Blåhammaren-Storulvån

Hmm det där med att sova i tält var det ja. Vi gick ju och la oss ganska tidigt, runt 22 tiden ungefär. Då var jag hur trött som helst, både av att ha vandrat och fått massor med frisk luft, men även av att ha ätit gott och blivit rejält varma på kvällen. Trodde därför att jag skulle somna plättlätt men nä då. Det berodde säkert till stor del på att det var oväder utanför tältduken, jösses så det blåste!

Vid midnatt hör jag hur Hanna svär, ”f*n jag måste ut och kissa” 😉 Hon tragglar sig ut, vilket inte kan vara så lätt med tanke på hur mycket kläder hon hade på sig! (Fler tröjor, dunjacka, pannband och mössa, två par strumpor och ett par sockar och så långkalsonger och regnbyxor?!). Kilo som legat och surat över att han inte fått gå in i innertältet smet snabbt som attan in när Hanna klev utanför innertältet… Så öppnar hon tältduken och möts av snö! Hela marken var helt vit?! När hon går ut gapar hon sedan att det var den vackraste solnedgång hon sett så då gav jag upp och tänkt att det är lika bra att gå upp och kissa jag med och dessutom beskåda den vackra solnedgången då. (Kom ihåg till mig själv! Dricka öl när du ska tälta i snöstorm är en dålig idé!)

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Snö och vacker solnedgång. Foto Hanna Nilsson

När vi sedan skulle in i tältet igen så var Kilo inte det minsta sugen på att flytta på sig och Hanna tyckte att han kunde få vara kvar i innertältet. Efter lite micklande så hade vi alla lagt oss igen och fått en liten yta var att spendera resten av natten på. Det slutade snöa och övergick till regn under natten men blåsten fortsatte länge. Dock mojnade det lite fram mot morgonen i alla fall.

När det var dax att gå upp och jag öppnade upp innertältet så ser jag en sjö utanför inne i absiden. Vilken tur att Kilo slapp ligga där! Jag gick ut och lät hundarna vara kvar en stund inne i tältet men när jag kom tillbaka så började vi snabbt att röja i ordning lägret. Hundarna fick frukost och rastade sig själva och vi packade i hop. Någon ordentlig frukost var vi inte sugna på att göra i det dåliga vädret så det blev bara macka med mjukost och fjällvatten. Inget skoj att slå ihop ett dyngsurt tält men jag måste ändå säga att jag är imponerad över att tältet hållit!

10494833_10201323035236960_9102602171257534657_n
Jo då, lite snö låg det kvar på tältet på morgonen också…

10300901_10201323035476966_5660212483645953267_n
Men i absiden var det desto blötare 😦 Var nog inte den bästa platsen vi valde kan vi konstatera och vilken tur att Kilo fick komma in i innertältet så att han slapp bli blöt.

Det här var ju ett ganska billigt tält men nu har det verkligen fått pröva på oväder. Vindbyarna var uppmätta till ca 18 sekundmeter och snöat och regnat har det gjort men trots det så har tältet hållit oss torra 🙂

10487351_10201323034996954_1192539677738527872_n
Som sagt, skitväder men tältet fixade ju faktiskt det med 🙂 Det var dessutom tre tält till denna natt. Två var borta när vi gick upp på morgonen så om de sov där eller inte vet vi inte. I det tredje, som syns till höger på bilden, vet vi att de inte sov någon, detta par gav upp och sov inne på fjällstationen i stället.

Vi började sedan vandringen tillbaka mot Storulvån och eftersom det regnade så hade jag inte kameran framme så mycket. Mobilen fick duga i början men sedan laddade den ur så då hade jag inget 😦

10500332_10201323033876926_8239171714743140686_n
Vackert trots att det är mulet.

10511189_10201323035796974_867602686949797756_n

Vi fick ju en orsak att testa våra regnkläder och regnskydd till ryggsäckarna i alla fall 😉

Vandringen var ganska lätt, vi hade ju mest nerför och även om det kan vara jobbigt så gick det riktigt bra. Hundarna var förvånansvärt pigga, även Maxen och de skuttade glatt med utan bekymmer. Precis som vanligt gjorde vi några kortare stopp för att äta en bit, dricka lite och spana på utsikten. I dag fick vi även se lite mindre vattenfall, hurra säger jag om det!

10464028_10201323034116932_1284677199977983088_n
Vi mötte eller blev omsprungna av ganska mycket folk den här sträckan. Att springa i fjällen har verkligen blivit en stor grej! Flera sällskap som joggade under dessa dagar och som vi kunde se som färgglada små prickar över fjällsidorna. Tittar man noga ser man några på den här bilden också (ni vet väl att man kan klicka på bilderna för att få upp dem i större format?)

kilo vatten
Kilo framför vattendraget vi följde ganska länge.

vattenfall
Ett litet vattenfall 😀

Halvvägs kom vi till en raststuga men ingen av oss var hungriga (jo Kilo man honom frågade vi ju inte 😉 ) så vi valde att fortsätta  vandra i stället. Direkt efter raststugan fick vi dock testa något nytt, nämligen att vada. Nu var det ett väldigt litet vad men ingen av oss vågade ha skor/kängor på sig så det var bara att klä av fötterna och knalla ut i det iskalla vattnet. Inga strömmar eller så så det var lätt vadat men en erfarenhet rikare blev vi ju. Raskt på med ullstrumpor och kängor igen men nog kändes det att det ”bet” i tårna alltid!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Som sagt vandring vid vattendrag, härligt!

björkskog
Vi upptäckte att vi knappt sett några fjällbjörkar under den här vandringen och det är ju faktiskt något som hör till. Men här var det i alla fall lite björkar som vi fick njuta av.

Sista biten regnade det ganska mycket vilket alltid förtar en del av tjusningen. Men trots regn så häpnar man över hur vacker naturen är varje gång!

Vi var tillbaka vid bilen strax före ett och eftersom att det mesta var blött så försökte vi att skynda oss på in i bilen. Men jag såg till att stretcha Maxen innan han fick hoppa in i bilen och båda grabbarna fick varsitt grisöra som belöning för väl genomför vandring.

Så lämnade vi fjällen för den här gången. Vi stannande i Järpen för att käka lite lunch och sedan blev det ett lite längre stopp i Ljusdal där grabbarna fick kvällsmat och kunde rasta av sig. Kilo fick för sig att mamma Bouquet var oerhört vacker och uppvaktade henne… Hanna fick lite kaffe i magen och fick därför köra från Ljusdal till Stockholm där vi landade vid 22 tiden. Sista biten var lite seg för min del men jag poppade lite spotify på vägen och det var inga problem att hålla sig vaken.

Nu längtar jag till nästa fjällvandring som är tänkt att bli i månadsskiftet augusti/september om allt går som jag vill 🙂

10462574_10201323036156983_2564781605852772585_n
Hej då fjällen…

 

Sylarna-Blåhammaren

Att sova i tält är oftast ganska mysigt. Fast det är inte helt lätt på fjället kunde vi konstatera. Dels ligger man ganska tätt och utrymmet att vifta med ben eller armar är klart begränsat. Jag hade dessutom Maxen bredvid mig som visserligen låg mer eller mindre still hela natten men inte heller honom ville jag ju sopa till när jag försökte hitta rätt sovställning.

Sen måste jag ju säga att även om våra liggunderlag är 1000 gånger bättre än de vanliga gamla cellplastliggunderlagen så är det ju fortfarande inte någon mjuk historia man ligger på… Sen hade vi det blåsigt under natten och då fladdrar det i tältduken vilket i sin tur låter en del. Kilo var inte heller helt nöjd så Hanna vaknade under natten och upptäckte att han hade stoppat in huvudet i hennes sovsäck 😉

Summa summarum, vi sov inte jättemycket men några timmar blev det i alla fall. Hanna frös i natt men jag måste säga att min sovsäck höll vad den lovat för jag frös enbart lite om näsan, kroppen var varm under hela natten. Nåja det blev ju morgon i dag men så vi gick upp och hundarna skuttade glatt ut. Frukost för deras del samtidigt som jag kunde stå och kika på lite renar som gick på andra sidan bäcken, härligt!

10501625_10201322651747373_5914389046901824727_n
Frukost utanför tältet för hundarnas del, helt okej enligt både dem och mig.

10464210_10201322651547368_4819270798077716345_n
Även på fjället ska man värna om munhygienen 😉 Det är verkligen vansinnigt gott vatten i fjällbäckarna, Ramlösa och Loka, släng er i väggen!

posering efter frukost
Lite posering innan vi lämnar vår lägerplats.

För vår del blev det till att koka gröt och äta det med mjölkpulver (som naturligtvis späddes ut med vatten), faktiskt helt okej. Till det blev det smörgås med mjukost, en helt okej frukost för att ätas mitt ute i vildmarken. Sen började vi att packa i hop vårt läger för att sedan påbörja vandringen mot Blåhammaren.

Vädret var helt okej, lite blåsigt om man nu vill klaga men inget regn och ingen snö. Vi vandrade på och tog några små raster mellan varven. Hundarna hade vant sig vid renarna vid det här laget men ju längre vi gick desto färre renar såg vi.

blåser
Det blåser! Kilo hade fullt upp med att parera vindarna och öron verkar leva sitt eget liv 😉

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Det gick uppför. Foto Hanna Nilsson

Ungefär halvvägs kom vi till en raststuga och där var det fullt med folk. Konstigt att man kan gå helt själv men så kommer man till raststugorna och då är det hur mycket folk som helst? Fullt inne i stugan så vi fick vackert äta ute. Fram med köket och i dag blev det pasta carbonara till lunch, gott! Hundarna gör som vanligt succe, folk vill klappa och gosa och bjuda på saker och så är det alla de som inte vågar sig fram men som ändå står och tittar och pratar om hundarna på håll 😉

lunch
Pasta carbonara serverad med fin utsikt till.

törstiga
Efter lunchen blir alla törstiga. Tur att det finns gott om vatten på fjället.

