EDS 2018, Warszawa

Ja men då har vi ju varit ute och gjort vägarna osäkra i några dagar nu igen.

Torsdagsnatt klockan 01:00 mötte jag upp Lisa, AnnCatrin, Ulrika, Jackpot, Zamantha, Majken och Åskar inne i Norrköping och vinkade hejdå åt Henrik som varit snäll och skjutsat mig. Jag satte mig bakom ratten och rullade i väg söderut i några timmar. Med först ett avsnitt Historiepodden och sedan lite David Batra pod så var det inga bekymmer att vara vaken. Snarare väckte jag väl mina medpassagerare när jag satt och försökte hålla inne några asgarv 😉 Någon timme före Trelleborg lämnade jag över ratten till Lisa och sov i några minuter.

I Trelleborg fick hundarna frukost och blev rastade och tja även vi tvåbenta mådde nog bra av lite frisk luft så att skallarna vaknade till. Sen åkte vi på färjan och hängde där i de dryga fyra timmarna som överfarten till Sassnitz tar. Sedan började en lite seg och oinspirerande tur mot Warszawa. Jag säger som vanligt, Tyskland är både för stort och i vägen när jag ska genom Europa 😉 Nåja väl i Polen så blev vi glatt överraskade av vägstandarden. Nya fina vägar och hög hastighet får man hålla också!

Någon gång efter tio på kvällen hade vi hittat fram till hotellet och checkade in och fick en välbehövlig natts sömn.

Fredagen började med rastning av hundar så klart. Vi insåg att det faktiskt var ett rätt bra hotell vi hamnat på med bra rastnings möjligheter. Sen blev det frukost innan vi hoppade in i bilen igen… Vi började med att åka och reka vart mässområdet var, det har vi lärt oss är en bra grej då det ofta händer att adresser inte stämmer eller annat knas. Därefter styrde vi kosan mot centrala Warszawa och ett område med flera parker som vi sett ut, för att ge hundarna en ordentlig promenad. Ja det är inte helt lätt att hitta rätt alla gånger men vi hittade en parkering och gav oss i väg in i närmsta park.


På väg ut i parkerna.

Efter en stund så nådde vi en ny park som vi knallade in i. Jättefin, med härlig natur och små paviljonger, bänkar och annat. Gott om ekorrar var det också. Men se här fick man inte vara med hund fick vi erfara för rätt vad det var efter ett litet fotostopp dök det upp en vakt på en segway och motade ut oss. Ja och inte nöjde han sig med att säga att vi inte fick vara där, han åkte verkligen bakom oss tills vi var utanför grindarna 😛


Vi hann ta en bild inne i parken där vi inte fick vara i alla fall 😉

Gott om ekorrar var det i parken och rädda var de inte. Jag gissar att folk brukar mata dem.

Nåja, vi fortsatte till en ny park, tog en liten paus, fotade lite och till slut vände vi åter mot bilen, då hade vi nog varit ute i nästan två timmar och hundarna var nöjda och lite trötta för det var ganska varmt dessutom.


Gänget 🙂
Jackpot ser visserligen ut som om han sålt smöret och tappat pengarna men annars så 😉

Efter vårt parkpromenerande kändes det som att lite mat i magen skulle sitta fint och så skulle vi ju se gamla stan så klart. Ja och det var ju inget dåligt val. Vilken trevlig stad Warszawa visade sig vara! Rent och fint och att vädret visade sig från sin bästa sida fast det är oktober gjorde ju inte att intrycket blev sämre direkt 🙂 Hundarna hängde så klart med oss och vi spatserade i väg. En trevlig uteservering hittade vi där vi kunde slå oss ner och beställa in en tidig middag. Det blev traditionell soppa till förrätt, serverat i ett bröd. Alltså den såg ju inget vidare aptitlig ut, grå som den var med simmande kött, korv och kokt ägg i? Men smaken var helt okej så den får tummen upp. Till varmrätt blev det en öring för min del, riktigt gott!

Soppa i ett bröd. Inte så aptitlig look men god och det är väl vad som faktiskt räknas.

Att staden var full med hundfolk gick inte att missa då det gick förbi diverse olika raser  hela tiden och dessutom visade ju Jackpot vilken kändis han är då en tjej kom fram och frågade ”Jackpot?”. Ja om man som hund blir igenkänd på en stickgata i Warszawa, då får man nog säga att man räknas till kändis va?

Efter maten gick vi i riktning mot Royal castle och på torget där var det minsann uppsatt en stor scen och någon polsk kändis som tog i enda från tårna när han sjön. Ja vi gick ner på en gräsmatta nedanför slottet i stället så att hundarna kunde kissa. Sen gick vi in på borggården på slottet, fast det visade sig ju att där fick man inte heller vara med hund, så även där blev vi ivägkörda 😛


Jodå vi hann med en bild på borggården också innan vi blev bortkörda 😉

Därefter hittade vi Wishing bell. Ja det visste vi ju inte så vi fick googla lite. Det visade sig att man skulle runda denna klocka samtidigt som man önskade sig 1-3 saker. Ja det är klart att vi gjorde det liksom. Vad vi önskade oss? Det är hemligt 😉

Önskning pågår. 

