Ny kompis önskas

Bloggen strular fortfarande och några svar från Passagen går inte att få mer än att deras tekniker jobbar på det? Det är över en vecka som bloggen legat nere, suck. Funderar på allvar att byta blogg men är lite för lat för att orka sätta mig in i en ny variant, men jag har kanske inte så mycket till val snart?

Annars går dagarna i ett rasande tempo känns det som. Morgonrutiner med promenad och snabb frukost för att sedan vara på jobbet, hem på eftermiddagen och det är mörkt men hundarna ska ju ut och motioneras eller tränas, vilket som nu passar bäst för dagen och vädret och så styra lite hemma, laga middag och vipps så är det kväll och dags att gå och sova.

Konstaterar att två hundar är en hund för lite för vår flock, jag känner mig naken och halv för att det saknas en individ. Givetvis först och främst för att jag saknar de hundar som har ingått i vår flock men också för att jag som sagt vill ha ytterligare en individ i flocken. Tre är lagom för oss. Men köp en hund till då tänker säker någon och det kan jag lova att vi ska. Men problemet är ju att jag vet precis vad jag är ute efter men hur ska jag få tag i det?

Ju mer man lärt sig om rasen och ju mer hund jag andas, tränar och lever, desto mer krav har jag på vår nya kompis. Naturligtvis vill jag ha en hund med så goda förutsättningar som det bara går att få vara frisk, det är prio ett. Sen har jag en hel drös med saker som jag önskar mentalt och träningsmässigt av min nya hund. Soffpotatisar göre sig icke besvär i detta hem utan motor och en bra av och på knapp vill jag ha. Leklust och nyfikenhet ligger högt upp på min lista av saker som hunden bör ha. Ja och sist vill jag ju helst även att hunden ska se ut som en berner! Utseendet på hunden är långt ifrån det viktigaste för mig och utställning är absolut inte allt. Men, för det finns ett stort men här, om hunden inte är korrekt finns det enligt mig större risker för att hunden drabbas av något skit som förslitningar och dylikt och eftersom prio ett är en frisk hund så hänger faktiskt exteriör och sundhet ihop!

Så ja, är det någon som vet med sig att ni sitter på en valp eller unghund som är pigg och frisk, har mycket motor, är lekfull och nyfiken men som ändå kan koppla av när aktivering inte erbjuds och som dessutom är korrekt och sund i sin exteriör, välkommen att höra av er! Helst redan i går…

Nä det är inte lätt att hitta sin nya kompis och det kommer få ta den tid det tar, men tålamod är inte min styrka i livet, jag vill ha en ny hund nu!

Helg

Ja alltså det är inte så att blogglusten är borta igen utan nu är det faktiskt Passagen som inte släpper in oss på bloggen pga något serverbyte.

Helgen var lugn, inget speciellt inplanerat, skönt för nu är det något varje helg till efter nyår… Många roliga saker visserligen men ändå. På lördagen tog vi sovmorgon, eller ja vi försökte. Henrik åkte visserligen i väg på rally men Max och jag ville gärna sova en stund till, Kilo ville ha frukost… Men det var omöjligt att ligga kvar i sängen så Kilo fick sin vilja igenom, frukost för honom och Maxen. Sen styrde jag lite här hemma innan vi gav oss ut i skogen när det blivit ljust ute. Hem för frukost och fixa lite till och så åkte grabbarna och jag mot Linköping där jag snabbt sprang in på IKEA för att inhandla en ram och märkligt nog så slank ytterligare fyra pryttlar ner i påsen?! Sen rullade vi vidare söderut och hamnade till slut hos Annette och Musse.

Promenad med grabbarna tre i faktiskt riktigt trevligt väder, varmt var det i alla fall, märkligt väder så här i slutet av oktober? Sen blev det fika och mer snack innan vi gick ut och la en plats med Kilo och Musse. Kilo strulade en massa i nedläggandet innan jag skulle gå ifrån men sedan låg han faktiskt bra i 4 minuter, skönt! Eftersom Annette har ett hinder körde vi några hopp också. Det ville Maxen också vara med på så han fick hoppa på bara två plankor, jätteskoj tyckte farbrorn. Fast sedan kom Anders och Alva hem från jakten och det var ju ännu bättre, Max var nog lite fundersam över vart hans Anders hade tagit vägen? 😉

Kvällen blev sedan lugn på hemmaplan då Henrik kom hem sent från Rallyt så hundarna och jag låg och myste i soffan tillsammans med lite tv och så började jag borsta igenom Maxen ordentligt eftersom han fäller så dant just nu.