Vi stövlade sedan i väg och gick en bra bit. Det var ganska lätt vandrat men nog är det annorlunda att gå med en massa packning mot att gå med bara lunch och lite regnkläder i ryggsäcken! Mitt största bekymmer har som sagt varit att det är svårare att fota med den stora ryggsäcken på ryggen. Jag undrar jag hur det ska bli när jag vandrar själv och har ännu mer i säcken? Den här vandringen har vi ju delat på vissa saker. Jag bär själva tältet, gasen och lite av maten. Hanna har tältpinnarna och köket och en större del av maten. Ska jag vandra själv måste jag ju också bära allt själv…

max visar vägen
Älskade gamla hund! ❤ 
Härligt att få lite fjälluft tyckte Maxen och sprang mellan varven i förväg för att kolla läget, inga trötta ben här inte!

Vi tog en lite längre rast när vi gått över en bredare bäck. Där hittade vi ett ställe med hyfsat lä och satte oss med lite nötter och choklad. Hundarna la sig snabbt tillrätta och somnade och även Hanna och jag tog oss några extra minuter och vilade lite. Men så fortsatte vi mot vårt mål och inte långt efter såg vi Blåhammarens fjällstation där framför oss.

10481742_10201322651267361_5982040562248109944_n
Kilo har lagt sig tillrätta under vår paus. Tröttsamt att vandra och säkert tycker han att det var lika skönt som vi att få vila ryggen en stund från klövja/ryggsäck.

mys
Lite mys tillsammans med Hanna blev det med 🙂

snö
För att komma till fjällstationen fick vi gå genom ett snöfält. Visst såg vi snö både här och där under hela vandringen men det här var första gången vi var tvungna att gå på snö en liten bit.

max snörullar
Hundarna var inte sena med att njuta av snön. Rulla sig bör man göra varje dag enligt Maxen och finns det snö ska det absolut rullas!

kilo snörullar
En klövjeväska hindrade inte Kilo från att rulla sig..

ren
Vid fjällstationen möttes vi av den här filuren? Renen måste ha varit nästan tam för den spatserade omkring på området mer eller mindre hela tiden.

renar
En kompis hade den också.

läger blåhammaren
Här fick det bli, vårt läger med fjällstationen i bakgrunden.

Blåhammaren är STF:s minsta fjällstation och även den som ligger på högst höjd, 1086 möh. Vi valde att börja med att sätta upp vårt tält. Hittade ingen riktigt bra plats men tog ändå ett ställe som var plant och inte allt för utsatt av vinden. Därefter gick vi in på stationen för att betala för serviceplats (vi får tälta på deras område och använda alla faciliteter) och betala för den middag som jag hade beställt. Vi fick information om duscharna och om middagen och även att hundarna skulle kunna få ligga ute i hallen under tiden som vi åt, perfekt.

Vi gick tillbaka med hundarna till tältet och stoppade in dem där och tog med oss ombyte och duschgrejor tillbaka. Det var himmelskt skönt att få duscha! Både för att bli ren men även för att bli lite varmare igen. Efter duschen gick vi och gjorde i ordning i tältet och tog sedan med oss hundarna tillbaka till stationen och gjorde i ordning plats åt dem i hallen. Själva gick vi sedan in i stugan och tog varsin öl!

10517577_10201322650987354_1069487298691089625_n
Jämtlands Bärnstens öl satt som ett smäck men gick nog rakt upp i skallen på oss.

Hundarna kom snabbt till ro och klockan 18:00 var det upprop till middagen. Det är bordsplacering men man får naturligtvis sitta med sitt sällskap som man anmält sig med. Hanna och jag hamnade med två andra sällskap. Ett par från Östersund som också hade hundar med sig och ett gäng på fem personer från Göteborg. Jättetrevliga allesammans och vi fick en väldigt trevlig kväll ihop med dem.

Henrik skrattade lite åt mig när jag ringde och bokade middag tidigare i veckan men det var tur att jag gjorde det kan jag meddela då det nästan var fullt i matsalen, bara en plats kvar! Nu är det ju ingen stor matsal men ändå! Maten visade sig vara värt mödan att ta sig dit för det smakade smaskens. Till förrätt fick vi chevré med blåbär och lingonchutney, sparris och lite grönsaker. Varmrätten var lamm med rostad potatis och vitlökscreme och efterrätten var mjölkchokladkräm med kaksmulor och maräng. Till detta fanns det ett jättefint salladsbord som hade dugt bra som förrättsbord som det var!

10505450_10201322650827350_5094606287170984741_n
Förrätten.

Men efter maten kände vi oss ganska slut i både huvud och kropp och vi knallade nöjda ut till vårt tält. Under kvällen hade det fortsatt att blåsa och dessutom regna rejält så vårt sällskap tyckte nog att vi var lite galna som skulle tälta… det tyckte vi också när vi gick ut och märkte att regnet hade övergått till snö?! Nåja det var bara att krypa ner i sovsäcken, Maxen ligger nöjt på sitt liggunderlag bredvid mig medan Kilo inte alls är lika nöjd med att behöva ligga utanför på sitt 😉

 10468440_10201322650667346_5947049837722873024_n
Japp det snöade när vi gick tillbaka till tältet…

10441443_10201322649947328_3740082964789604253_n
Kilo vill också vara med och ligga inne i innertältet 😉

Stockholm-Storulvån, Storulvån-Sylarna

Efter en natt på soffan för min del klev vi upp tidigt, redan 4:45 ringde klockan. Snabb toalett, påklädnad och så bära ut packningen till bilen och rasta hundarna, så var vi i väg, mot fjällen!

Fast vi hann bara till Rotebro för då kom Hanna på att hon glömt sin jacka, bara att vända 😉 Men sen var vi i väg igen och körde på. Några kortare stopp för att rasta hundar, få något i magen, snabb shopping i Lundhagsbutiken i Järpen och så lite soppa i tanken till bussen och ”vipps” så var vi framme i Storulvån.

Som jag längtat efter detta med fjällvandring! Ja och nu skulle vi ju för första gången testa att gå ”på riktigt” dvs med packning och tält. I går på kvällen ägnade vi  en del tid åt att fundera på om vi hade bra saker med oss, eller om något var onödigt. Vi tyckte ändå att vi packat skapligt lätt men… Framme i Storulvån var det i alla fall bara att hänga på sig ryggsäcken och gilla läget, då fanns ingen återvändo!

Det började mindre bra. Kilo var jag ju lite tveksam till om han skulle kunna hänga med då han haft en konstig hälta som kommit och gått i några dagar när vi var på Öland. Inte för ens efter begravningen i går kväll bestämde jag mig för att han verkligen skulle få hänga med då han inte visade några som helst tecken på att ha ont. Glad och förväntansfull hängde jag därför klövjan på honom där vid bussen och så knallade vi iväg. Vi kom väl inte mer än ca 200 m då en något övertaggad KG skuttade till och plötsligt gav till ett illvrål och stod med ena frambenet i luften?! Jaha vad hände liksom? Lät honom vara en stund, gick och kollade där han skrikit till och såg att det var en kant där. Troligen halkade han väl till och fick ont samt blev överraskad och därav illvrålet. Efter lite väntan så gick vi en kort sträcka och det blev påtagligt bättre om än inte bra. Vi testade att gå ytterligare en bit och efter ett tag syntes inget längre, puh!

Hade ju varit väldigt snopet att efter 90 mil i bil fått åka tillbaka utan att ha vandrat ut på fjället ännu!

Vår vandring denna dag skulle ta oss från Storulvån och mot Sylarna. Vi var tveksamma till om vi skulle gå hela vägen fram till Sylarnas fjällstation men det spelade ju mindre roll eftersom vi skulle tälta 🙂 Klockan var väl runt halv fyra i alla fall innan vi gav oss av på eftermiddagen så dagens ca 13 km skulle vi ändå hinna med räknade vi med.

på väg upp
Äntligen fjällvandring igen! Och visst ser Kilo fin ut i sin klövja, matchar faktiskt Hannas utrustning lite grann 😉

Efter lite klättring uppför så kom vi på stigen mot Sylarna och alltså, varför är man inte alltid i fjällen?! Vackert är bara förnamnet! Vi hade skapligt väder denna dag. Ingen värme men det gör ju inget när man vandrar. Efter några km kom vi fram till en hängbro, det var en ny upplevelse för både oss och hundarna och eftersom Hanna själv tyckte att det var lite äckligt att gå över så tog jag själv båda hundarna över. Hu sa båda hundarna och blev lite låga men dom gick snällt med när jag började knalla. Jag kan förstå att de tycker det var äckligt, vingligt och rangligt var det, nätgaller som gjorde att de såg rak ner och så ganska många meter upp i luften.

hängbro
Det syns tyvärr inte hur högt det är men det är flera meter ner till vattnet under och många meter att passera var det och lite läbbigt var det allt tyckte både hundarna och Hanna.

Vi fortsatte sedan och knallade på. Justerade ryggsäcken lite då den var lite snedlastad, tog lite vätskepaus och så höll vi på.

kilo vilar
Kilo under en paus.

rast
Maxen myser lite med Hanna.

posering
Lite posering. Upptäckte dock att det är svårare att fota när man går med full packning mot vanlig dagryggsäck som vi haft tidigare år, men lite bilder knäppte jag ju ändå 😉 Svårigheten ligger i att jag inte kan gå ner på knä eller lägga mig ner lika lätt (eller överhuvud taget..) när ryggsäcken är på.

närmar oss sylarna
Sylmassivet som hägrar där framför oss. Vackert så man skulle kunna förgås!

vandrar
Utsikten bakåt var helt okej den med!

renar framför
Vi såg mycket ren den här första dagen. I början fick hundarna vara kopplade när vi såg ren för de är bra sugna på att jaga efter dessa hornprydda saker. Här är det Maxen som ”drar” Hanna framåt för att få komma så nära renarna som det bara går.