Ja sen tyckte vi att det var läge för efterrätt faktiskt så efter lite velande hit och dit så slog vi oss ner på en uteservering på ett stort torg. Själv beställde jag in glass med frukt och blev väl lite förvånad när det kom in en pannkaka med frukt? Kyparen ursäktade sig och sa att kocken gjort fel, kunde det gå bra ändå? Ja det fick det ju göra då. Som plåster på såret fick jag i stället en rejäl snapps? Lite märkligt då jag var den enda i sällskapet som hade beställt in vatten när de andra tog en drink… Nåja AnnCatrin som var rejält kraxig i halsen fick häva i sig den, här låter vi inget gå till spillo 😉

Nåja efter detta var klockan runt sex på kvällen och det kändes som att det var dags att åka tillbaka till hotellet och förbereda sig inför morgondagen. Hundarna var rätt nöjda med att få sova en stund, de hade ju varit med hela dagen och vi var nöjd med att få dricka lite champagne 😀 Vi skålade som sig bör och sedan blev det en ganska tidigt uppbrott då AC som sagt var rätt hängig. Lisa och jag drack upp resten av flaskan och rastade hundarna och sedan blev det en tidig kväll för att vi skulle orka upp morgonen efter.

Lördag och dags för Eurodogshow! Förväntningarna var höga, själv har jag faktiskt inte varit på någon EDS utan att vi kommit hem med en titel eller två så jag förväntade mig så klart lysande resultat 😉 Men faktum med att Maxen tog veterantiteln 2013, Jackpot och Maxen tog varsin titel 2014, Jackpot fixade titel 2016 så varför skulle 2018 inte leverera liksom?


Maxen i Genevé 2013


Jackpot och Maxen i Brno 2014


Jackpot i Bryssel 2016

Ja vi var uppe ganska tidigt, fixade hundar (okej det var Lisas jobb, inte mitt) rastade, packade och käkade frukost och styrde sedan kosan mot mässhallen. Lite konstigt att inte ha någon egen hund med sig men också lite skönt eftersom jag kunde fokusera på att titta, fota och filma lite då.

Tyvärr gick Åskar i en helt annan hall så hans framfart fick vi ju inte se, men resultatet blev Europajunior vinnare, se där, då hade vi ju en titel detta år också 😀

I berner ringarna var flickorna först ut eftersom de båda gick i juniorklassen. En stor klass, nästan 30 tikar tror jag och både Majken och Z skötte sig fint och fick excellent. Medan domaren tackade av tik efter tik så stod båda våra kvar och slutligen blev Majken avtackad som nr 5 och Z blev trea i klassen. Verkligen inte illa pinkat av brudarna!!


Majken och matte AC i ringen.

Sen var det då strax dags för Jackpot och jag måste väl säga att jag inte direkt hade varit imponerad av domarens bedömning i övriga klasser så det var med viss bävan man undrade vad som skulle hända i championklassen? Men det gick ju bra även om domaren gjorde en liten luring och placerade bak Jackpot till andra platsen inför sista varvet, för att sedan ändå peka fram honom som vinnare 🙂 Ja han är ju bara otrolig den där hunden, finns inte mycket annat att säga. Ja och för att vara lite dryg så såg jag inte vare sig ugghundshanen eller öppenklasshanen som någon direkt konkurrent till Potten och mycket riktigt knep även Jackpot cacibet och därmed titeln 🙂 Även BIR blev det till slut och ja, han är fantastisk!!


Ja då var den tredje europavinnar titeln i hamn!

Bedömningen hade gått fort så nu hade vi lite tid att slå ihjäl innan det var dags att bege sig mot finalhallen. Vi fotade hundarna lite, jag fotade lite andras hundar också, jag hann se Fie och pyrren Katie fixa en titel de med och bli BIM!! och så fick vi faktiskt något i magen också.


Nöjd AC som hittat både något att äta och en öl! Inte någon självklarhet har vi lärt oss 😛


Z väntar på att hon också ska få något gott.

Till slut tog vi vårt pick och pack och gick till finalhallen. Åskar och Ulrika var redan inne på förhandsgranskning för juniorfinalen då och Lisa behövde ganska snart gå dit hon också. Majken och Z satte vi i varsin bur vid en lugn vägg vid sidan av finalringen, på så sätt kunde vi se dem samtidigt som ringen. Och det kanske var tur för plötsligt dök det upp en karl som vi tyckte betedde sig ganska skumt. Vi höll så klart koll på honom och till slut gick  AC bort till hundarna för att markera att vi hade sett honom. I slutändan tror jag faktiskt inte att han var ute efter att göra något dumt men better safe than sorry liksom.