Söndag och Henrik försvann som en avlöning ner till maskinhallen och lös med sin frånvaro hela dagen. Själv styrde jag hemma denna dag. Tvätta, diska och fixade. Åkte också i väg och storhandlade och planerade för veckans middagar. Däremellan fick hundarna så klart sina turer i skogen och Kilo fick även köra någon platsliggning samt något skick till rutan. I övrigt var det en väldigt slapp söndag och det var väldigt skönt och behövligt! Det där påfundet med vintertid ger jag däremot inte ett rött lingon för, fy vad tidigt det blir mörkt nu, redan halv fem är det kolsvart ute. Nu är det reflexvästar på som gäller och eftermiddag/kvällsrundorna kommer inte alls att bli lika trevliga ett antal månader framåt. Fast man vänjer sig ju, det vet jag men trist är det lika fullt.

Rutan och plats

Torsdag och en lite småseg dag på jobbet i dag. Vackert väder utanför fönstret också så lusten till att sitta inne framför en dator var väl inte så hög… Det har dock blåst rejält och hundarna verkar vara som hästar, blir lite smågalna så där när det blåser. Med andra ord var både Max och Kilo på tårna när jag kom hem så jag beslutade mig för att ta köra ett kort träningspass innan vi gick i väg på en promenad.

Eftersom Kilo körde så mycket koncentration i går tänkte jag att han nog behövde blåsa ur sig lite i dag och ställde därför upp rutan. Rutan har vi inte kört sedan i somras så Kilo fick vara med när jag ställde ut den så att han såg vad som var på gång. Ställde sedan upp och frågade om han såg den? Jo det gjorde han så jag testade att skicka utan att gå ut och visa. Inga problem tjoade Kilo glatt när han skenade dit på mitt kommando och glatt gluffsade i sig grisöronbiten. Ja rutan är verkligen något som han tycker är skoj så vi körde några olika skick från olika håll och faktiskt så testade jag att inte lägga något i belöningshållaren två gånger utan i stället ropa stanna när Kilo kom fram och kasta belöningen till honom, funkade fint det med J

Jodå vi la en plats också, helt okej, det tar sig sakta men säkert. Efter den lilla träningsrundan blev det promenad i skogen lite snabbt för att sedan ställa i ordning till kvällens styrelsemöte med bredbandsföreningen. Det var dock ganska snabbt avklarat, skönt. Kvällen blev sedan lugnt och slapp, det behövde jag känner jag.

Att ligga plats

Onsdag betyder kurs och i dag var det faktiskt lite lättare att åka dit. Beror säkert på att lusten till att träna är hög just nu. Tog bara med mig Kilo och Maxen var då inte nöjd med det beslutet, men några natchobollar på golvet när matte gick var i alla fall ett litet plåster på såren 😉

I dag skulle vi träna på egna saker och vad Kilo skulle träna på var ju givet, platsliggning! Jag ville verkligen köra det tävlingsmässigt eftersom jag fått för mig att Kilo redan har knäckt koden med att på tävling verkar matte inte få säga åt mig att ligga igen… Därför värmde jag upp Kilo utanför planen lite kort medan övriga körde sitt i grupp och sedan blev vi inkallade på plan för platsliggning, precis som på tävling. Kilo slängde sig raskt ner i backen när jag kommenderade ligg och så utgick vi förare. Efter 47 sekunder fäller Kilo upp benen. Alltså det är så snygga ställanden så om vi nu någon gång kommer till klass tre så borde ställandet i fjärren vara en pice of cake där… Men i det här läget vill jag inte se några snygga ställanden utan jag gick raskt fram till Kilo, var i stort sätt helt tyst och visade ner honom igen. Kilo såg rätt fundersam ut, det hade han inte varit med om tidigare, hur menade matte egentligen?