När vi kom fram till korset där man kan välja att gå mot Sylarna eller mot Blåhammaren så bestämde vi oss för att hitta lämplig lägerplats. Efter lite kikande blev det nästan precis vid korset då det fanns en lämplig gräsplätt där och vatten bara några meter bort. Alltså av med utrustningen från både oss och Kilo och så försökte vi få upp tältet. Det gick förvånansvärt smidigt och eftersom det var gräs så gick pinnarna lätt ner i marken. När tältet var uppe så bestämde vi oss för att göra nästa nya sak, nämligen att lag mat. Denna kväll var det frystorkat som stod på menyn. Två sorter, Chicken tikka masala och Chili cone carne. Vattnet kokade vi upp i det nya triangia köket och så blanda i påsen och vänta en stund. Förvånansvärd god var kyckling varianten, Chili Cone Carnen smakade inte så mycket faktiskt. Men mätta blev vi och gott fjällbäcksvatten drack vi till.

tältet
Vem vill inte bo så här?! Vi hittade verkligen ett fantastiskt läge att slå upp lägret på.

10387541_10201320311368865_5659515759288015494_n
Hanna i matlagartagen. Premiär för nya köket.

10462890_10201320310928854_6914177715201690471_n
Middagen intogs i tältet då det blåste en hel del. Synd för det hade nog varit härligt att sitta ute och smaska och se på den härliga utsikten.

10474900_10201320310688848_3780203298435533691_n
Kvällens gourmetmiddag 😉 Det här var Chicken tikka masala varianten men de såg ärligt talat ungefär lika dana ut båda rätterna…

När middagen var intagen så var klockan ändå en bit efter tio på kvällen så vi tänkte att vi kryper in i tältet och lägger oss. Det blåste rätt mycket men när vi gick och la oss mojnade det och kändes helt okej. Max fick krypa in i innertältet och ligga bredvid mig, på ett eget liggunderlag medan Kilo fick ligga på ett liggunderlag utanför innertältet, i absiden. KG var inte helt nöjd med detta men vi hade tältduken mellan innertältet och absiden öppen så egentligen låg vi ju alla i samma utrymme.

Kulturpoängen för 2014, check

Ja men i dag har vi varit effektiva så det räcker och förslår!

Började som vanligt med morgonpromenad och bageribesök. Mätte sträckan i dag eftersom jag var nyfiken, lite över 3 km, det är en stor camping! Ja sen går jag ju alltså utanför campingen också, men runt 1,5-2 km fram och tillbaka från vår plats till bageriet är det  alla gånger!

10455964_10201284280908126_55305675455008457_n

Vi slappade i solen en stund efter frukosten men sedan tog jag med mig grabbarna ner till stranden för att de skulle få busa av sig. Ja tack vrålade båda två och betedde sig som totala galningar?! Hur skoj kan det vara att rusa i vattnet gång på gång kan man ju undra men uppenbarligen är det något av det roligaste som finns! Strålande sol medan vi var där nere men efter ca 45 minuter började det komma lite moln så då gick vi tillbaka till vagnen och bestämde oss alltså för att samla kulturpoäng.

Först åkte vi till Borgholms slottsruin, den har nämligen Henrik tjatat om i flera år så nu var det dax att pricka av den. Det är en vansinnigt stor ruin och oerhört maffig, vilka väggar man byggde på den tiden!

DSC_2195
Borgholms slottsruin

slottsruin mitt i 
Grabbarna inne i själva slottsruinen.

titt ut
Kilo kikar ut genom en glugg.

trappor
Stort är väl det man kan säga om denna ruin!

blomma ruin rund

När vi kände oss klara med slottsruinen åkte vi in en snabb sväng till Borgholm. Maxen har nämligen varit lite dålig i magen så för att hjälpa honom åkte vi förbi veterinärstationen och inhandlade lite canicur. När vi ändå var där svängde vi förbi fiskbutiken också och köpte varmrökt lax, romsås och en kräftröra. Gratis var det inte men det skulle visa sig att det var värt varenda krona!

Därefter styrde vi öster ut, till Kapelludden som är en gammal hamn där man kan se Ölands största klosterruin och ett fantastiskt vackert stenkors som är över tre meter högt.

korset
Stenkorset där det för mer än 1000 år sedan hölls andakter i hamnen. Religiös är väl synd att kalla mig men jösses så vackert det här var!

kilo klosterruin
Kilo står faktiskt på själva klosterruinen.

klosterruin
Grabbarna poserar och alla ser ju verkligen jätteglada ut…. På bilden syns även den stora fyren som ligger vid Kapelludden.

kors kilo
Kilo med korset.

kors 
Bästa Maxen

Efter detta åkte vi tillbaka till vagnen och där blev det omgående middag, vi hade liksom missat att käka lunch? Nu blev det toast på surdegsbröd med kräftröra och vitlök. Lax med potatis och romsås och jag som näsan alltid älskar lax måste säga att det här nog var den godaste varmrökta laxen jag någonsin ätit! Kräftröran gick inte av för hackor den heller, till och med Henrik som inte gillar kräftor åt av den och tyckte det var gott.

Jag tog sedan en promenad på stranden med grabbarna medan Henrik fixade disken. Alla kulturpoäng har visst däckat hundarna för de ligger båda helt utslagna nu och snarkar gott.

slottsruin
Öland ❤

En vanlig dag på Böda

Vaknade strax före sex av att Maxen smög runt i förtältet. Det gör han bara om han försöker hitta någon dragkedja att putta upp så jag förstod att han var nödig och ville ut. Snabb påklädnad och så gick vi . Jodå det var rejält kissnödigt hos den gamla farbrorn, som förövrigt är en jäkel på att öppna just dragkedjor varvid vi alltid ställer stolar eller kompostgaller för alla dragkedjor i förtältet, det har nämligen hänt att Maxen lullat i väg…

Gick sedan och la mig igen, jag har nämligen lovat mig själv att sova denna semester då det varit lite si och så med sömnen senaste månaderna. Lite efter åtta gick vi i alla fall upp och det blev rastning av hundarna i samband med bageribesök, precis som vanligt. Sen gjorde vi inte så mycket på förmiddagen. Satt ute i solen en stund men så kom det in mörka moln och vi bestämde oss för att ta en liten tur.

Det blev en kombinerad shoppingtur med promenad. Första stopp, Böda sågen. Här inhandlades ny borste till förtältet (har köpt två tidigare men båda är spårlöst borta?!) och lite papperstallrikar eftersom det förrådet behövde fyllas på. Sedan vidare till sportrean där det blev en t.shirt till Henrik och en klänning till mig. Stoppet efter blev trollskogen och en promenad där. Ja vi har varit där tidigare men det är mysigt att gå i den lite speciella naturen och så ville jag fota lite också.

tallar
Det finns så många krokiga tallar här på norra Öland att jag undrar om det verkligen finns någon som är normal?

trolleken
Grabbarna vid trolleken.

trollskogen
Mysiga trollskogen bjöd på både sol och regn och varierande natur.

DSC_1848
Den obligatoriska bilden vid vraket.

Vi hann med ett stopp på ICA i Byxelkrok samt på Valles också innan vi var hemma igen. Då blev det en sen lunch och sedan lite slappande medans det kom ytterligare några droppar regn. Men så sprack det uoo och då tog jag med mig grabbarna ner på stranden. Det visade sig vara en toppenidé då vi fick en underbar timme där nere med bus och lek samt lite fotande så klart.

Kilo i vassen
Nakenfisen. Innan vi gick ner på stranden kammade jag av honom en jäkla massa päls?! Vart kom den i från, han var ju redan naken?

kilo spring
Naken eller inte, skoj på stranden har KG oavsett.

pinne
Vad gamlingen tycker om stranden, tja det känns som att ord är överflödiga, bilden får tala för sig själv.

Spring
”-Springer du om mig din lilla fjant så är du inte vatten värd!”

Va
Matte säger att jag är sötast i världen!

Kvällen har sedan varit lugn här i vagnen. Campingen är betydligt lugnare för att inte säga lite ödslig till och med efter helgens liv, fast det är ju så här vi gillar att ha det! Vi har i alla fall avnjutit en trerätters, en ny förrätt med sparris och bresaola, hemmagjord pizza och så frozen cheesecake till efterrätt. Nu återstår nog bara att ta en sista kissrunda med grabbarna innan det blir sängen med en god bok. Behöver jag ens säga att semester är underbart ljuvligt?!

Midsommardagen

Vaknade upp till ett väldigt lugnt Böda 😉 Trots att klockan var närmare 8:30 när jag visade mig utanför förtältet så var det inte många människor att se. Tog med mig grabbarna på en morgonrunda och gick naturligtvis även förbi bageriet, ingen lång kö i dag inte. Vi käkade en lång frukost och satte oss sedan ute ett tag. Men hu det var rätt kallt ute. Det var bättre att försöka röra på sig för att hålla värmen så jag körde ett kort lydnadpass med Kilo och så fick Maxen göra några småsaker också. Ja och strax före elva tog jag med mig grabbarna på en långtur.

Vi knallade tallskogen i ca 4 km, gick sedan ner på stranden och tillbaka den vägen. lite mer än 1 ½ timme var vi ute och det var riktigt skönt. Det tyckte hundarna med som for runt som galningar på stranden, skällde och levde rövare blandat med bad, rullningar och grävande. Det är så härligt att se dem och framför allt Max så klart, han blir som en yster liten valp ❤ Dessvärre har jag inte tagit fram den riktiga kameran ännu så jag har bara halvtaskiga mobilbilder att bjuda på.

10401451_10201268456392523_3548772984732319970_n
Wi löve tallskogen!