Tyvärr var det bara in och ut för både Åskar och Jackpot i finalringen och vi fick avsluta dagen på mässan med att fota dem lite på ett vinnarpodie.


Ja här har vi den, titelbild nr 4 på europautställningar 🙂

Tillbaka på hotellet så tog vi lite bubblor för att fira och sedan skulle vi käka middag på hotellet tänkte vi. Hundarna var nöjda med att få sova efter en heldag på mässan. Men att ha med sig AC när det kommer till mat utomlands är någon sorts förbannelse 😉 Restaurangen på hotellet var just denna kväll fullbokad och stängd för alla utom det bokade sällskapet. Nåja vi knallade helt enkelt över till grannhotellet 50 meter bort och hade sådan tur att vi faktiskt fick bord där, trots att det var massor med folk där. Det visade sig dessutom vara ett lyckokast tror jag för vi fick in en god pasta och sedan en mycket god glass. Efter det kunde vi nöjda med dagen ta ytterligare lite bubblor och sedan snabb rasta hundarna och slutligen slänga oss i sängen.

Söndag och dags att checka ut från hotellet för att sedan åka tillbaka till mässan för ytterligare en utställning. Väldigt lite hundar anmälda och typ ingen polsk? Det var förmodligen inte det minsta konstigt med tanke på den überotrevliga domaren för dagen. Att domare inte dömmer som jag ”vill” är inget jag bråkar om men när domaren är otrevlig, dryg, oförskämd, står och himlar med ögonen och bara är ett redigt rövhål, nä då blir jag faktiskt sur.

När domaren placerade Jackpot sist i championklassen började faktiskt alla runt ringen att asgarva, vad ska man göra liksom? Men det är ju inte utan att man funderar på vad fru domare själv tänkte när hon fick den reaktionen på sin bedömning… Brudarna sedan föll inte heller de direkt domaren i smaken och ganska snart var det tämligen sorgliga bedömningen över. Juniorhanen som till slut blev BIR var i alla fall helt okej så då får man glädja sig åt det. Jag kan dock inte rekommendera någon att slösa bort sina pengar på denna domare, ja såvida ni inte vill bli dåligt bemötta så klart…


Söndagens BIR, Goldbears Frank Zappa, som här även blir BIS junior samma dag 🙂

Även om Berner snart var klart så hade vi en hel del tid att göra annat på eftersom Åskar skulle in sent i sin ring. Vi hann bland annat gå ut och packa om i bilen så att det var klart tills vi skulle åka hemåt och AC hann även gå och shoppa lite. Ja och så hann vi se pryrrarna igen och där blev Katie BIR denna dag 🙂

Domaren i Åskars ring hade inte det minsta bråttom, faktum med att han fortfarande höll på med sina raser när finalerna drog i gång… Nåja Åskar han vinna juniorklassen och springa bort till finalringen precis i tid för att hinna vara med. Tyvärr igen placering men jag fick ju då se bernern bli BIS junior i stället.

Vi avslutade vår vistelse i Warszawa med lunch, där vi faktiskt testade lite golonka, innan vi tog plats i bilen och började färden hemåt. Resan gick bra även om man får träsmak i rumpan av att sitta så länge. Jag tog passet efter färjan i Rödby vid halv två på natten och klarade av att köra ganska länge utan att bli trött. Över på svenska sidan lyckades jag dock köra på en älg, det är ju inte helt lyckat. Nu var det en redan död älg som någon annan krockat med och jag körde bara över typ klövarna på den där den låg mitt på min vägbana. Mina sovande vänner vaknade lite yrt så där när bilen skuttade till men fattade nog inte riktigt vad som hände. Vid Brahehus stannade vi för att rasta hundar, ge dem frukost och även få i oss själva lite frukost innan jag körde den sista biten till Norrköping där svärfar Tommy var snäll och kom med Ulrikas bil så att vi kunde byta.

Med det var denna resa över för min del och även om det är skoj att vara på äventyr så är det så klart skönt att komma hem till sina egna hundar och sin egen säng. Nu är det bara att sätta i gång och börja planera för nästa tripp 😉

Annonser

Oddens dag

I dag är och har varit en bra dag 🙂

I dag blir Odden 4 år och det är med glädje jag kan säga det eftersom det inte alls har varit självklart att han skulle bli så ”gammal”. Det har varit en krokig väg och vi jobbar dagligen på att vi ska kunna fortsätta framåt och peppar, peppar, än så länge ser det ju ändå både lovande och helt okej ut 🙂

Odden är nog nöjd med sin dag i dag gissar jag. Vi började med frukost och just nu är vi inne i en bra period där Odden faktiskt äter så frukosten slank ner utan något tjafs. Strax efter halv nio knallade vi i väg hemifrån för att ta en långtur. Min tanke var att gå vår långgrunda här hemma som är 12 km ungefär och passerar Skärsjön, Bredsjön och Hagsjön. Till hundarnas stora lycka så fick de redan efter två km syn på en ekorre, deras stora favoritobjekt. Ja för de är ju spännande de där små snabba rackarna med sin buskiga svans.


