftersom vi inte saknade något så blev det inget shoppat. Ja förutom fudge till oss själva. Hiskeligt dyr men väldigt god skulle det sedan visa sig.

15400471_10206193537996485_8668149643605331021_nBästa resesällskapet!!
Flisan och Jackpot som ju då är morföräldrar till Frisken och sedan kompisen Qross.

Sen bänkade vi oss vid finalringen och hejade men tyvärr blev det ingen placering denna dag. Nöjda och belåtna kunde vi i alla fall rulla iväg mot hotellet som vi hittade utan större mankemang. Vid incheckningen fick vi dock vet att hotellrestaurangen var fullbokad och vi suckade för vi var vid det här laget rejält hungriga. Vi gick i alla fall till våra rum och hundarna rasade ihop på golvet och somnade gott. Lisa och jag baxade oss sedan ner till restaurangen för att höra om vi inte kunde få boka ett bord till kanske nio eller något men se det gick inte. Däremot kunde vi få sitta i soffan eller utmed barbord mot fönstret på rad om vi ville. Det ville vi så vi gick raskt och hämtade de andra två och så bort till restaurangen igen. En stor öl och en riktigt god köttbit med bakpotatis och sallad satt som ett smäck kan jag hälsa!

Efteråt var det dags att rasta hundarna men då de var både ganska trötta och det var bitande kallt ute så blev det ingen längre tur. Efteråt blev det i alla fall bubblor och fudge för hela slanten och efter det var det dags att inta sängen. Qrossen sov med de andra grabbarna hos oss så att Flisan fick en lugn natt tillsammans med Anne och AC, ja eller hur det nu blev med det och snarkandet 😉

8:e december

Uj vad den här dagen bara rusade förbi?! En ganska bra dag på jobbet, fick mycket gjort och det är alltid skönt. Har ändå massor kvar att stå i innan jul men det brukar ju lösa sig så det gör det säkert den här gången också 😛

Sen var det lite logistikpyssel för att få till det på eftermiddagen. Odden skulle på rehab i Norsholm medan Kilo och Frisken skulle till veterinären för vaccination respektive avmaskning. Henrik fick assistera och ta med sig Kilo och Frisken till veterinären medan jag åkte till Norsholm med Odden då.

Odden känns fräsch just nu tycker jag och Marie höll med mig, skönt. I dag blev det därför vattentraskande igen och det var ett tag sedan. Odden traskade visserligen några minuter för två veckor sedan i vattenträsken men det var mer för att kolla hur han rörde sig efter ledmobiliseringen. Nu fick han träna lite och bortsätt från att han då och då tramsade med att ställa sig ute på kanten så skötte han sig bra. Och bäst av allt så klart, han rörde sig bra!! Kliver på bra och sträcker ut, precis som det ska vara 🙂

trask
Odden traskar på, fast just när jag skulle fota så slappade han lite och höll sig långt bak i trasken vilket han ju inte ska göra.

2*7 minuter fick Odden traska i dag och han fick faktiskt sköta sig lite själv för Marie och jag hade fullt upp med att boka nya tider och framför allt att boka tider hos Eva igen. Kilo ska på återbesök och så ska Frisken klämmas igenom innan det är dags att röntga senare i vår. Och eftersom tiderna inte hade släppts ännu så passade jag på att boka även till Ann-Sofie efter en snabb telefonkonsultation 😉

Efter trasken fick Odden gå och lägga sig på vibben, något som han verkligen tycker är aptrist 😉

vibb
S
å tråkigt att bara ligga där om man frågar Odden.

Sen bar det av hemåt men vi gjorde först ett snabbt stopp hos grannen och hjälpte till att klippa Henkes klor.

Nu ska kvällen ägnas åt att packa inför helgens äventyr, blä säger jag om packandet men skoj med äventyr 🙂

5:e december

Så var det vardag igen? Trots att helgen var en dag längre än vanligt så swishade den förbi i ett rasande tempo, begriper aldrig hur det där går till?

Något annat som försvinner i en rasande takt är snön 😦 Nu är det mörkt och dystert ute igen, grrr. Men oavsett mörker och väder så ska ju hundarna rastas och så även denna eftermiddag. Måndagar tar vi ju dock en aning kortare eftermiddagstur eftersom vi ju ska simma senare på kvällen.