10462720_10201268456112516_6362347152175211740_n
Men hur söt är inte den här fåntratten?

10477966_10201268456952537_5891119618415704476_n
Som sagt, på stranden blir Max som en valp igen och han är långt före mig när vi går. Ja och helt själva var vi på stranden i dag med, vart är alla människor? Fast jag är ju rätt nöjd med att vi är ensamma, saknar absolut inte alla människor!

10505400_10201268456632529_1837334231589793042_n
Bästa grabbarna på bästa Böda!

När vi kom tillbaka var jag ganska kall om fötterna efter att ha gått i vattenkanten hela vägen, fick alltså bli en dusch för att tina upp. Sen satt vi omväxlande ute, omväxlande inne. Kallt som tusan var det ute. Hundarna fick varsitt köttben att knapra i sig men sedan gick vi faktiskt in i husvagnen och värmde oss. Vid fem bestämde jag mig dock för att ta ytterligare en promenad med hundarna. Det blev körvägarna och 2,5 km spåret den här gången och lite över 1 timme som vi var ute. Sista biten regnade det ganska mycket så det var väl så där lagom trevligt. Nu hade i alla fall campingen vaknat till liv igen, det var ett jäkla röj trots att det alltså regnade.

Efter det var hundarna nöjda med dagen och ännu nöjdare en liten stund senare när de även fick kvällsmaten 😉

Trots regnet så valde vi att grilla i kväll också. Kycklingfile och potatisgratäng, smakade mums! Eftersom vi inte hann med efterrätten i går så kalasade vi på den i dag, frozen cheesecake med jorgubbar.

10442405_10201270696448523_7067970234274255490_n
Yummie

10426587_10201270696048513_7020860600797506007_n
Slapp kväll i vagnen.

I morgon hoppas jag på bättre väder, då ska jag nog rasta kameran lite 😉

Borta men ändå hemma och en trevlig midsommar.

Jo vi kom ju fram till Böda sent i går kväll. Ställde husvagnen utanför på den stora parkeringen och tog sedan en vända med hundarna och passade på att låna servicehus också.

Vi vaknade vid sju av att det var party utanför? Visade sig vara tre ungdomar i en gammal skruttig skoda som stod på parkeringen och hade fest?! Nåja de spelade hyfsad musik så det var ändå okej 😉

Jag gick upp och tog med hundarna på en runda på körvägarna och sedan bort till bageriet för att köpa färskt bröd till frukost. Lång kö till bageriet men det fick det vara värt för att få tag i färsk surdegsbaguette till frukost. När vi sedan ätit vevade vi upp stödbenen och åkte bort till receptionen och checkade in. Naturligtvis valde vi plats nere i vårt kära kvarter 1.

Husvagnen kom på plats, förtältet kom upp och när det bara var gardinerna kvar så tog jag med mig grabbarna på en rejäl promenad så fick Henrik styra med gardinerna.

Det är fantastiskt att ge sig ut i naturen i Böda, trots att vi åkt bort känns det alltid som att komma hem när jag strosar ut i tallskogen. Valde att först ta körvägen bort till Lyckesand och sedan fortsätta en bit i tallskogen för att slutligen gå ner på stranden, ahh livskvalitet! Hundarna är lika förtjusta i det som jag och springer lyckligt både i skogen och framför allt på stranden. Att de känner igen sig betvivlar jag inte en sekund, de hittar lika bra som jag här och springer konstant i förväg.

Efter promenaden styrde vi lite i husvagnen och blev sedan inbjudna till midsommarlunch med grannarna här i ”Slummen” 😉 Mycket trevligt. Sen blev det slappande i solen. Flera av de andra här har hund så grabbarna fick ha öppen grind och komma och gå som de ville medan vi satt och pratade. Kilo blev jätteförtjust i Per-Inges lilla blandrashane och lekte massor med Rufus som han heter. Leonbergern Lady däremot hade han lite mer respekt för och vågade inte riktigt leka med. Maxen sköter det där med hundmöten som den vise gamla man han är, genom att vara fullständigt lugn får han även den mest taggade hanen att dämpa sig och när han visat vägen så är det inte längre några problem att ha hundarna tillsammans 🙂

10172800_10201268400791133_2172676134991541512_n
Morotsjordgubbstårta efter lunchen, mums!

10329273_10201268401111141_2177526257695342741_n
Kilo och Rufus busade runt så fort tillfälle gavs.

10435590_10201268400271120_7833183108332415535_n
Maxen ägnade sig åt mer viktiga saker, som att tigga till sig jordgubbstårta av grannarna… Emil var dock inte svår övertalad utan bjöd frisk både sina egna och våra hundar 😉

10502118_10201268400071115_5193011362918572785_n
Förutom att busa med andra hundar fick Kilo också umgås med en massa barn. Toppen och jag tror att han börjar tycka att det är helt okej efter att tidigare ha varit lite fundersam över små människor 😉 Den här lilla tjejen tyckte han i alla fall var väldigt trevlig och han satt gärna tillsammans med henne.

På kvällen tog Henrik och jag en promenad med grabbarna runt campingen och kollade in allt midsommarfirande. Det är verkligen helt fullt uppe vid centrum, så skönt att ligga nere på kvarter 1 och ha det lite lagom. Efter vår promenad blev det grillning som fick intas i grannes förtält för då hade det blivit ganska kyligt ute. Vi som hade tänkt ha en lugn midsommar har i stället haft fullt upp helga dagen med trevliga människor som sällskap, i bland är verkligen det oplanerade det absolut bästa!

På väg

Det går långsamt i midsommartrafiken men meter för meter kommer vi framåt. Och vi har ju inte bråttom vi har 10 lediga dagar framför oss!

20140619-195840-71920219.jpg
Fast hundarna tycker väl satt det är så där lagom spännande att vara på väg igen.

Tror nog att trafiken lugnar ner sig snart och tanken är att vi ska ta oss över bron innan vi stannar för natten. Men vi får väl se, det kanske blir stopp innan om Henrik blir trött. I morgon ska jag dock fira midsommar genom att ta en långpromenad på stranden i Böda tillsammans med mina pojkar 🙂

Inte helt nöjd.

Det är fantastiskt vad mycket grattis och fina ord vi fått efter vår resa till Danmark! Tack alla 🙂

Egentligen vill man ju att aveln ska gå framåt och att det hela tiden blir bättre och bättre hundar. Optimalt vore ju alltså att yngre hundar fick bäst omdömen på utställningar. Men berner är ju dels en ras som är färdiga ganska sent, i Max fall var han nog runt 4½-5 år innan han var riktigt klar och som bäst var han vid 5½-6 års ålder. Dessutom så tror jag att både vi som utställare, publik och domare uppskattar just fräscha veteraner något alldeles oerhört. Det gissar jag beror på att många har mist sin hund innan veteranåldern och i alla fall för mig själv så är pigga glada veteraner något som bevisar att det visst går och att det visst finns berner som blir gamla!

Om den gamla hunden dessutom som Max tycker att det är skoj att få visa upp sig så blir det så klart en hel del gratis för det också 😉

10382356_10204013997331400_7217878561662418917_o
Pigg och glad veteran. Foto Gitte Suhr

Den gamla hunden här hemma är av någon anledning inte riktigt nöjd i dag? Han har fått 2 timmar promenad totalt och dessutom fått simma 20 minuter samt tugga märgben, han borde med andra ord vara både lite trött och nöjd med tillvaron men näpp, det är han inte! I stället går han är hemma och tittar uppfordrande på mig och vill hitta på något mer? Till stor del beror det nog på att vi har packat in i husvagnen i kväll och han vill nog bara påminna om att vi inte ska åka utan honom 😉

Ja för i morgon bär det av mot Öland är tanken. Vi och en halv miljon till ska väl ut och trängas på E22:an ner till Kalmar men vi har ingen brådska så det ska förhoppningsvis gå fint.

Dessvärre har det varit så mycket att försöka få till i dag så att jag fick hoppa över Kilos lydnadskurs. Inget skoj alls men jag var bara tvungen att komma i fatt här hemma lite om vi ska kunna ge oss i väg i morgon.

Hasmark 2014, en höjdare!

Hemma igen efter en helg i Danmark. Borta bra men hemma bäst? Nja jag gillar verkligen att vara på resande fot och se nya saker och umgås med vänner och träffa nya människor men visst är det skönt att komma hem.

I fredags efter lunch packade vi i alla fall in oss i bilen, Anne, jag, Max, Kilo, Flisan och Diva. Bussen var dagen till äran utan säten i mittsektionen så vi hade löjligt gott om plats i den. Vi gjorde ett snabbt stopp vid Knutsbrolyckan hos Anders och Annette där vi lånade ett tält men sedan for vi raskt mot Danmark. Naturligtvis stannade vi och rastade och käkade men i övrigt höll vi god fart.

på väg
En liten posering på väg mot Danmark.

Vi bestämde oss för att åka förbi utställningsplatsen först för att sätta upp tältet, skönt att ha det avklarat och dessutom ha varit på plats så att man vet vart man ska. Det var nog tur för när vi kom dit såg vi då ingen utställningsplats eller några tält och kliade oss lite i huvudet. Tursamt nog hittade vi Inge på parkeringen och hon skulle precis köra in på campingen och kunde visa oss vart utställningen var belägen.

Så var tältet uppe och vi letade oss vidare till vårt Bed & Breakfast. Lite sena blev vi, var visst inte på plats för ens vid tio på kvällen men tid är ju en världslig sak 😉 Vi har återigen haft tur när vi bokat boende. Visst hade det varit smidigt att bo på campingen där utställningen var men nu var det ju fullbokat så då blev det här en riktig lyckträff!

boende
Så här vackert bodde vi i helgen, inte kattskit direkt! Det är alltså huset på bilden som vi bodde i, det är inte utsikten från vårt boende jag har fotat 😉

Hundarna fick kvällsmat (gissa om Kilo tyckte att det var katastrof med kvällsmat så sent!) och sedan gick vi och rastade dem. Underbart med dessa ljusa sommarkvällar!! Vi plockade i ordning i vårt rum, delade en öl i stället för vårt vanliga skålande i bubblor och sedan fick det bli sängen.