Ekorre upptäckt och Odden skulle väldigt gärna lära sig konsten att klättra i träd!


Han gör sitt bästa för att komma så högt upp på stammen som han kan i alla fall 😉

När vi kom ut på grusvägen som tar oss till Bredsjön visade sid dock båda sidorna av vägen samt grässträngen i mitten vara fulla av kardborrebuskar och hur hundarna än gick så skulle de få kardborrar i pälsen. Ja det var bara att gå och hoppas på det bästa. Kilo och Odden lyckades ta sig igenom med bara några få kardborrar i pälsen men Frisken var fullständigt full av dem. Tog mig nästan 20 minuter att rensa honom ren…

Men när hundarna var utan kardborrar i pälsen igen fortsatte vi. Fast så fick jag en ide om att testa en stig som vi bara gått in några meter på tidigare. I dag fortsatte vi in och inte bara visade det sig vara en oerhört trevlig stig, den var full av kantareller också! Ja och svampkorgen var med så det var bara att börja plocka. Inte för att jag behöver så mycket som en endaste kantarell till i frysen, den är nämligen överfull redan, men låta dem stå kvar går bara inte!

Tyvärr tog stigen efter ett tag slut men när jag kollade på terrängkartan i mobilen så såg jag att det inte var så långt kvar till en stickväg som jag känner till så vi fortsatte på små rådjursstigar och i bland utan stigar alls och efter en stund var vi ute på stickvägen. Hundarna älskar ju det här, att få utforska nya vägar/stigar är absolut en av deras favoritsysselsättningar. Som grädde på måste så hittade vi även en hel del svarta trumpetsvampar.

Från stickvägen gick vi sedan på kända stigar igen och förstå hundarnas lycka när ekorre nr 2 för dagen uppenbarade sig 😉 Men efter det var det visst ganska svettigt så det blev stopp vid badstället vid Hagsjön så att hundarna kunde blaska och dricka.


Strax efter badpausen blev det en liten fotosession också.

Sista biten från vändplan vid Hagsjön över till vår skog är risig och dan sedan de fällde en massa sly tvärs över stigen, grr. Så när jag gått där och tjurat lite över allt ris och kom fram till ett ställe där vi normalt går genom höga ormbunkar bestämde jag mig för att ta av från stigen och i stället gå vid sidan om. Det visade sig vara ett lyckokast för nu sprang vi på ett helt fält med svart trumpetsvamp och korgen var nu full. Tanken i dag var visserligen att plocka trattisar men så blev det nu inte utan korgen fylldes av trumpetsvamp och gula kantareller i stället.


Jodå vi hittade trattisar också men de fick stå kvar i skogen.

Efter nästan fyra timmar ute i skogen var vi så hemma igen. Ingen vidare marsch fart men med flera fotostopp, karborrerensning, svampplockning och bad så blir det inte mer än ca 3 km i timmen.

Hundarna la sig nöjda tillrätta och tog en välförtjänt tupplur och jag försökte rensa svampen. Men så kom det en störtskur och jag satt ute så jag fick raskt springa in en stund och låta regnet dra förbi. Sen kom Tommy upp och hjälpte Henrik med lite röj i vår skog, det blåste ju i kull rätt mycket i fredags när någon tromb eller vad det nu var drog förbi. Anette var också med upp så hon räddade mig och tog lite gula kantareller så jag slapp rensa dem 😉

När hundarna piggat på sig lite fick de varsitt grisöra, för det ska man så klart få när man fyller år! Sen tog jag tog i städning av bussen, det var välbehövligt kan jag lova och skönt när det nu är gjort. Efter det bänkade jag mig vid tvn eftersom det var hoppning. Hundarna har varit lugna och nöjda hela dagen faktiskt, det tar på krafterna att vara ute i skogen och upptäcka nya stigar 😉

En lugn kväll har vi haft och nu laddar vi om för en ny vecka som består av bara fyra arbetsdagar, sen drar vi till Öland och skördefesten är tanken 🙂