Jag han fixa lite vid datorn när vi kom in igen och Henrik fixade middag i form av torsk, potatismos och ärtpesto, mycket gott! Sen var det dags att sticka till simmet. Först ska hundarna vägas. Kilo ligger kvar på sina 58 kg, Odden hade gått upp (??!) till 51,2 kg och Frisken han bara växer och växer så vart det här ska sluta det vet jag då rakt inte?! 46,4 kg vägde han in på i kväll i alla fall.

Odden fick sedan börja simma. 3*5 minuter och han simmar på bra med hela kroppen. Numera är han lös i vattnet hela tiden och det fungerar bra. Någon enstaka gång gör han ett försök att ta sig mot rampen men han lyssnar när jag säger att han inte får och fortsätter simma. Henrik fick sedan ta hand om Odden medan jag simmade Frisken.

kika
Frisken kikar på hur Odden simmar. Vet inte om han övervakar att storebror inte fuskar med bakbenen eller om han ser och lär?!

Lilleman börjar få snits på simmandet och i dag fick han simma 3*3 minuter och det fungerade alldeles utmärkt. När ungefär halv andra tiden hade gått knäppte jag loss kopplet och han fick simma lös för först gången, nemas problemas hälsar vår lilla fisk och gör inte minsta ansats till att gå upp 🙂 Sista vändan fick han vara helt lös och det är som att han aldrig gjort något annat?

kocentrerad
Koncentrerad kille som simmar.

frisken-simmar
För första gången kunde han även fokusera på en leksak i vattnet och uj så stolt han var när han fick simma runt med pipisen en stund, för att inte tala om hur häftig han kände sig när han fick gå upp med den som de stora grabbarna gör 😉

Jag tog sedan själv hand om Frisken medan Henrik fick simma Kilo i kväll. Frisken skulle nämligen schamponeras inför helgens äventyr i Finland samt fönas lite noggrannare än vad Henrik brukar göra 😉 Kilo tyckte nog att det var konstigt att husse gick och hejade på honom och han försökte verkligen att reta Henrik genom att inte simma så nära kanten så att Henrik kunde sno pipisen för honom 😉 Dryga 20 minuter blev det för Kilos del i kväll.

4:e december

Hemma igen, ganska gött det med. Mindre gött att min kropp och min säng inte alls är överens för tillfället. Jäklar så ont i nacken och ryggen jag har för tillfället och så sjukt irriterande det är att vakna mitt i natten och ha ont. Nåja man kommer ju upp tidigt då i stället…

Hundarna deklarerade att de var hungriga i vanlig ordning, ja eller Kilo och Frisk deklarerade det, Odden är ju inte överdrivet intresserad av frukost. Men han åt till slut och då gav vi oss ut på en morgonpromenad. Jättedimmigt och disigt i dag så kameran fick hänga med ut men det var svårt att få till något vettigt.

dimma
Som sagt, dimmigt i dag på morgonen.

Hemma tittade jag lite på skidorna och hundarna fick vara ute och njuta av snön. Det märks verkligen att de uppskattar snön och de vill inte gärna komma in. Jag lyckades få med mig Henrik ut sedan för att fota 9 månaders bilder på Frisken. Han är nästan löjligt lättfotad när det kommer till uppställda bilder eftersom han gör i stort sätt vad som helst för lite godis 😉

frisk-9-manader
9 månader ung och nu börjar det ju likna en berner igen 🙂

När det var klart så tränade jag lite på att springa med Frisken och sedan kom jag på att jag skulle ju fota julkort medan snön ligger kvar. Det ska bli mildväder här i veckan och jag kan ju bara fota på helgen om jag vill ha dagsljus så det var bara att sätta fart.

Lite rekvisita åkte fram och ganska snart var bilden tagen. Den skulle kunna vara bättre men jag har i alla fall så att det duger nu så jag är nöjd. Vi satsar inte på något vackert kort i år utan ett lite mer humoristiskt så det gick som sagt ganska fort att fixa.

Sen var det hög tid att kasta sig i duschen och göra sig i ordning för att åka på julbord. Pappa, Lena, Henrik och jag har ju en liten jultradition att äta julbord i stället för att byta julklappar och i dag var det dags. Slottsmässen brukar vara ett säkert kort och var så även i år. Mätt blir man men egentligen är inte jag något stort fan av julmat, det räcker gott med att gå på ett julbord om året! Kan fortfarande känna illamående av åren när jag gick på 6 julbord med jobbet eftersom vi hade 12 bensinstationer och jag och ägaren var med på hälften var, hualigen.