Kilo låg sedan i ca två minuter innan han fällde upp benen igen. Då hade han legat och funderat ett tag syntes det och faktiskt varit på väg upp någon gång och så liksom ”kommit på sig” och valt att ligga kvar, bra! Men nu stövlade jag tillbaka för att muttra lite på honom och lägga ner honom igen. Kilo såg om möjligt ännu mer fundersam ut, ja det där med att tänka är inte lätt om man är ett litet Kilogram 😉

Avslutet på platsen har vi tydligen fått till i alla fall för Kilo ligger bra medan övriga sätter sig upp och sätter sig sedan relativt snabbt på mitt kommando, bra. Kilo fick med mig i släptåg springa bort till externbelöningen och så skulle vi lägga upp planen för resten av träningen. Ja det blev mer plats för Kilo och min del. Mååånga platsliggningar och låååånga platsliggningar. Under kvällen blev det ytterligare 5 platsliggningar på vardera 4 minuter, alla tillsammans med minst en hund till, stackars våra träningskompisar fick sig också en genomkörare av gruppmoment i dag med andra ord.

Första platsen fällde Kilo upp benen efter 1 minut 17 sekunder, en förbättring med andra ord. Han låg sedan resten av tiden och fick avsluta med att springa till externbelöningen igen. Andra, tredje och fjärde platsen låg Kilo alla fyra minuterna, tjoho!!! Andra platsen var mer än rörig med en hund som körde rutan bakom med mycket tjo och tjim samt bollbelöning, dessutom satt lilla Nice och kvittrade för att hon inte fick vara med och köra rutan och den lilla damen kan var högljudd! Var därför oerhört nöjd med att Kilo ändå valde att ligga kvar, för det syntes faktiskt på honom att han tänkte till.

Sista gången kände jag redan när jag la ner honom att han inte låg bra, men testade i alla fall. Min känsla var helt rätt för efter bara 10 sekunder reste sig Kilo, gick tillbaka och la ner honom igen och han låg sedan resten av tiden utan bekymmer.

Det är första gången jag har en hund som strular med platsen så det här är nytt för mig. Jag har testat några olika varianter nu men tror att Kilo faktiskt köper den här varianten bäst, alltså att om han gå upp så går jag tillbaka och är mer eller mindre tyst, visar ner honom och muttrar lite på honom för att visa mitt missnöje. Jag upplever nämligen inte att Kilo är det minsta tryckt eller att han tycker platsen är jobbig, han bara tröttnar på att ligga där och fäller upp benen. Han går ingenstans när han rest sig utan står kvar på platsen och kan stå där tiden ut om det är så. Jag har testat flera varianter och några av dem kör jag fortfarande som komplement eller vad man ska kalla det. Carina du skrev om muskelminne i en kommentar här på bloggen och jo jag tränar en del på det sättet. Lägger Kilo med koppel på, går ut och drar i kopplet så att Kilo måste anstränga sig för att ligga kvar och ännu viktigare för hans del, han måste komma ihåg att matte sagt ligg och förstå att det är det som gäller tills nytt kommando ges. Vid dessa övningar är Kilo vid det här laget väldigt duktig, lägger verkligen vikten bakåt/ner i backen och håller emot. Om jag däremot väntar ett tag och sedan drar i kopplet blir det svårare, Kilo verkar ha minne som ett såll… Men vi har jobbat en del med det med och det blir bättre och bättre, det är sällan han misslyckas numera.

Ja den här träningen tog i alla fall på Kilos krafter, uj vad trött han var efter sista platsen. Vi avslutade också där och då med en förhoppning om att vi nu är på väg åt rätt håll. Mellan platserna körd vi lite småsaker. Hopp, lite hålla övningar, någon inkallning, lite hopp/stå och lite fritt följ. Dessutom fick vi ju träna ingång på plan fem gånger till eftersom jag gjorde det inför varje platsliggning. Där måste jag säga att Kilo imponerar på mig. Han har full fokus på mig och går snyggt trots att vi passerar andra hundar och diverse godisbelöningar. Givetvis har jag också passat på att belöna den delen i kväll.

Min plan inför fortsatta träningen är att mängdträna. Många och långa platsliggningar för att lära Kilo att lagd hund ligger!