Bästa Odden, fyra år ung, spanar efter ekorre nr 2 i dag

Böda

Ja så var vi tillbaka på Böda, vårt andra hem. Resan söderut från Åre fick bli en sväng hem då Odden visade sig vara riktigt dåliga i magen och redigt hängig. Vi stannade i Borlänge för att köpa lite goda bakterier åt honom men när vi sedan stannade igen utanför Fornåsa var han verkligen både dålig i magen och hängig så då bestämde vi oss för att en natt hemma skulle göra honom gott. Fast någonstans mellan Fornåsa och hemma så kickade det goda bakterierna in och Odden skuttade ur bilen hemma och var pigg och glad igen. Jaja nu blev det lite snabb urplockning av det som inte behövde hänga med till Öland, vi hann köra någon maskin tvätt och så kunde jag ge mot ut i skogen och plocka lite svamp också 😉

På torsdagen rullade vi i alla fall i väg söderut och den vägen kan vi ju vid det här laget… Segt ner men väl framme så är det alltid lika skönt. Ja med undantag för att vi ju då inte får stå där på campingen som vi vill… Nåja vi rullade i på plats 5214 och på bara några minuter så var lägret på plats igen. Vi rullade även ut markisen som är ny för oss, en längre variant än den vi haft tidigare. Vädret var varmt och sommaren var tillbaka 🙂 Det blev en promenad med hundarna på stranden och i tallskogen så klart och sedan satt vi ute resten av kvällen och njöt av att ha semester. Själv satt jag faktiskt ute till halv tolv utan att frysa det minsta, härligt! Och lite skillnad mot för bara någon dag sedan då vi hade 8-9 grader på kvällarna 😉

Fredagen vaknade vi dock till ösregn. Jag har nog aldrig varit med om så hårt regn på Öland tidigare? Det var så jag trodde att det skulle bli hål i taket på husvagnen när dropparna kastade sig ner. Ja hundarna måste ju rastas så det var bara att dra på sig regnjacka och ge sig ut. Kan väl inte direkt påstå att vare sig jag eller hundarna var riktigt lika nöjda över att vara på Öland just nu 😉

Regnet fortsatte till och från hela dagen och det blev inte mycket gjort, vi satt mest och slappade. Någon gång vid ett kom Nina och lilla Freija förbi och snackade lite i väntan på att hundduschen skulle bli ledig. Mysigt att få hänga lite med pälsbarnbarnet. Själv åkte jag i väg och handlade lite efter det och undertiden jag var borta rullade Lisbeth in. När jag kom tillbaka var regnet äntligen borta och då passade jag på att ta en runda med hundarna och Lisbeth hängde på. Det fick bli tallskogen och stranden även denna dag 😉 Efter det blev det bad och föning av Frisken och Kilo som ju faktiskt skulle ställas dagen efter. Inte optimalt att bada dem så nära utställningen men det var liksom inte så mycket att välja på.

Under kvällen hängde vi med Ann-Sofie och Eva och deras hundar vid vår vagn, käkade lite och hann avhandla en massa ämnen, bland annat döden, döden, döden….

Lördag och dags för utställning. Faktiskt den första SKK utställningen för min del den här sommaren? Ja för jag har faktiskt inte ställt på någon SKK under hela sommaren utan bara på specialer. Utställningen är förlagd till kvarter 2 och med andra ord långt att gå till. Så lite fult tog jag bilen bort. Åkte in med koden till stugorna och kunde parkera 50 meter från ringen. Frisken fick hoppa ut och vara med ute för att landa lite bland alla hundar i förhoppning om att den där svansen skulle lägga ner sig 😉

Freija gjorde debut denna dag, skoj att få vara med då. Hon skötte sig fint och blev placerad som trea med hp. Sen var det bara en junior och en unghund innan Frisken skulle in. Frisken är som vanligt enkel att ha att göra med och skötte sig fint. Eftersom det var domarelev med så fick vi inte veta vad domaren gav oss för kvalitetsbedömning utan vi gick direkt bort till domareleven och fick visa upp oss igen och få ytterligare en kritik skriven. Här skulle sedan ringsekreteraren kommit bort till mig för att berätta vad vi fått men det glömde hon tydligen bort.. Så när det ropades in till konkurrens så var jag fräck nog att ta föregivet att Frisken fått excellent och det hade han ju 🙂 Efter något varv placerade domaren om oss och Frisken blev tvåa i öppenklassen med ck, skoj 🙂

Sen var det Kilos tur, taggad till tänderna som vanligt… Han sköter sig visserligen i ringen men han blir som en ihopspänd fjäder som när som helst kan skjuta iväg. Själv tyckte jag att han rörde sig kort och trippigt, domen tyckte däremot att han rörde sig fint… Även Kilo slutade som tvåa i klassen med ck så då fick Ann-Sofie ta över honom och så gick vi in i bästahanklassen. Frisken blev där trea med r-cert och Kilo fyra, inte illa pinkat 🙂