Lördagen bjöd på strålande sol och vi rastade hundarna på baksidan av huset ner mot vattnet, fantastiskt härligt. Sedan bar det av mot Hasmark och vi var där i lagom tid, vi hann få ordning på våra grejer och låta hundarna bo in sig.

Kilo var först ut denna dag, totalt naken… Det är inte så skoj att visa en naken hund men eftersom han nu var anmäld så fick han hänga på. Domare denna dag på hanar var Jan Herngren. Den här dagen var Kilo på ett alldeles strålande humör och skött sig utmärkt i ringen, han var faktiskt riktigt fokuserad! Excellent blev bedömingen, det tackar vi för. Många öppenklasshanar i dag men bara sju som fick excellent. I konkurrensen sedan så blev Kilo avtackad utan placering men fick ändå ck.

Flisan var sedan inne i en ännu större öppenklass för tikarna. Även hon fick excellent men blev inte placerad. Maxens tur sedan och han var tråkigt nog ensam i sin klass. Han var dock på tårna och sprang snällt och stod som en klippa, excellent för honom och välkommen in till finalerna. Diva fick även hon excellent så då hade vi två veteraner som skulle vara med i finalerna.

Ja för denna special i Danmark är ju lite speciell på så sätt att domaren plockar ut sina fyra favoriter i varje klass utan inbördes ordning. Sedan när alla klasser är klara så kör man finaler och tar in dessa fyra hundar per klass, spelar musik och gör lite show av placeringarna, hur bra som helst! Dels blir det väldigt häftigt att springa in med sin hund men det är också oerhört mycket roligare att vara publik till ett sådant här upplägg. I stället för att det bara är närmast sörjande kvar till BIS finalen så är alla kvar, tjoar, sjunger och klappar i händerna. Här är en länk så kan ni se hur det lät när Maxen var inne i finalen på söndagen.

Ja just för Maxen var ju utgången klar, han var ju själv så det är klart att han vann…. 😉 Men han fick även ck och ett klubbveterancert. Tydligen ska man ha fyra sådana för att då bli dansk klubbveteran champion. Sen var det dax för bästa hanklassen, där var det in och ut för oss, men fortfarande skoj att Maxen kan vara med!

Diva blev sedan trea i veteranklassen tik och när även bästa tik var klar så var det dax för BIR och BIM veteran, Jan dömde även den klassen. Mer musik och mer klapp i händerna, tjo sa Maxen som med åren blivit en liten showapa och verkligen gillar när han får heja rop. Och det lönar sig att vara en showapa för han sprang sig till BIR veteran 🙂

I övrigt blev resultaten så här på lördagen.

Bästa hanklassen

  1. Pa-Di Sinclairs Eternity, BIR
  2. Sennettas Columbo
  3. Zandrinas Bruce, cert, grattis
  4. Harthins Magic Mojo

Bästa tikklassen

  1. Lady Xieras Iluna, cert, grattis
  2. Carolina
  3. Soffi, BIM veteran
  4. Lady Xieras Montoya

Bir och bim lördag
Turner blev sedan BIR och Iluna blev BIM, grattis!

Vi pustade ut efter utställningen, pratade med en massa folk och så passade jag på att fota två riktigt tjusiga kullsyskon.

DSC_1594
Carolina och Caio, tjusiga syskon som absolut skulle kunna få flytta hem till mig!

Efter det kände vi oss färdiga för att åka tillbaka ”hem”. Vi var tillbaka i Bogense vid sextiden efter att vi tagit oss en kort sightseeingtur med bilen i centrum och nere vid hamnen, man vill ju veta vart man bor liksom 😉 Sen blev det kvällsmat för hundarna och efter det en skön promenad. Vi hittade en liten stig som var jättemysig och både vi och hundarna njöt av att få röra lite på sig och bara vara.

promenad
Promenad på landsbygden på Danska Fyn, fint som snus!

väderkvarn
En fin väderkvarn som vi bodde granne med.

Tillbaka i vårt rum var det hög tid för mat till Anne och mig, vi hade ju bara ätit frukost under dagen… Vi fick möjlighet att låna en grill och gick ut för att tända den. Ägaren till B&B hade en labradorhane som genast kom fram till oss och eftersom våra hundar då var inne på rummet så var det så klart okej.

Vi gick sedan in för att förbereda köttet och skära till sallad. Efter en del styr var allt klart och jag tog med mig mina grabbar ut tillsammans med all mat. Labradoren fick hälsa på Maxen och det var så klart inga bekymmer. Han fick sedan hälsa på Kilo men då började han spänna upp sig lite så då körde jag bort honom till ”sin” del av trädgården. Det här var ett ganska stort B&B så när vi kom ut med alla våra grejor så hade ett par med två mellan stora hundar satt sig på utegruppen bredvid vår. Damen i paret blev alldeles till sig över hundarna och frågade om hon kunde få klappa och det fick hon så klart. Även deras hundar ville hälsa och det gick också bra, Kilo hittade faktiskt en kompis där och hade nog gärna velat busa runt på gräsmattan. Fast när han och den hunden busade så kom labben smygandes igen så då fick jag köra bort honom.

Men så fick det vara nog med busande och istället satt vi oss ner och njöt av mat och bubblor!

middag
Underbar kväll!

10474731_10201231718114089_6051152221841850670_n
Grillad entrecote med halloumi och sallad och till det rosa bubblor i solens sken, mums!

Ja på fredagen slarvade vi ju och skålade inte i bubblor, nu var vi väl nöjda med dagens resultat ändå men den här kvällen gjorde vi bot och bättring, en flaska rosa bubblor avnjöts och skålandet blev sig mer likt.

Vi satt kvar ute ett bra tag, avnjöt lite jordgubbar och vaniljkvarg till efterrätt dessutom. Vi avslutade sedan utevistelsen med att rasta hundarna. De fick lite spring i benen alla fyra men allra mest Diva 🙂

diva springer
Divaliva med spring i benen 🙂

flisan
Söta Fliselis ❤

pälslös
Pälslösa Kilo i kvällssolen.

På söndagsmorgonen hade vi fått lite mer sömn kändes det som och vi stökade undan i rummet, fixade frukost och rastade hundar och fick till slut vinka hej då till vårt boende, men dit kan vi tänka oss att åka tillbaka!

Framme i Hasmark konstaterade vi att det kanske är på tiden att vi lär oss att läsa PM! Denna dag började nämligen inte utställningen för ens klockan 10, inte 9:30 som vi trodde… Nåja, då hann vi rasta hundarna lite till och jag hann med att både titta på lite rallylydnad samt köra lite lydnad på gräsmattan med Kilo, nyttigt för hans skalle att få koncentrera sig lite! Men till slut var det dax för utställning igen och Kilo var återigen först ut av våra hundar. Även denna dag blev det excellent men sedan var det stopp. Jag är som sagt nöjd över att han får excellent i den pälskondition han är i nu, för fager är han då inte! Kilo får nu ta utställningspaus ett tag tills pälsen förhoppningsvis är tillbaka.

För Flisan gick det bättre! Excellent och sedan blev hon utplockad bland de fyra som skulle in i finalen, härligt! Maxen var ju återigen själv och när jag kom fram till dagens domare, amerikanska Joan Gerow, så frågade hon genast hur gammal Maxen var? Nio år om några dagar blev mitt svar och hon jublade och ville se ännu mer rörelser. Vi sprang lite till och sedan skrev hon kritik och så sprang vi ännu mer och för varje gång vi sprang så fick vi spontana applåder 🙂 Matten blev rörd och Maxen blev mallig och sprang på ännu värre. Ja ensamma som vi var så skulle vi ju tillbaka in i finalen sedan. Diva fick också excellent och så hade vi tre hundar till final 🙂

trött
Jo att springa i ringen är skojigt, i övrigt är väl inte utställning det mest spännande Maxen vet 😉

Maxen var ju först ut och nu var det inte bara applåder utan nu spelades det ju musik också, tjoho sa Maxen och trummade på med sina tjocka ben så att jag hade svår att hänga med. Det blev ck och ytterligare ett veteran klubbcert 🙂

Så ut och vända för att springa lite i bästa hanklassen också. Nu var Maxen riktigt gasad och när det inte bara var musik och applåder utan även fler hundar i ringen, ja då tog han i för kung och fosterland. Att domaren verkligen gillade honom förstod jag redan första vändan vi var inne men det blev mer och mer klar att hon verkligen, verkligen gillade honom när hon bad hundarna springa. När alla sedan stod uppställda vände sig domaren bort och pratade med ringsekreteraren och jag såg bara att hon frågade om hon fick göra något men jag såg/hörde inte vad hon menade men jag fick en känsla av att det här kunde gå riktigt bra. Domaren började sedan tacka av hundarna från juniorer och gick bakåt och när jag tittade upp igen så ser jag att hon tackat av alla fram till öppenklasshanarna, sedan tackar hon även av ettan i den klassen och då visste jag ju att det troligen var klart! Tittade bakåt på Anne som gjorde tummen upp och så kom domaren fram och tackade av championhanen som stod framför mig och japp, där satt den!! Cert till farbror Max och med det även danskt championat!!!!

max dansk champion
Danskt cert och danskt championat till Maxen, jo man tackar!!! 🙂

På ärevarvet drog Maxen på så dant så att jag tappade honom och fick skena i fatt, fast han hade nog bara sprungit varvet runt även utan mig så det var nog ingen större fara 😉

Så här blev söndagens resultat

Bästa hanklassen

  1. Pa-Di Sinclair Eternity, BIR
  2. Sennettas Columbo
  3. Berner-Emmas Happy Hour Humle
  4. Bernerdalens Umax, cert, championat, BIR veteran 😀

Bästa tikklassen

  1. Bernerhavens Fillis Filura, cert, BIM
  2. Vippsennen Zindy, BIM veteran
  3. Tutti Frutti Hala-Bala
  4. Carolina

Bir och bim söndag
Turner var verkligen helgen stora vinnare med två gånger BIR!!