Nåja jag var hemma strax efter två igen, Henrik åkte och gjorde lite ärenden, och tog genast med mig hundarna ut på en runda igen. Valde att gå runt Skärsjön och såg när vi gick ner för en backe att hundarna började spåra rejält intensivt. Jag kunde inte se något trots att jag också började ”spåra” med mina ögon men när vi var nästan nere från backen såg jag lite blodstänk på en sten och insåg att de nog jagat under dagen och att något helt klart hade skjutits. Nedanför backen och en bit in i skogen så fanns det både släpspår och blodspår och alla tre hundar spårade intresserat men var helt klart även på sin vakt. Kilo sänkte svansen och såg sig då och då om så jag undrar om de kanske hade skjutit ett viltsvin?

När vi skulle sväng av åt ett annat håll än vad jägarna hade gjort blev alla tre hundar lite besvikna men Kilo och Frisken fanns sig raskt i det och övergick till att sniffa på nya saker. Mattes lilla spårhund Odd däremot blev oerhört fursterad över ”tappet” och innan jag hann säga något så hade han sprungit tillbaka till där vi svängde av för att kolla upp spåret igen. Han fick snoka rätt på det och gå i väg åt rätt håll innan jag ropade på honom och bad honom sluta. Men jag måste ju säga att jag blev oerhört sugen på att spåra med honom igen. Nåja om ca 4 månader börjar ju viltspårkursen igen så vi får se fram emot det!

Resten av dagen har vi mest tagit det lugnt, det behövdes för att smälta maten kan jag säga.

3:e december, Stora Stockholm eller vad de nu heter

Efter en lite dramatisk natt där det hände grejer som vi inte hade förväntas oss så var det i alla fall dags att kasta benen över sängkanten tidigt på morgonen. Pia hade i vanlig ordning dukat fram en frukostbuffe som vilket hotell som helst skulle kunna vara avundsjuk på och vi blir gräsligt bortskämda. Efter lite pyssel och plock var det dags att åka mot mässan igen.

Vi var där i skapligt god tid även denna dag och ställde i från oss bilen på samma ställe som vanligt. Konstigt att komma från andra hållet bara när vi åkte dit 😉 När det sedan var dags för utställning blev det som vanligt rörigt eftersom juniorerna gick i en egen ring och man vill ju se allt vilket inte går. Det blev ett jäkla hoppande fram och tillbaka tills juniorerna var klara och jag kunde koncentrera mig på bara en ring. Många hundar anmälda och i båda ringarna så var domarna tämligen hårda och använde hela färgskalan. Till slut blev i alla fall resultaten då här:

Bästa hanklassen:

  1. Bernerdalens Jackpot, BIR
  2. Charming Bear Tsefey, cert, chapionat
  3. Nöklebyåsens Ådne
  4. Werner Wix Ronaldo

Bästa tikklassen

  1. Querida Qarmen av Hiselfoss, BIM
  2. Kronblommas Turandot
  3. Charming Bear Barinya, cert
  4. Berntiers Listen To Your Heart

certhundar
Dagens två certhundar kom båda från Ryssland.

Eftersom Jackpot blev BIR stannade vi kvar och hejade i finalen. Men först slog vi ihjäl lite tid genom att äta och titta på shoppingen. Måste väl säga att shoppingen inte är mycket att skryta om nuförtiden på mässan men å andra sidan behöver jag inte något speciellt heller så det går på ett ut 😉 Sen satte vi oss och tittade på finalerna lite och sist gick grupp 2 och vi hejade men tyvärr blev Potten bara utplockad, inte placerad. Trötta och nöjda åkte vi sedan hem mot Östergötland igen. Borta bra men hemma bäst 🙂

2:a december, Lilla Stockholm

Alltså att ta semester och gå upp tidigare än man gör på vardagarna när man ska till jobbet, det känns ju rätt korkat. Men är det hunduutällning så är det 😉

Anne, Lisbeth och Eva samlade jag upp på vägen, ja och så Flisan också så klart och sedan bar det av till Stockholm Vår vanliga parkering fanns det gott om platser på och billig är den också. Vi var uppe i god tid eftersom vi varit lite oroliga för både eventuell halka med tanke på gårdagens snöfall samt så klart köer eftersom det är vanlig vardag, men allt flöt på fint så vi fick tid över att mingla med goda vänner i stället.