Det har ju varit lite diskussion på fb om det här med cert och r-cert och att en del inte tycker att man ska få ta fler än två cert innan man är två år. Det är tydligen surt att få en massa r-cert? Själv anser jag ju att den hund som domaren anser är bäst för dagen och inte fullcertad ska ha certet, oavsett om hunden har 10 sedan innan. Jag är i alla fall jättenöjd med Friskens r-cert, det visar ju att domaren tyckte att han var näst bäst av ej fullcertade hanar i dag, det är väl jättebra!! 🙂

Självklart tittade jag på tikarna efter det och Henrik tog hand om hundarna och åkte tillbaka till vagnen med dem. När tikarna var klara knallade jag tillbaka till vagnen jag med och käkade frukost, för det hade jag inte fått i mig tidigare. Jag hann sedan ta en ordentlig promenad med grabbarna på stranden innan jag återvände till utställningsområdet och kikade på finalerna 🙂

Kvällen tillbringades återigen utanför vagnen tillsammans med Ann-Sofie och Eva och denna kväll goda hamburgare och så klart en massa snack igen. Henrik hann med att gå bort till bastun och hänga lite med Niina och Tobbe dessutom.

Söndag och Böda visade sig från sin bästa sida. Jag tog en ordentlig promenad med grabbarna innan frukost och sedan satt vi och njöt av vädret ett tag. Jag knallade ner på stranden tillsammans med Eva och Ann-Sofie och fotade deras hundar lite innan Henrik och jag tog bilen bort till vårt kvarter 1 och tog en promenad med hundarna. När vi kom ner på stranden visade det sig krylla av nakenfisar… Jag som hade kameran med mig och skulle fota lite, men vem vill fota med nakenfisar som dyker upp i bakgrunden liksom…

Sen var det dags att plocka ihop lägret och börja rulla hemåt. För Henriks del är semestern nu slut medan jag har en vecka kvar att njuta av.


Frisken i vassen.


Belle i tallskogen.


R-cert tilll Frisken på lördagen, inget vi är missnöjda med.


Nöjd Odd på stranden


Belle, Elsa och Tito är också nöjda över att få springa på stranden.


Vår fina treklöver ❤


Kilo, den ständiga strandraggaren 😉

Förhoppningsvis dröjer det inte jättelänge innan vi är tillbaka på Öland och Böda igen 😉

Blanktjärnsrundan

I dag skulle vädret bli bra så att vakna till ett duggregn kände lite konstigt? Men en titt på väderprognosen för Vålådalen visade fortfarande att vädret skulle vara bra så vi packade i hop, käkade frukost, snabbrastade hundarna och lämnade sedan Rist fallet. Husvagnen ställde vi av på en stor parkering utmed E14 och sedan rullade vi in mot Vålådalen.

Vålådalen är ju en av de populära utgångspunkterna för att vandra i Jämtlandsfjällen, eftersom man dels kan parkera bra där och det finns möjligheter att gå just rundturer och alltså komma tillbaka till bilen igen 😉 Själv har jag inte varit där tidigare, jag har ju utgått från Storulvån när jag vandrat från det här hållet. Spännande att se något nytt alltså.

Blanktjärnsrundan är en sådan där runda som alltid rekommenderas på olika forum när folk frågar om tips på dags turer. Ca 12 km lång och ganska snäll och inte uppe på karlfjället. Lite tråkigt tyckte jag att det lät men dels skulle vi ju hålla oss till enkla rundor för att Henrik skulle få se tjusningen med fjällvandring och dels är jag ju av uppfattningen att man ska bilda sig sin egen uppfattning om saker och inte bara lyssna på vad andra säger.

En klar fördel med Vålådalen jämfört med många andra ställen är att det var oerhört tydligt med vart de olika lederna startade, helt klart plus i kanten för det!

Första delen går på väldigt iordning gjord stig, grusad och allt, jättetråkigt 😉 Sen kommer man till en bro, en trevlig träbro och inte en bro med galler, inga problem sa alltså hundarna och knallade glatt i förväg över bron.


Enkel bro att ta sig över.


Direkt efter bron tyckte hundarna att det var läge att blaska lite och släcka törsten och själva kunde vi stå och njuta av den underbara utsikten!


Efter någon km kom vi till ett vindskydd och grillplats en bit ovanför Vålån. Helt fantastiskt utsikt därifrån och hade den inte kommit så snart på starten hade vi absolut tagit en liten paus och fika här!


Leden gick sedan mestadels genom fjällskog. Trevligt och en enkel stig att ta sig fram på utan några höjdskillnader att tala om.


Efter en stund kommer man dock ut på typ en vall. Fortsatt lättgången deluxe med andra ord.


Löjligt klart vatten i fjällen, och gott!!


Det gäller att titta sig över axeln också för det kan finnas vackra vyer bakom en också!


Framme vid Blanktjärn som är känt för sitt turkosa vatten och turkost är det verkligen som synes.


Vid tjärnen tyckte vi att det var läge att ta lunchrast. Det fanns flera iordninggjorda platser för att grilla eller sitta vid.  Mycket fint ordnat måste jag säga.