Efter en massa grattis, eller tillykke som det heter på danska ;), så laddade vi om för tikarna. Flisan skötte sig fint och blev placerad som fyra, med ck, och Diva blev trea i dag. Fantastiskt att alla hundarna fått excellent båda dagarna för domarna har varit flitiga med de blå och gula banden under helgen! Maxen skulle ju sedan in ytterligare en gång för att tävla om BIR och BIM veteran och det blev BIR veteran i dag igen 🙂

Vilken fantastisk dag! Ja efter detta var det knappast så att det skulle bli jobbigt med resan hem! Efter att jag fått hjälp av snälla Fie att fota Maxen, vi hade plockat ihop lägret, rastat hundarna och tryckt i oss en macka så började vi rulla hemåt. Resan gick fint och vid halv tolv var vi framme i Finspång och lämnade av Anne och tjejerna.

Tack snälla Anne för ett alltid lika trevlig och framför allt roligt!!! sällskap 🙂  Det känns som om jag skulle kunna åka tillbaka till Hasmark även nästa år!!

Valpmys

I dag efter jobbet, som jag för övrigt slutade lite tidigare, så åkte jag till Ann-Sofie för lite valpmys. Läge sedan jag myste med valpar nu och valpbegäret är högt på alla sätt och vis!

Det blev några trevliga timmar tillsammans med A-S, valparna och de vuxna hundarna med en massa skratt och skvaller. Valparna skulle ju förutom att mysas med även fotas. Det är inte lätt att fota valpar alla gånger och det vill till att valparna är lagom trötta och dessutom gärna lite tränade om man vill ha ståbilder, hmm 😉

Sittbilder gick fint, valparna satt som små ljus. Ståbilder blev värre, det fick helt enkelt bli som det blev. Vi avslutade med att ta gruppbilder på de två kullarna.

10295192_10152246128706130_8420250657986000701_o
Tallsångens F kull, sjukt söta eller hur?
Bernervalpar är verkligen det finaste som finns!

Eftersom jag inte har någon dator så fick Ann-Sofie ladda över bilderna direkt till sin dator så själv har jag inte ”sett” bilderna ännu. Några har dock Ann-Sofie lagt ut på facebook så jag snodde den här därifrån så att det blir nån bild i bloggen.

Tiden gick som vanligt allt för fort så snart var det dax att ta sig hemåt. Eftersom klockan var mycket så hann jag inte på långa vägar allt jag skulle behövt göra i dag så på vägen hem ringde jag Henrik som var snäll och badade Maxen åt mig. Lagom till jag kom hem var de klara så jag kunde omgående börja föna till honom. Sen blev det en massa packande, allt i en total oordning, undrar jag vad jag egentligen lagt ner i väskorna?

Nåja, i stora drag är väl det mesta packat. Jag får ta det sista i morgonbitti och när jag kommer hem från jobbet men klockan ett börjar resan mot Danmark, jäklar så skoj det ska bli!

Hej vad det går

Åhh nu börjar det bli lite dåligt med tid till saker som borde göras… Jag gillar visserligen när det går i ett rasande tempo men just nu känner jag att det är många saker som ska ske på en gång.

Efter jobbet var det dax att åka på kurs eftersom det är onsdag. För att hinna med lite mer saker åkte vi nästan direkt när jag kom och Maxen som fick stanna hemma och vänta på husse var inte helt nöjd med att bara få kissa av sig och sedan se lillebror hoppa in i bilen med träningsväska. Han blev dock på bättre humör när jag kastade ut lite torkad lever på golvet åt honom så att han fick nått att syssla med när vi åkte.

Ja så for vi då i väg, Kilo och jag, och jag hade två ställen jag hoppades hinna besöka innan kursen, det gick dock inte. Första stället jag stannade på var XXL sport för att lämna tillbaka Lundhagsryggsäcken jag köpte för några månader sedan. Den är helt enkelt för lång i ryggen för mig och sitter inte optimalt hur bra jag än tycker att det är i övrigt. Dessvärre var det underbemannat på XXL så det tog en jäkla tid innan jag kunde lämna tillbaka väskan och med det försvann tiden till att göra ärende nr två. Får väl helt enkelt klämma in det i morgon…

Så var det dax för kurs och i dag skulle vi lägga krutet på fria följet. Bra för det behöver vi verkligen! Kilo var skapligt samarbetsvillig trots löptik (som gått förbi höglöp så han ska ju faktiskt inte bry sig heller) och att han var dåligt rastad. Det jag känner att vi behöver jobba med i fria följet är uthålligheten, störningsträning (även om han i dag fixade det riktigt bra!), vänster svängar/vändningar och språngmarschen. En helt del med andra ord! Vi jobbade först med ingångarna och sedan med en del uthållighet. Kilo fixade det bra förutom i språngmarschen där han hamnar lite bakom i position. Sen blev det en hel del tragglande med vänster svängar.

Fria följet träning gör hundarna ganska trötta i huvudet så mellan varven körde vi lite annat också. Skickade till rutan flera gånger med belöningsbehållaren på plats då jag vill förstärka positionen i rutan för Kilo, det fixade han fint. Körde lite hopp och uthoppen är fina men sättandet på andra sidan hindret måste vi träna på. Apporteringen gör Kilo nu så pass bra att jag känner mig skapligt säker på att han fixar betyg på tävling men det finns mycket kvar att pilla med där! Fjärren körde jag bara några korta skiften då Kilo var ganska trött och då blir det gärna trampande och det vill jag inte ha.

Överlag en bra träning där Kilo fick jobba sig igenom en del saker som han tycker är svåra och vissa saker där jag kan konstatera att han utvecklats snabbare än jag trott.

Som vanligt blir det ganska sent innan jag är hemma så det är nog strax dax att natta, i morgon är det fullt ös medvetslös som gäller igen.

PS. Min dator har totaldött och det ger mig lite panik då det finns en massa bilder i den som jag behöver komma åt! Det gör även att jag inte har något fotoprogram för tillfället då det inte går att lägga in i Henriks dator så det blir dåligt med riktiga bilder här tills det är löst.

Nu är vinterpälsen väck

Gahh det är verkligen varmt nu om dagarna. Så varmt så att hundarna bara fick vara ute i hundgården på förmiddagen idag, på eftermiddagen fick de vara inne med möjlighet att gå ner i den svala källaren och svalka sig. Det finns visserligen alltid skugga i hundgården men när det är tryckande värme spelar inte skugga så stor roll, nä bättre att de får ligga inne i svalkan trots att de ju egentligen trivs bättre i hundgården.

När jag kom hem efter jobbet var det fortfarande jättevarmt så hundarna fick bara gå ut och kissa en sväng och sedan höll vi oss inne. Själv gjorde jag en massa vardagssaker som tvätta, diska och plockade undan, hundarna låg bara och suckade och tyckte att det var en tråkig matte de har.

Efter att hundarna fått kvällsmat åkte jag i väg på bredbandsföreningens årsmöte, en ganska snabb tillställning tack och lov. Henrik fixade middag under tiden jag var borta så när jag kom hem igen var det bara att sätta sig till bords. Vid nio var det äntligen så svalt så att man kunde börja fundera på att ta sig en skogspromenad, äääääntligen sa hundarna!

Det är härligt att se att Maxen är pigg och glad för tillfället. Tassarna är i skapligt bra skick och han verkar vara skapligt mjuk i kroppen. Ska ta och boka en ny massagetid åt honom så att vi inte glömmer bort det. Lite galen är han också för när vi gått genom skogen och kom fram till vår sjö fick jag för mig att jag nog skulle ta premiärdoppet själv också, inte bara låta hundarna simma. Ringde Henrik som kom ner med bikini och handduk och hundarnas badsaker åt oss. Maxen som inte är överdrivet förtjust i att simma i bassängen och som jag där får putta i fullkomligt kastar sig i vattnet när vi är vid sjön. Det spelar ingen roll att det nu är tredje dagen i rad som vi simmar, det är visst lika skoj varje gång?!!

Ja och jag kom ju i jag med. Det var faktiskt riktigt skönt i vattnet så jag var nog i i några minuter. Simmade med Maxen en sväng och så tränade vi Kilo på att ”hoppa” i från bryggan. Åh han vill så gärna och är på god väg men han behöver en liten puff från husse i rumpan för att ta sig i fortfarande, men senare i sommar ska vi nog få honom att hoppa i utan hjälp.

10301353_10201213044287255_2485561907455351885_n 10462019_10201213043847244_151388849274805643_n
Nu är vinterpälsen även av mig och inte bara hundarna 😉

Det är faktiskt ganska skoj att simma tillsammans med hundarna och nyttigt för jösses vad de tar i när jag simmar bredvid eller om vi simmar ikapp mot leksaken. Nu blev det inte någon direkt simträning av det hela i dag, Maxen kanske simmade 7-8 minuter och Kilo som inte hade någon flytväst simmade kanske hälften av det men avsvalkade blev vi ju och skönt var det.

Flytväst, Hurtta eller Baltic.

Puh det är varmt nu! Faktiskt så varmt att hundarna inte är intresserade av att promenera på eftermiddagarna men samtidigt är de lite rastlösa och då är det ju tur att vi har Skärsjön inom gångavstånd. Eftersom jag skulle på styrelsemöte i dag så tog vi bilen ner till sjön och så fick hundarna simma en stund innan mötet.