Lite tråkigt att åka utan hund tycker jag väl me samtidigt skönt att kunna se allt och hinna prata med fler. Resultaten blev så här

Bästa hanklassen:

  1. Werner Wix Ronaldo, cert, BIM
  2. Erato Hard River
  3. Bernerdalens Jackpot
  4. Nöklebyåsens Ådne

Bästa tikklassen:

  1. Nellyvills Like No Other, cert, championat, BIR
  2. Berneramicis Musella-Maghi
  3. Kronblommas Turandot
  4. Bernerdalens Oh My God

bir-och-bim
Både BIR och BIM hundar samt certhundar 🙂

När utställningen var klar packade vi ihop och åkte mot Färentuna där Pia var snäll och bjöd på inkvartering. Kvällen bjöd på många goda skratt, något lite allvarligare ämne någon gång och en massa god mat. Förrätten, en soppa på jordärtsskocka, var himmelskt mustig och god! Vi hann dessutom med att fira jubilaren och så klart inspektera ägorna 🙂 Men eftersom vi alla gott upp i arla morgonstund så blev kvällen inte allt för sen, man ska ju orka med morgondagen också.

1:a december

Äntligen är vi förbi den där hemska november månaden, så skönt!!

Nu hoppas jag att december får bjuda på lite lagom kyla, lagom med snö och så njuter jag redan av att trädgårdar och fönster är pyntade med adventsljus 🙂 De som pyntar med hiskeliga blå ljus, eller ännu värre, blå ljus som blinkar är inte kompis med mig i december! 😉 Hualigen.

Snön dök i alla fall upp lite lägligt i dag på eftermiddagen? Frisken hade mycket skoj på promenaden när det snöade lappvantar som han försökte fånga, goda rackare tydligen 😉

En annan bra sak med december är att det alltid är lite extra lediga dagar då. I dag räknade jag ut att jag bara jobbar 14½ dag denna månad, det ska jag väl kunna stå ut med?! 😉 I morgon är det ledigt eftersom det bär av till Stockholm. Nästa fredag bär det av till Finland så då jobbar jag bara halvdag och måndagen efter är jag ledig eftersom vi lägger an i Stockholm på morgonkvisten. Ja och sedan är jag ledig i mellandagarna, 9 ljuvligt lediga dagar, underbart!

Hundarna är pigg och fräscha. Kilo rör sig som han ska igen efter att vi fick loss låsningen i höger bäckenet. Odden är ovanligt mjuk och spänstig för tillfället och Frisken är Frisken, vilar inga ledsamheter där inte. I går var alla med på lydnadskursen. Frisken var med ute och minglade innan vi började. Odden fick köra på kursen, bara fokus på fritt följ egentligen och det börjar ändå likna det momentet i alla fall. Första passet var bra, andra var han lite mer trött och då blir koncentrationen också sämre. Kilo fick sedan komma ut och köra lite fritt följ och lite hopp/stå i några minuter innan vi avslutade kursen inomhus. Då fick Frisken vara med och mingla igen.

Min adventskalender i år får vara bloggen och jag ska försöka att lägga in ett nytt foto varje dag, vi får väl se om jag lyckas. Att fota på vardagarna är ju en utmaning i mörkret liksom så det kan nog bli någon bild från tidigare tillfällen både nu och då.

Jag har förövrigt förhoppningsvis köpt mig ett nytt objektiv. Inget värsting och jag gillar ju mitt fasta 50mm men ibland önskar man ju att det gick att zooma ut eller in lite. Nu hittade jag ett billigt och begagnat 28-75 mm 2,8 på blocket och hoppas som sagt att säljaren håller sin del av dealen… Det borde komma i början på nästa vecka så då får det hänga med till Finland 🙂

I går gjorde jag ett försök att fota stjärnorna. Hehe det var inte lätt. Att jobba med långa slutartider har jag alltid tyckt är knepigt och det här var då ingen enkel match. Men skam den som ger sig, får det fortsätta att vara stjärnklart framöver så ska jag nog ut och försöka förbättra mig, för det är rätt skoj att testa nytt och utmana sig själv! Bilderna är dessvärre fortfarande kvar i kameran så något bildbevis blir det inte denna dag.

15194536_10206108797998038_3606618762419329118_o
Redan första dagen fuskar jag och tar en bild från helgen som var 😉 Djupa storskogen med solen som försiktigt strålar ner mellan granarna, ljuvligt.