Dagens lunch, tortellini med lite västerbottensost, tomater och lite ölkorv, smaka smaskens 🙂


Grabbarna vid vattnet.


Här har vi lämnat rastplatsen och tagit oss till änden av Blanktjärn. En sista bild vid det overkligt turkosa vattnet.


När leden vänder tillbaka går det uppför, men stigningen är enkel och inte speciellt jobbig. Leden går nu återigen i fjällskog.


Hundarna är mer rutinerade än hussen och går så klart på spången 😉


På väg ner mot grusvägen som är gemensam första och sista kilometern.


Lättgånget och ganska tråkigt om du frågar mig 😉


Tillbaka vid parkeringen och bilen igen. Till Vålådalen kan jag absolut tänka mig att återvända för att gå andra leder!

Blanktjärnsrundan får absolut högt betyg! Enkel runda som bjuder på trevlig vandring och betydligt mycket mer vackra vyer än vad jag hade räknat med. Trots att man går mycket i skog så öppnar det sig mellan varven upp och utsikten blir riktigt fin. Vi strosade mest kändes det som men ändå tog det inte mer än ca 4,5 timme att gå rundan för oss och då tog vi en ganska rejäl lunchpaus och ett flertal fotostopp på vägen.

Nöjda hundar somnade sedan sött bak i bilen och vi rullade iväg för att hänga på husvagnen igen. Nu var det dags att styra kosan söderut igen men först var vi tvungna att handla lite, framförallt hundmat! I Östersund var det inga bekymmer att ordna det vi behövde.

För någon dag sedan fick vi en inbjudan av Ing-Marie och Otto att komma förbi deras sommarställe. Egentligen hade vi väl inte tid med det men hur ofta befinner vi oss i trakterna där uppe liksom? Det fick bli en tur till Ismundsundet. Hundarna hade nu hunnit sova några timmar och hoppade glatt ut till flickorna. Vi fick en trevlig stund med våra vänner som både visade oss runt och sedan bjöd på våfflor 🙂

Men sedan började vi alltså rulla söder ut på riktigt. Många mil att avverka innan vi är på Öland men vi är ju vana vid att tugga mil. Dessvärre har Odden gått och blivit risig i magen så vi har fått stanna någon gång extra för att rasta honom. Gissar på att jag inte kommer få en ostörd nattsömn i natt…

Turistande i Åre

Vi hade lite sovmorgon i morse, skönt att sova lite extra faktiskt. Vaknade upp till ett dimmigt landskap och det gjorde ju att jag blev nyfiken på hur fallen såg ut i dimman? Det blev alltså en morgonrastning längs samma stig som vi gick i går kväll.


Ja det ser ju rätt trevligt ut även i dimman konstaterade jag.

Efter frukost och lite plock så rullade vi i väg på en liten turistdag i Åretrakten. Första stoppet bestämde vi skulle vara Tännforsen. Båda har varit där förut men vi konstaterade att det nog var runt 20 år sedan sist… Herregud vad åren går!

Framme vid parkeringen fick jag hjälpa en familj som glömd plånboken och inte kunde betala för parkeringen, telefonen och swish hade de däremot så det var ju inga problem att fixa till det. Vi valde sedan att gå mostolsvarv och alltså börja nedströms från fallen. Jag måste säga att det kändes som en bra idé!


När vi stod längst ner så bröt solen igenom och på en klippa en bit upp mot fallen klev det ut en dam och herre. Jag såg att det skulle kunna bli en fin bild så jag skickade dit Henrik med hundarna för att försöka få till det så som jag ville. Det blev ju rätt bra 🙂


Ja fast på den första bilden syns ju faktiskt. inte själva tännfallet så vi gick så klart uppåt och fotade på fler ställen 😉 Klart att hundarna ska förevigas även här som överallt annars där jag är 😉

Vi lyckades fördriva över en timme vid fallen. Jag säger ju att de är fascinerande! Men till slut rullade vi tillbaka mot Åre igen. Vi parkerade nere vid stationen, hundarna fick ligga och sova i bilen en stund och så knallade vi runt ett varv inne i Åre. Gott om affärer är det ju med diverse friluftsklädesmärken men det är ju så jäkla dyrt så det fick räcka med fönstershopping. En lunch kostade vi dock på oss innan vi åkte vidare till Åre Chokladfabrik för att provsmaka lite och shoppa en del också så klart 😉 Därefter var det dags att låta hundarna få lite motion och jag hade hittat en liten led på ca 5 km som inte skulle vara så kuperad utan ganska lättgången. Den utgick från Fröå gruva så då åkte vi dit.

Leden hette Kanalleden och gick första halvan utmed en liten kanal som tydligen ska vara handgrävd en gång i tiden! Jättetrevlig stig att knata runt på och konstant tillgång till vatten att blaska i för hundarna.