Vi var faktiskt nere och simmade i går också eftersom det var lika varmt då. I dag hade jag dock med mig två flytvästar inte bara en som i går. Faktum med att jag i år har köpt en ny flytväst. Vår gamla Baltic fick nämligen åka i soporna efter förra året då den hade blivit allt för sliten. Jag köpte ju en Hurtta begagnad för något eller några år sedan men mina erfarenheter av den flytvästen är att den är rätt kass… Trist för jag gillar annars Hurttas grejer, de brukar vara bra både i passform och i kvalitet. Flytvästen däremot är inte bra i passformen? Jag vet inte riktigt vad det är som gör det men den sitter inte bra på någon av våra hundar? Den liksom flyter upp på ryggen och framme i fronten fläker den upp sig och blir ett motstånd i vattnet? Nä flytväst från Hurtta kommer jag inte köpa igen. Vår gamla Baltic däremot har alltid suttit som gjutet på hundarna vare sig det har varit stora KG, lilla Emil eller medium Olle och Max. Det är ju även den modellen som rehabavdelningen i Norsholm använder och ja, jag förstår det! Den är lätt att ta på, sitter toppen och håller verkligen ryggen helt plan i vattnet vilket är det viktigaste för mig när vi ska simma i motions och träningssyfte.

I går hittade jag inte Hurtta flytvästen så då fick Kilo simma lite utan väst men i dag letade jag reda på den och körde båda hundarna samtidigt. När båda var i vattnet så syns det verkligen vilken skillnad det är på de två västarna. Maxen, som alltid får ha Balticvästen, ligger som en pråm i vattnet och har som sagt rygglinjen helt i linje med vattenytan. Kilo som fick ha Hurttavästen får visserligen hjälp att hålla rygglinjen rätt men hela ryggdelen av västen lägger sig liksom ovanför ytan och det ser inte så bekvämt ut, man ser även på vattnet bakom hundarna vilken skillnad det är på västarna.

Dessvärre är ju Balticvästarna ganska dyra, ca 800 kr i den storleken som vi behöver men det fick det vara värt till Maxen. Nu sitter jag dock här och fnular på om jag kanske skulle investera i ytterligare en så att Kilo får en likadan?

baltic hurtta redningsvest
De ser ju inte så olika ut men som sagt jag märker stor skillnad på passform och hur väl hunden ligger i vattnet.

Jag tror visserligen att Hurtta har kommit med en ny modell flytväst, den ser ut att ha som en magplatta under (?) men jag skulle ändå inte våga chansa och köpa en sådan, den är nämligen inte särskilt billig den heller, ca 650 kr. Min begagnade har jag för mig att jag köpte för 200 kr 😉

Hundarna fick i alla fall simma ungefär 20 minuter innan vi åkte hemåt. Jag cyklade sedan ner till grannen och var med på styrelsemötet och sedan bar det av hemåt för att ge grabbarna kvällsmat. Både Kilo och Maxen påtalade att jag var sen med den i dag… 😉 Grejade lite här hemma efter det men vid åtta tiden tyckte jag att det var tillräckligt svalt för att vi skulle kunna ta en promenad i skogen.  Det var nog fortfarande i varmaste laget men det gick även om vi blev lite flåsiga.

Ska annars försöka komma i säg i tid i dag, även om sömn i bland känns rätt värdelöst så fyller det ju helt klart en funktion, typ att man inte vill ha ihjäl någon när klockan ringer på morgonen 😛

Fästingmedel

Eftersom Maxen inte har sett så bra ut i huden under våren har jag inte vågat ha på honom vårt vanliga fästingmedel, scalibor halsbandet. Jag köpte ju två billigt i england när vi var på Cruft men det var som sagt bara KG som fick ta på sig ett när det var dax för det i våras.

Utan fästingmedel är tyvärr inget alternativ för mig och hundarna. Dels har vi mycket fästingar och vi verkar även ha en hel del som bär på sjukdomar med tanke på hur sjuk Olle blev flera gånger om. Dels vågar jag inte chansa, pest eller kolera säger många men för mig är det självklart! Jag ger hellre ett fästingmedel som eventuellt förkortar min hunds liv med någon månad eller till och med ett år och låter den bli gammal än förlorar hunden ung som 1, 2, 3, 4 åring i en fästingsjukdom! Peppar, peppar så har ju Maxen aldrig visat något på de tester som vi tagit på honom så han har antingen haft tur eller så har han ett immunförsvar så fungerar toppen mot just fästingar? Ja för fästingar har han ju haft på sig genom åren men som sagt testerna har aldrig visat något positivt och då är han ändå testat ett flertal gånger i samband med att Olle blev sjuk bland annat.

Men i år har det alltså inte riktigt funkat att sätta på honom ett halsband och spot on preparaten är inget alternativ eftersom han badar så mycket som han gör. Så när vi var hos Therese sist så frågade jag om det nya medlet, Bravecto, och om det skulle kunna vara något för Max. Jag tyckte visserligen att det kändes lite otäckt att ge en tablett, för vad gör man om hunden uppvisar biverkningar? Men vi bestämde i alla fall för att testa och för två veckor sedan gav jag Max tabletten.

Först vart jag lite skeptisk då tabletten var enorm! Men den smakade tydligen helt okej för Max som kan vara väldigt kräsen knaprade glatt i sig den. Några biverkningar har vi inte råkat ut för, tack för det! Men bäst av allt är att den verkligen verkar fungera!!!

10440919_10201200021081683_5861205114517135404_n
Som sagt det var ingen liten tablett som Maxen skulle tugga i sig, men det gick fint.

Sedan jag gav Maxen tabletten så har jag hittat 5 fästingar på honom, alla döda och alla små. En del som är emot att folk använder fästingmedel på sina hundar hävdar att tabletten är värdelös eftersom fästingen måste bita sig fast för att dö. Det bevisar bara för mig att dessa människor är dåligt pålästa och inte vet vad de pratar om eftersom fästingen inte ”spyr” för ens den har suttit fast ett bra tag och alltså hinner de dö innan de spyr tack vara denna tablett och har fästingen inte spytt så överför den ingen borrelia eller anaplasma smitta. TBE däremot smittar direkt när fästingen biter men de verkar ju hundar av någon anledning inte drabbas av lika ofta?

Jag är hur som helst väldigt nöjd med Bravecto så här långt och hoppas att jag får fortsätta vara nöjd och slippa ångesten över fästingjäklarna! Tabletten var visserligen inte gratis, jag betalade ca 300 kr för den största tabletten (man ger efter vikt) men om den fungerar så här bra som den gjort hittills så har jag inga problem med att betala det priset 🙂 Funderar faktiskt på om jag skulle ta ut även den andra tabletten som jag fick utskriven och ge till KG men han verkar klara sig bra med Scalibor halsbandet så jag tror vi fortsätter med det på honom eftersom vi ändå redan har det. Det ska bli spännande att se om effekten sitter kvar i de utlovade 12 veckorna eller om det blir någon försämring på vägen?

Bravecto

Vänersborg 2014

Vi vaknade i tid i dag och hundarna studsade glatt runt och väntade på frukost. Efter en del förberedelser så packade vi in allt i bilen och åkte mot Vänersborg. Vare sig Anne eller jag har varit där tidigare men vi hittade utan problem och hittade ringen dessutom.

Vi rastade hundarna och styrde lite och när Anne och Jennie gick med tikarna började jag fundera på varför det var så lite bernerfolk runt ringen? Det började närma sig klockan 9 och det skulle ju strax börja, ändå var jag nästan ensam där? Det visade sig ganska snabbt när jag kickade på pappret med nummerlappen att vi var där i väldigt god tid eftersom bedömningen i vår ring inte skulle börja för ens klockan 10….

Nåja så kan det vara när huvudet är under armen. Till slut var det ju i alla fall dax och bedömningen drog i gång. Kilo hade varit lugn och fin bredvid ringen men så fort vi kom innanför plastbanden varvade han upp rejält? Dessutom fick han för sig att hanen bakom honom nog var en trevlig tik och att han nog skulle hälsa lite på ”henne”?! Men suck i bland skulle jag verkligen vilja kunna läsa hans tankar.

Nåja det blev ett excellent och så fick vi vänta lite tills det var dax för konkurrens där vi blev placerade som nr 2. Lite mer väntan och sedan bästa hanklassen där Kilo blev oplacerad men fick reserv-certet. Ljusblått är flott… haha nä då, med tanke på pälsstatusen är jag faktiskt glad över att vi placerar oss i klassen och får ck.

Sen var det tikarnas tur och till att börja med gick det lysande. Flisan vann öppenklassen och chanserna till det där sista åtråvärda certet fanns ju verkligen där. Men i dag var det tyvärr inte den dagen, i stället blev det reserv-cert för Flisan också, grr 😉 Diva vann veteranklassen med ck men var oplacerad i bästa tikklassen. Ingen dålig dag med andra ord, alla tre med ck och två reserv-cert 🙂

10446376_10201194195456046_6525606714736737383_n
Glada fisar i buren som är prydd med de ljusblå rosetterna, Flisan och KG 🙂

Övriga resultat blev så här:

Bästahanklassen

  1. Berningtons Widunder
  2. Behrens Dogge Dogelito
  3. Double Trouble from Christofland
  4. Zandrinas Bruce, cert

Bästa tikklassen

  1. Behrens Belladonna
  2. Sennen Kindred Spirit, cert, championat
  3. Mishikos Chiaki
  4. Tjofselinas Alisa

bir och bim
Theo blev sedan BIR och Bella BIM, grattis! Och jag tror även att Theo slutade som BIG-1
🙂

certhane
Certhanen Zandrinas Bruce.

certtik
Certtik och med det ny svenskchampion, Sennen Kindred Spirit, grattis!