Stig utmed kanalen. Enkel att knalla fram på och väldigt trevligt 🙂


Ganska fina vyer fick vi också då och då och grabbarna poserar gärna om matte har frolic i fickorna 😉

Sista delen av leden gick visserligen på en ganska tråkig grusväg men överlag var det en väldigt trevlig och lättsam led att gå om man mest vill ge lite motion och ändå få njuta lite av både historia och fina stigar.

När vi lämnade Fröå skulle vi förbi Såå för där fanns det en djurbutik och det behövde vi besöka eftersom hundarnas foder var så gott som slut. Snopet då att butiken var stängd? Ingen lapp om när den skulle vara öppen under denna vecka så vi fick åka tillbaka mot campingen med ogjort ärende där.

I morgon ska vi ut på fjället igen, ska bli riktigt härligt och vädret ser ut att bli fint dessutom!

Rista fallet

Nä i dag blev det inget rundat, hör och häpna 😉 I stället har vi haft en ganska lugn mellandag. Hundarna fick en ordentlig morgonrunda upp på Lisa och Jörgens berg men efter att Jörgen tryckt i oss frukost så vinkade vi hej då och rullade återigen norrut. Ja lite knasigt så klart att åka kors och tvärs på det här sättet men i bland får man kompromissa med vägvalet när man har olika intressen.

Målet denna dag var att ta oss till trakterna av Åre. Här har vi en liten vandring inplanerad om vädret tillåter, Tännforsen ska besökas och säkert några andra ställen också, Vart vi skulle ställa upp husvagnen var däremot inte klart. Vid Rista fallet vet jag ju att det är en camping men borde det inte vara ett jäkla oljud där med tanke på att campingen ligger precis vid forsen? Nåja vi konstaterade att den campingen låg bäst till för våra planer så det fick helt enkelt bli den, är det för jobbigt får vi väl byta nästa natt helt enkelt.

Hundarna har varit ganska nöjd med att ha en stillsam dag så när vagnen var på plats så slappade vi i solen som sken gött. Vi fixade sedan middag, färillakorv, stekt potatis och stekt ägg till Henriks stora glädje och så lite glass till efterrätt till min stora glädje.

Vid halv åtta tyckte vi ändå att det var dags att faktiskt ta och spana in Rista fallet. Jag har ju varit här tidigare men inte Henrik. Fallet är jättefint, vattenfalls fastast som jag är, och det är verkligen något trollbindande med vattenfall och eld, man kan liksom stå/sitta och titta på det hur länge som helst.

Henrik och grabbarna vid Rista fallet, bara ett knappt stenkast från campingtomterna.


Fallet sett från en bit nedströms.

Från campingen går det en liten stig utmed forsen i dryga kilometern så den knallade vi och lät hundarna rasta sig och jag fick utlopp för både vattenfall och fotograferande 😉 Vi vände sedan och gick samma sträcka tillbaka och fick se forsen från ett nytt håll. Som sagt, det är fascinerande med forsande vatten.


Kilo vid forsen.

Resten av kvällen har vi bara slappat och haft det gött. Det är rätt skönt med en lugn dag mellan varven också 😉

Gröntjärn runt

Hehe jodå jag lyckades runda något i dag med 😉

Vaknade till en fin daga och börjar dagen med en promenad upp på berget tillsammans med Lisa och alla hundarna. Friskt ute och vackert med lite dis och solen som strålade ner här och där i skogen.

Frukost efter det och sedan gav sig Henrik och Jörgen av till den där mässan. Vi damer hade i stället lite lugn tid, hann med att boka färja till Polentrippen som kommer inom några veckor och redde ut lite finanser. Sen packade vi in hundarna i bilarna och drog i väg på en liten tur.

En bit upp i skogen fanns ett trevligt litet ställe där vi kunde ta en promenad med hundarna och hundarna kunde få blaska lite i vattnet, Gröntjärn.


Gröntjärn, en tjärn som reglerar sitt vattenflöde enbart med grundvattnet. Den har alltså inget in- eller utflöde. Trevliga att blaska i var den dock hälsar hundarna.


I ordninggjort runt hela tjärnen med sittplatser och markerad led så att man då kunde gå runt den 😉


Liten Sonja (japp hon är omdöpt) passade på att simma lite, skönt sa hon om det.


Turen runt gick på ena sidan uppe på en ås, jättefin stig att tassa fram på.


Hela gänget samlat för en gruppbild uppe på åsen

Resten av dagen var hundarna rätt nöjda och låg mest och slappade och vi blev bortskämda av värdparet med god middag och när igen efterrätt fanns så snodde Emma raskt i hop en äppelkaka, mums! Ja så gick även denna semesterdag och runt något kom vi som sagt även denna dag.