Ja sedan var det bara att packa ihop och åka hemåt. Vi stannade och käkade i Trollhättan och sedan blev det även ett stopp i Hjortkvarn för att äta glass 🙂

Det var ganska skönt att komma hem även om det alltid är roligt att vara ute på äventyr. Men min nacke fortsätter att bråka och hemma är ju ändå alltid hemma. Vi tog det lugnt ett tag men på kvällskvisten tog jag med mig grabbarna ut i skogen. Skönt att få lite skogsluft i lungorna och hundarna skuttade nöjda runt benen. Vi stannade vid sjön också när jag såg att grannarna lagt i bryggan 🙂 Nu är det nog faktiskt sommar!

10360690_10201196512353967_7349944503063073807_n
En lite trött KG i kvällssolen på bryggan. Lillpojken tycker att det är skoj att vara borta med matte men nog tär det på krafterna och nog var det skönt att komma hem till storebror igen ❤

Ja nu laddar vi om till nästa helg då vi ska på äventyr till Danmark 🙂 Faktum med att det är några riktigt roliga veckor framför oss nu. För om 8½ arbetsdag är det dax för en veckas semester  för Henrik och mig och den ska spenderas på två av mina favorit ställen i Sverige, Öland och fjällen 🙂 och innan det ska vi alltså hinna med en sväng till Danmark också, livet är gött!

Mot ny utställning

Nationaldag idag, fast inte var jag ledig för det inte…. Student i dag och då jobbar tydligen jag, ja ja det innebär ju en massa komptimmar och det var en trevlig jobbdag med en massa glada studenter så inte var det så betungande.

Efter jobbet åkte jag hem och packade och försökte fixa till KG lite. Lite mission imposible med tanke på avsaknaden av päls men jag gjorde ett försök i alla fall att fluffa till det som finns kvar. Vid fyra åkte KG och jag i väg och hämtade upp Anne, Flisan och Diva för vidare färd mot Lidköping. Där bor nämligen Annes dotter Jennie och där skulle vi få låna lite sängar i natt. Det är praktiskt med släkt och vänner lite utspridda så här i Sverige.

Vi kom fram utan bekymmer och tog ut hundarna på en liten rastning samtidigt som vi gick och hämtade pizza som fick bli kvällens middag. Vi har sedan hunnit med lite bubbel och jordgubbar och ytterligare en kvällsrunda med hundarna. Strax dax att krypa till sängs för att i morgon åka de sista milen mot Vänersborg och en ny utställning.

Årets första kantareller :)

Ända sedan i helgen har jag haft en nacke som inte varit på humör? Vet inte om det är en muskel eller sena som fått fnatt och är spänd som en fiolsträng men ont som satan gör det! Tycker mig ha knaprat Ipren som andra (eller jag själv kanske…) knaprar chokladpraliner. I dag kändes det i alla fall äntligen som om det går åt rätt håll, tack för det!

Det är fullt ös på jobbet just nu i avslutningstider, i morgon är det student för våra treor. Trots detta hann jag hem i skaplig tid och med lite hjälp av Lars-Erik fick vi till slut färdigt bokföringen för bredbandet och jag kunde på kvällen åka bort och lämna alla rapporter och verifikationer till revisorn, så skönt!

Hundarna tog jag sedan med mig på promenad. Så skönt i skogen i kväll, lagom varmt och alldeles tyst 🙂 Kände att jag behövde en lite lugnare dag i dag eftersom vi var borta i nästan en vecka, tävlade i tisdags och var på kurs hela kvällen i går. Så att bara knata runt i skogen var precis vad jag behövde! Som grädde på moset hittade jag även året första kantareller. Bara små knappar så klart men dom är i alla fall på väg upp, ser fram emot svampsäsongen!

1472869_10200371713334507_512391906_n
Nja så här stora var de ju inte ännu, men ge dem några veckor så ska vi nog kunna plocka även i den här storleken 🙂

LP trots att vi ju inte skulle köra på det….

I eftermiddags började det att regna. Inget att göra något åt så klart, vädret rår man inte på. Men eftersom jag skulle  åka i väg och tävla med Kilo i dag så tyckte jag nog att det var ganska onödigt med regn. Det vore nog en lögn att påstå att vi tränat flitigt i regn tidigare men vad tusan, det borde gå tänkte jag. Så vi åkte i väg mot Linköping och ju närmre vi kom desto mer regnade det….

Vi kom fram ganska sent, jag vill ju annars gärna hinna vara på plats en stund med KG så att han får lugna ner sig lite. Men i dag fanns inte den möjligheten då jag ju var tvungen att jobba först. Jag gick i alla fall ur och anmälde oss och tog sedan en snabb rastrunda innan lottningen. Testade att köra lite kontaktövningar samt att lägga Kilo i det blöt gräset, nä tack sa KG och höll armbågarna i luften, suck. Sa till honom igen och jo han la ner armbågarna men var lika snabbt upp igen, det kändes ju så där inför en platsliggning. Hittade en lite torrare plats en bit bort och körde lägganden där och då fungerade det fint så jag belönade upp det rejält och hoppades att Kilo inte skulle trilskas inne på planen.

På lottningen fick vi nr 4 av 7 vilket kändes bra för då fick vi en kant på platsen. Sen var det bara att raskt hämta KG och bege sig till planen. Tävlingsledaren var snäll och hade tittat ut en skapligt torr sträcka där hundarna fick ligga och Kilo var visserligen oerhört ofokuserad på mig på vägen in men la sig fint när jag kommenderade. Det blev sedan två väldigt lååånga minuter då det först flög över två svanar på låg höjd som väsnades rejält. Fågelspanaren KG tittade förundrat och jag höll tummarna för att han inte skulle glömma bort vad vi egentligen höll på med. När svanarna flugit förbi kom det en hel kursgrupp gående bakom ryggen på mig och Kilo som normalt har en ganska lång hals fick nu en hals i paritet med en giraff när han spanade efter alla hundarna men tack och lov höll han armbågarna i backen hela tiden 🙂 Det var en lättnad när tävlingsledaren sa till att tiden var ute och vi fick gå tillbaka. Betyg 10.

Jag gick sedan av planen och försökte få KG att fokusera lite, man kan ju liksom passa på att träna när man ändå är inne på plan 😉 Vi gick sedan av och belönade och därefter gick vi bort till en annan plan och värmde upp lite mer ordentligt. Körde mycket kontakt och linförighet där jag ”spottatde” köttbullar för att KG skulle få lite mer fokus på mig igen. När han kändes okej gick vi tillbaka till tävlingsplan och väntade på vår tur.

Flera av hundarna innan hade lite bekymmer med den blöta planen och dessutom så kissade en tik på plan vilket så klart blev både intressant och lite äckligt för en del. När det så var vår tur så kändes KG återigen lite ofokuserad på inmarschen men han satte sig snällt inför tandvisningen och lät domaren bläddra runt i munnen 😉 Betyg 10.

Så ställde vi upp för linförighet och KG kändes bitvis riktigt fin och bitvis helt väck? Jag såg i alla fall nyttan av att redan från början vara sträng med att inte låta hunden nosa på plan när vi tränar för Kilo gjorde ett försök att doppa näsan där alla andra hundar innan hade nosat men ett diskret harkel från mig och han avbröt genast och körde på som han skulle igen. Däremot var inte KG så förtjust i att sätta sig i det blöta gräset så vid två halter fick jag säga åt honom. Betyg 8.

Läggandet kändes ju spännande med tanke på vätan men jo då Kilo la sig, fast han gjorde det så tyst så jag fick faktiskt snegla över axeln för att vara säker på att han gjorde det. Betyg 9.

Inkallningen hade alla andra hundar strulat på eftersom det var där vi förare stod som startnummer ett hade kissat. Men Kilo gillar inkallning och det var full rulle som vanligt och en ovanligt bra ingång 🙂 Betyg 10.

Så ställandet, detta moment som vi aldrig tränar och egentligen aldrig lärt in, inte konstigt att vi strular med det ibland då… I dag blev det många steg, väldigt många steg och hade jag varit uppmärksam skulle jag ju slängt in ett extrakommando. Lätt att vara efterklok. Betyg 5.

Apporten ville Kilo först nosa igenom? Han tog den sedan men ”spottade” ut den efter några sekunder, suck. Vi fick betyg 0 för att han inte tog den, fast det håller jag inte med om, tog den gjorde han men med fördröjning. Men att tappa den är inte det minsta okej.

Så hoppet och efter två dåliga moment kändes det som att KG minsann fick ta och skärpa till sig. Det gjorde han också och fixade en fin 10 i betyg på detta moment. På helheten fick vi också en 10:a.

Nu ser ju inte jag några poäng när vi tävlar och när jag räknade i huvudet på vad jag själv tyckte att vi skulle få så kände jag att det verkligen var på håret. Så när jag hade belönat Kilo (kvällsmaten vid bilen) och vi hade rastat lite så gick jag helt enkelt bort till sekretariatet och frågade vad vi fick för poäng, jag hade faktiskt ingen lust att vänta kvar (eftersom hela klass två skulle köras innan prisutdelningen också) om vi inte fått ett första pris. Men jag fick veta att vi hade klarat oss med 165 poäng trots missarna så vi fick vackert vänta kvar till prisutdelningen. Tvåan körde igenom sina 6 ekipage och regnet tilltog allt mer igen. Men till slut var det klart och vi kunde ha prisutdelning där det visade sig att Kilo kom tvåa i sin klass och vi fick en 4 kg påse Royal och en stor ljuslykta som tack för besväret.

Har lite roligt åt alla dessa ljuslyktor som man får på alla hundevenemang, undrar jag hur många det har blivit genom åren?

10418513_10201176903303753_7596326765762149782_n
NakenKilo med priser.

Ja så då har vi då fixat LP I trots att vi inte skulle köra på LP… 😉 Nu ska vi försöka få till främst apporteringen och fjärren så kan vi ge oss ut och köra tvåan också, det ska bli skoj!